Att vinna varje generations tilltro till demokratin är en av
våra allra största utmaningar. I detta arbete spelar de
politiska partierna och de politiska ungdomsorganisationerna
en nyckelroll. De har ett särskilt ansvar för att väcka och
kanalisera politiskt engagemang och intresse hos
medborgarna, i synnerhet bland ungdomar. Många
ungdomsorganisationer bidrar till förståelsen för demokratin
och dess uppbyggnad, men de politiska
ungdomsorganisationerna har en särställning när det gäller
att väcka partipolitiskt intresse och delaktighet hos unga
människor.
En levande demokrati behöver politisk mångfald. Offentligt stöd till
politiska partier och politiska ungdomsorganisationer är en förutsättning för
att de ska ha chans att verka på jämlika villkor. Det är också viktigt för att
garantera medborgarna mångfald i den politiska informationen och alternativ
på den politiska arenan.
De politiska ungdomsförbunden har utifrån detta perspektiv två
övergripande huvuduppgifter. Den ena är att vara partiernas länk till
ungdomar och erbjuda politisk information och dialog med landets
skolelever. Den andra är att utgöra ett forum för unga människor som vill
engagera sig politiskt, för att på så sätt ta vara på kreativitet och stimulera
ungdomar att delta aktivt i samhällsdebatten. För att klara dessa uppgifter är
det viktigt att organisationerna får möjlighet att bygga verksamheten utifrån
sina egna ambitioner och förutsättningar och att de inte styrs av förlegad syn
på politisk verksamhet.
Idag efterlyses en genomgripande förnyelse av politiken för att anpassa
arbetsformerna till det moderna samhället och de krav och önskemål
människor ställer. Nya sätt att arbeta och organisera sig måste uppmuntras.
Stödet till de politiska ungdomsorganisationerna får därför inte verka
hämmande på den förnyelse som så väl behövs, tvärtom bör stödet vara
utformat så att det underlättar nya lösningar och arbetssätt.
Därför bör det nuvarande stödet till de politiska ungdomsorganisationerna
bytas ut mot ett system som underlättar flexibilitet och frihet i verksamheten.
Stödet till de politiska ungdomsförbunden bör därför utgå från den
mandatfördelning som partierna har i riksdagen. Ett sådant system finns redan
i Norge.
Dagens bidragssystem
Dagens bidragssystem till politiska ungdomsorganisationer
har blivit omodernt då det i huvudsak är uppbyggt efter
medlemsantal och starkt reglerad och förlegad
organisationsstruktur. För att vara bidragsberättigad krävs
bl.a. att den sökande organisationen skall vara rikstäckande
och ha verksamma lokalavdelningar i minst hälften av
landstingen. Med verksam lokalavdelning menas sådan
avdelning som har genomfört minst tio bidragsgrundande
aktiviteter det senaste verksamhetsåret. Med
bidragsgrundande sammankomster menas i detta
sammanhang en sammankomst som planeras och anordnas
av en lokalavdelning av organisationen, som samlar minst
fem deltagare i åldrarna 7-25 år och varar i minst en timme.
Dessa kriterier är förlegade och omöjliggör nya
verksamhetsformer. Ett bidrag beräknat efter antal
medlemmar säger ingenting om verksamheten. Antalet
sammankomster bör inte vara avgörande för om målet med
verksamheten uppnås.
Dagens bidragssystem ser enbart till kvantitet, inte till innehåll.
En annan aspekt på det nuvarande bidragssystemet är kontrollen av de
organisationer som tar emot bidragen. Dagens bidragssystem bygger på de
politiska ungdomsförbundens medlemsantal. Samtidigt förhindrar grund-
lagens anonymitetsskydd en kontroll av medlemsregistren. Regeringsformen
2:2 lyder: "Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång
att giva tillkänna sin åskådning i politiskt, kulturellt eller annat hänseende."
Anonymitetsskyddet är en ovärderlig del av demokratin. Politiska
organisationers medlemsregister måste också i fortsättningen vara skyddade
från intrång från stat och myndigheter. Även detta talar starkt för ett
förändrat
bidragssystem som går att utvärdera och som inte kan öppna för missbruk.
Nytt bidragssystem
Det behövs ett nytt system för stöd till de politiska
ungdomsförbunden, det gäller på såväl riksnivå som
landstings- och kommunnivå. Vi föreslår därför att det
nuvarande bidraget på riksnivå ersätts med ett mandatbaserat
bidragssystem med en grundnivå som lägsta belopp. Då flera
ungdomsförbund idag står utanför bidragssystemet är det
angeläget att detta system införs omgående.
Varje politiskt ungdomsförbund har ett behov av en organisatorisk bas för
att kunna nå ut med information riktad till unga människor och ha möjlighet
att ta sig an de erbjudanden om skolinformation som de får. Ett mandat-
baserat bidragssystem (med grundpott) är mer rättvist och kan omöjligen
missbrukas. Detta har ingenting med medlemsantal eller antal aktiviteter att
göra. Ett mandatbaserat bidragssystem kan omöjligen missbrukas då det utgår
efter fördelningen mellan partiernas mandat i riksdagen. Det är rättvist och
ger organisationerna möjlighet att planera sin verksamhet under en längre
period, då riksdagens mandatperioder för närvarande är fyra. år. Den
administrativa kostnaden för Ungdomsstyrelsen, vilken är den myndighet
som ansvarar för fördelningen av bidragen och hos de politiska ungdomsför-
bunden, kan minska.
Det är i dialogen och mötena med skolelever och andra ungdomar som
demokratins ideal måste förankras. Det är just detta ovärderliga demokrati-
arbete som motiverar och ligger till grund för de politiska ungdomsförbun-
dens offentliga stöd. I detta arbete måste ungdomsförbunden uppmuntras och
få rättvisa och långsiktiga förutsättningar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förändrade bidragsregler till de politiska
ungdomsförbunden,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till nytt bidragssystem för
de politiska ungdomsförbunden baserat på partiernas mandat i riksdagen.