I och med att Kristdemokraterna fick ansvaret för
ungdomspolitiken i den fyrpartiregering som tillträdde
hösten 1994 skedde flera betydande framsteg på området.
För första gången satte riksdagen upp nationella riktlinjer för
ungdomspolitiken. Den myndighet som skötte
bidragsfrågorna, Statens ungdomsråd, bytte namn till
Ungdomsstyrelsen. Denna styrelse fick en generaldirektör
som ansvarig chef och tydliga riktlinjer för sitt arbete.
Bidragsreglerna stramades upp och ökade insatser gjordes för
att främja ungdomars internationella utbyte.
En omfattande rapport om ungdomars värderingar och attityder
(SOU 1994:73) beställdes av SCB. Tanken var att en sådan studie skulle
göras återkommande. Generationsutredningen (SOU 1994:77) gjorde en unik
kartläggning av ungdomars situation på dessa områden. Dessutom
analyserade utredningen generationsperspektiven i den statliga besluts-
processen. Utredningen initierade också en ESO-studie om generations-
räkenskaper (Ds 1995:70).
Den socialdemokratiska regeringens ungdomspolitik har sedan 1994
präglats av passivitet. Ingenting av det ovan angivna utredningsarbetet, som
avslutades våren 1994 och under 1995, har lett till några regeringsinitiativ.
Den mest konkreta åtgärden är att en ny ungdomspolitisk utredning tillsattes
med syfte att se över målen för ungdomspolitiken och ge förslag till åtgärder
för att underlätta ungdomars inträde på bostads- och arbetsmarknaden. Det
som redan utretts, dels av Generationsutredningen, dels av den statliga Ung-
domsstyrelsen, ska utredas igen. De befintliga riktlinjerna för ungdoms-
politiken, som tidigare socialdemokratiska regeringar inte förmått tillskapa,
ska nu ses över, trots att de bara varit i funktion i två år.
Trots att Socialdemokraterna i valrörelsen 1994 lovade att ingen ungdom
skulle vara arbetslös mer än 100 dagar, så utreder fortfarande regeringen
frågan. Konkreta regeringsförslag saknas.
Kristdemokraterna pekar i motioner om arbetsmarknad, ekonomi, skatter
och utbildning på en rad åtgärder för att förbättra situationen för ungdomar. I
denna motion vill vi därför koncentrera oss på några konkreta delfrågor, i
avvaktan på att regeringen eventuellt återkommer med förslag om nya mål
för ungdomspolitiken.
I den förra regeringens proposition om ungdomspolitiken markerades
tydligt att de religiösa organisationerna som av ideologiska skäl har ett
annorlunda medlemsbegrepp än gängse ska kunna erhålla grundbidrag, efter
dispens av Ungdomsstyrelsen. Tidigare hade dessa organisationer erhållit
särskilt grundbidrag. Med de nya reglerna som antogs av riksdagen våren
1994 skulle dessa organisationer jämställas med övriga barn- och
ungdomsorganisationer. Ungdomsstyrelsens tillämpning av de nya reglerna
innebar i och för sig att de religiösa barn- och ungdomsorganisationerna utan
betalande medlemmar fick dispens från vissa av bidragskraven och därmed
erhöll grundbidrag. Men dessa organisationer fick inte räkna in några
medlemmar när bidragsbeloppet skulle fastställas. Eftersom grundbidraget
till betydande del består av en faktor som är baserad på antalet medlemmar
innebar detta i praktiken att de religiösa organisationerna fick en betydande
försämring jämfört med det tidigare bidragssystemet. Detta var aldrig
avsikten.
Påpekas bör att de aktuella organisationerna tidigare fått räkna in aktiva
deltagare i sina aktiviteter som medlemmar. Detta medges nu inte. Inte heller
kan organisationer som kan uppvisa döpta medlemmar få räkna in dessa som
medlemmar.
Eftersom det handlar om stora summor för dessa organisationer är det
nödvändigt att denna fråga snarast tydliggörs. Vi kristdemokrater anser att
nuvarande tolkning av reglerna strider mot syftet med regeringens
proposition 1993/94:135 samt kulturutskottets betänkande 1993/94:KrU31.
När det gäller bidragen till ungdomsorganisationerna konstaterar vi att
regeringen minskar anslaget med fem miljoner kronor. Samtidigt anslås 1,1
miljon kronor för aktiviteter inom ungdomsområdet som ska "disponeras av
regeringen". Detta är alltså medel utöver de anslag som departementet i
övrigt har och de resurser som står till Barn- och ungdomsdelegationens
förfogande. Detta är anmärkningsvärt när bidragen samtidigt minskar till
organisationerna.
Med tanke på behovet av att åtgärda missförhållandena för de religiösa
barn- och ungdomsorganisationerna när det gäller tolkningen av nuvarande
bidragsregler, samt de behov som trots allt finns att stärka ungdomsorganisa-
tionernas arbete med verksamhetsförnyelse och att uppmuntra nya former av
ungdomsorganisationer och ungdomsversamhet, avvisar vi regeringens
föreslagna reservation av 1,1 miljoner kronor för "egen disposition". Dessa
medel bör användas till att förstärka bidraget till nationell ungdoms-
verksamhet och därmed disponeras av Ungdomsstyrelsen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de religiösa organisationernas rätt att erhålla grundbidrag på
likvärdiga villkor som andra statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel under anslaget M 2 Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet inom utgiftsområde 17 till regeringens disposition.