av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp)
Idrott
Motionen delad mellan flera utskott
Svensk idrottsrörelse - en
enastående tillgång
Med sin omfattande ungdomsverksamhet och sin friskvård
betyder idrottsrörelsen mycket för vårt land. Den breda
uppslutningen bakom våra landslag och duktiga elitidrottare
visar att idrotten väcker engagemang och ger underhållning
också för människor som inte själva idrottar.
När det gäller idrottens omfattning talar statistiken sitt tydliga språk. Det
finns 20 000 idrottsföreningar med över 500 000 ideellt arbetande ledare. 1,8
miljoner människor idrottar själva regelbundet. Tre fjärdedelar av alla pojkar
och hälften av alla flickor på högstadiet är medlemmar i någon idrotts-
förening. Med mer än 90 procent av alla bidragsberättigade ungdoms-
aktiviteter är idrotten Sveriges i särklass största barn- och ungdomsrörelse.
Sammantaget är svensk idrottsrörelse en enastående tillgång när det gäller
bl.a. ungdomens fostran, för att överbrygga generationsmotsättningar och för
det fysiska och psykiska välbefinnandet. Svenska idrottsungdomar bidrar
dessutom till en positiv Sverigebild utomlands. Med hjälp av Ingemar
Stenmarks framgångar i slalombackarna hamnade t.ex. många svenska
skidorter på turistkartorna.
Idrott och friluftsliv bedrivs inte bara inom idrottsrörelsen. Många andra
ideella organisationer har på sitt program aktiviteter som är av lika stor
betydelse inte minst för friskvården. Men idrotten är unik så till vida att dess
stora utbud gör det möjligt för i stort sett alla att hitta en verksamhet som
passar egna förutsättningar, behov och ambitioner.
Idrottens trovärdighet
Den pågående debatten om idrottens trovärdighet är
intressant och viktig. Idrotten har ett välförtjänt gott
anseende som det är väsentligt att man kan behålla. Det är en
förutsättning för fortsatt ekonomiskt stöd från riksdag,
kommuner och landsting. Inte heller sponsorerna nöjer sig
längre med det sportsliga resultatet. Även rekryteringen
påverkas av hur idrotten uppfattas - föräldrar och lärare
uppmuntrar inte barnen till en verksamhet som har en
negativ klang.
Därför är det nödvändigt att idrottsrörelsen tar ytterligare krafttag mot de
inslag som innebär allvarliga störningar i den positiva bilden. Dit hör bl.a.
förekomsten av dopning och alkohol och våldet på och runtomkring
idrottsarenorna.
Jämställd idrott
En annan viktig förutsättning för att idrotten ska bevara sin
trovärdighet är att kvinnor och män, pojkar och flickor ges
lika möjligheter och förutsättningar. Idrottsrörelsen har sedan
en tid tillbaka högt ställda ambitioner i jämställdhetsarbetet,
men för att nå målet om lika möjligheter inom idrotten krävs
ännu mer arbete.
Andelen kvinnor i styrelser, kommittéer och arbetsgrupper ökar men inte
tillräckligt snabbt - att påskynda det arbetet är i sin tur en viktig
förutsättning
för förbättringar på andra områden, t.ex. när det gäller en rättvis fördelning
av olika resurser.
Handikappidrotten
Sverige är en mycket framgångsrik nation inom
handikappidrotten. För handikappade kan idrotten innebära
delaktighet i en social gemenskap de annars inte skulle ha.
Idrotten kan också hjälpa till att stärka deras självförtroende.
De internationella framgångarna, nu senast i Paraolympics i Atlanta, har
också bidragit till att attityderna till människor med handikapp i allmänhet
har förbättrats. Handikappidrotten måste ges samma förutsättningar som
idrotten i övrigt. Det skall inte vara dyrare eller krångligare för den handi-
kappade att utöva sin idrott. För att detta skall vara möjligt måste de handi-
kappades behov tillgodoses också vad gäller idrotten. Det gäller främst
tillgången till anläggningar samt fördelningen av tränings- och tävlingstider.
Elitidrottarna inspirerar
Vi har tidigare redovisat elitidrottens stora
underhållningsvärde och dess betydelse för en positiv
Sverigebild.
Våra elitidrottare är också viktiga förebilder och inspirationskällor för barn
och ungdomar, ett av de samband som finns mellan elitidrottens utveckling
och utvecklingen av motions- och ungdomsverksamheten. Dessa samband
gör att tvivelaktiga företeelser inom elitidrotten också riskerar att drabba
breddidrottens trovärdighet. Trots att det t.ex. är i ett fåtal idrottsgrenar
och
föreningar som de riktigt stora penningsummorna förekommer, bl.a. i sam-
band med spelarövergångar och som tävlingspriser, kan detta försvåra
sammanhållningen inom idrottsrörelsen. Kontrasten mellan å ena sidan ett
fåtal elitklubbar och välbetalda stjärnor - och småklubbarnas bredd- och
ungdomsverksamhet å andra sidan blir för stor.
Dopning och annat fusk påverkar också idrottens anseende negativt. Även
om dopning i dag är ett allmänt samhällsproblem och den stora förbruk-
ningen av dopningspreparat sker utanför idrotten är en fortsatt intensiv anti-
dopningsverksamhet från idrottsrörelsens sida viktig. Oroväckande rapporter
talar om en ökande användning av dopningspreparat bland ungdomar som
idrottar på lägre nivå i seriesystemen. Det måste alltså till fortsatta
kraftfulla
insatser i samarbete mellan bl.a. Folkhälsoinstitutet, Polisen, Tullen och
Riksidrottsförbundet.
Invandrarna berikar
För många invandrare har idrotten haft stor betydelse när det
gäller att komma in i det svenska samhället. Med sin
mångfald och lättillgänglighet har idrotten unika möjligheter
att överbrygga motsättningar och öka förståelsen för
invandrarnas situation.
Samtidigt har många invandrare på olika sätt berikat svensk idrott som
aktiva, tränare eller ledare. Det är viktigt att idrottsrörelsen underlättar för
invandrarna att ta del i de olika verksamheterna. De problem som kan
härledas till språk- och kulturskillnader måste beaktas, bl.a. i ledar-
utbildningen.
Idrotten i skolan
Utrymmet för idrott och motion i skolan minskar kraftigt. I
läroplanen för grundskolan 1980 hade idrottsämnet 537
timmar till förfogande förutom friluftstimmarna. 1994 har
timantalet sjunkit till 460 inklusive friluftstimmarna.
Eftersom våra vanor grundläggs i skolan är det en uppenbar risk att den
minskade skolidrotten leder till fysisk inaktivitet också senare i livet. Denna
risk förstoras av att intresset för idrott blir mindre om man inte kommer i
kontakt med den under skolåren.
Den senaste tiden har flera olika rapporter visat hur viktigt det är med
fysisk aktivitet. En annan studie visar att svenska niondeklassare har blivit
tre
till fyra kilo tyngre det senaste decenniet.
Utanför skolan försöker man motverka den negativa trenden. Många
arbetsgivare tillåter t.ex. motion på arbetstid och subventionerar tränings-
avgifter. Enligt vår uppfattning måste det nu ske en förändring också inom
skolans ram. Det faktum att det står eleverna fritt att välja mer idrott än den
obligatoriska är tyvärr inte tillräckligt. De få ungdomar som gör det är redan
aktiva i någon idrottsförening.
Det behövs ett utvidgat samarbete mellan skolan och idrottsföreningarna.
Också i övrigt måste ambitionen höjas när det gäller aktiviteter för idrott och
hälsa i skolan om det ska gå att undvika allvarliga konsekvenser på lång sikt.
Ekonomiska förutsättningar
för idrotten
Det direkta statliga stödet till idrotten har givetvis stor
betydelse för verksamheten. Anslaget går via
Riksidrottsförbundet ut till bl.a. föreningarnas
ungdomsarbete. Detta s.k. lokala aktivitetsstöd är en bra
metod för att pengarna ska nå ut i verksamheten och
premierar god aktivitet.
De ideellt arbetande ledarna är idrottsrörelsens ryggrad. Varje år lägger de
ner mer än 140 miljoner oavlönade arbetstimmar på att ta hand om våra barn
och ungdomar. När resurserna fördelas är det viktigt att det sker på ett sätt
som gör det möjligt att ta till vara dessa ledares engagemang. Det måste t.ex.
finnas väl fungerande anläggningar och resurser för utbildning. Bra
arbetsförhållanden är dessutom nödvändigt för att rekryteringen också i
fortsättningen ska bli tillräcklig.
Två andra faktorer påverkar idrottsrörelsens ekonomiska förutsättningar på
ett avgörande sätt - bidrag från kommun och landsting och klubbarnas eget
arbete med att skaffa pengar.
Utan kommunernas stöd i form av olika anslag samt resurser för byggande
och drift av idrottsanläggningar skulle stora delar av verksamheten inte gå att
genomföra.
Idrottsrörelsens egenfinansiering är omfattande. Föreningarnas upp-
finningsrikedom är stor och många små inkomstkällor hjälper till att betala
hyror, redskap, resor till tävlingar m.m.
Med avsikten att långsiktigt åter öka folkrörelsernas andel av spel-
marknaden förberedde den borgerliga regeringen en försäljning av AB
Tipstjänst till svenskt föreningsliv. Till stor besvikelse, inte minst för
idrotts-
rörelsen, valde den socialdemokratiska regeringen att avbryta den processen
och i stället slå samman Tipstjänst med Penninglotteriet. Folkpartiet avstyrk-
te sammanslagningen som, förutom nackdelarna för folkrörelserna, leder till
ett minskat konkurrenstryck på spelmarknaden.
Samtidigt har Tipstjänst fått tillstånd att driva värdeautomatspel, vars
överskott ska tilldelas det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksam-
het.
Enligt vår uppfattning bör resultatet av denna nya spelverksamhet avvaktas
innan riksdagen omprövar frågan om Tipstjänsts försäljning till förenings-
livet. Under alla förhållanden bör emellertid idrottens inflytande i bolaget
ökas.
Folkrörelserna måste också i övrigt ges förbättrade möjligheter på spel-
och lotterimarknaden.
Höjt anslag
I första hand är det idrottens betydelse för ungdomsfostran
och friskvård som motiverar ett betydande samhällsstöd. Det
finns starka skäl att ifrågasätta regeringens uttalande att en
besparing på 55 miljoner kronor kan göras utan att
ungdomsverksamheten berörs.
Det lokala aktivitetsstödet utgör t.ex. en betydande del av anslaget. Den
relativt sett stora besparingen riskerar dessutom att särskilt hårt drabba de
förbund som inte är föremål för ett stort massmediaintresse och som därför
inte har möjlighet att dra till sig sponsorpengar. Statsbidraget betyder t.ex.
betydligt mer för Gymnastikförbundet med sina 100 000 ungdomar än det
gör för fotboll och ishockey.
Det är också en viktig förutsättning för en mer jämställd idrott där flickor
och pojkar ges likvärdiga villkor för sitt idrottsutövande.
Främst för att göra det möjligt att behålla ungdomsverksamheten på minst
nuvarande nivå och för att förbättra villkoren för kvinnlig idrott bör anslaget
för 1997 höjas med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottens stora samhällsnytta,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolidrotten,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att öka folkrörelsernas andel av spelmarknaden,
4. att riksdagen till N 3 Stöd till idrotten utgiftsområde 17 för budgetåret
1997 anvisar 30 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller
således 510 240 000 kr.