Styrkan i den svenska idrottsrörelsen är bredden och djupet i
engagemanget, hos ideellt arbetande ledare och funktionärer,
såväl som hos de många miljoner utövare av allt från motion
till elitidrott. Beräkningar visar att så många som fyra
miljoner människor motionerar regelbundet. Samtidigt är
idrott via media eller på plats en rekreationsform som
engagerar många.
Det är enligt Centerpartiet ingen tvekan om att det är viktigt med ett
statligt stöd till idrotten. För många är kontakten med idrottsrörelsen
befordrande för hälsan och för många ungdomar innebär det en meningsfull
fritidssysselsättning. Om detta råder heller ingen nämnvärd oenighet.
Statens stöd bör i första hand gå till breddidrotten. Samtidigt är det
ovedersägligt att bredd och topp förutsätter varandra i ett samspel. Utan
bredd har Sverige svårt att få fram idrottsliga toppar, som kan konkurrera
internationellt. Utan toppar kan nyrekryteringen minska - vilket i första hand
skulle vara till men för folkhälsan.
Centerpartiet betonar också den viktiga roll som idrottsrörelsen har för att
integrera invandrade svenskar i samhället. Kampen mot våld och rasism är
viktig och måste fortsatt föras aktivt inom idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen
ingår i den arbetsgrupp som regeringen inrättat för insatser mot det
idrottsanknutna våldet.
Regering och riksdag ska tydligt ange ramar och spelregler för idrottens
verksamhet som är långsiktiga och förutsägbara. Detaljreglering ska
undvikas. Samtidigt är det, som regeringen påpekar, länge sedan en ordentlig
utredning av målen för statens stöd till idrotten gjordes. Mot den bakgrunden
är det klokt att parlamentariskt utreda målen för stödet till idrotten.
Centerpartiet har under en rad år krävt en sådan bred genomlysning av hur
stödet till idrotten ska utvecklas och vilka mål som samhället ska ha för
stödet. Utredningen bör ges största möjliga bredd.
Idrottspolitiskt oroar det faktum att idrotten misslyckats att uppnå
jämställdhetsmålen. I ett bredare samhällsperspektiv måste läktarvåldet och
dopningmissbruket med kraft bekämpas.
Ansökan om olympiska spel
i Stockholm
Centerpartiet har bejakat statlig garanti för olympiska
sommarspel i Stockholm. Från vår utgångspunkt är det
mycket angeläget att ett eventuellt OS i Stockholm får en
grön profil, med minimal inverkan på stads- och naturmiljön.
När beslut föreligger kan frågan om en särskild OS-satsning
komma att aktualiseras. Centerpartiet anser inte att det i
nuläget är aktuellt att väga in OS-kandidaturen vid
medelstilldelningen till idrotten.
Idrottens ekonomi
Under fyrklöverregeringens tid 1991-1994 drev
Centerpartiet fram sänkt moms på resor samt hotell- och
restaurangtjänster. Framför allt den lägre momssatsen på
persontransporter beräknas ha sänkt idrottsrörelsens
kostnader rejält, med cirka 80 miljoner kronor årligen.
Stödet till idrotten föreslås i budgetpropositionen sänkas till 480 miljoner
kronor. I det rådande statsfinansiella läget har det inte varit möjligt att
undanta idrottssektorn från en besparing. Den nivå som föreslås är överens-
kommen mellan regeringen och Centerpartiet.
Det ska dock understrykas att besparingen som påkallats av statsfinansiella
skäl, inte bör vara normgivande för vare sig utredningsarbetet eller det arbete
med att skapa en nyckel för fördelning av överskottet från det statliga
spelbolaget, som pågår. Detta bör ges regeringen till känna.
Det är också angeläget att det snarast klarläggs hur överskottet från det
statliga spelbolaget ska fördelas. Detta bör ges regeringen till känna.
Vi vill betona att den parlamentariska kommitté som regeringen avser
tillkalla, grundligt bör analysera hur stödet till idrotten långsiktigt ska ut-
vecklas. I det sammanhanget bör omfattningen av direkt statlig styrning
bedömas, liksom avvägningen mellan självfinansiering och statligt stöd. Till-
komsten av Bingolotto beräknas tillföra idrotten netto cirka 600-700
miljoner kronor årligen, väsentligen till klubbnivån. Samtidigt gör denna
inkomstkälla idrotten relativt beroende. En framtida svacka i verksamheten
kan vara svår att omedelbart ersätta. Idrottens beroendeställning till in-
täkterna från Bingolotto bör också belysas i utredningen. Detta bör ges rege-
ringen till känna.
När det gäller fördelningen av befintliga resurser för idrotten understryker
Centerpartiet att det lokala föreningslivets barn- och ungdomsidrott så långt
möjligt bör hållas skadeslöst.
Vissa lotterifrågor
Regeringen avser enligt särskild proposition (1996/97:7)
tillkalla en särskild utredare för att se över lotterilagen, trots
att den varit i funktion under kort tid. Mot bakgrund av den
accelererande utvecklingen på spelområdet, inte minst
genom teknikutvecklingen, synes detta vara en klok åtgärd.
De förändringar i lotterilagen som föreslås omedelbart har Centerpartiet
inga invändningar mot. Det finns skäl att begränsa tillgängligheten för
ungdomar till vissa former av spel. I första hand är det s.k. On Line-spel på
fotboll, ishockey m.m. samt trav som riskerar locka ungdomar till osunt
spelande. Redan idag finns det regler hos spelbolagen (främst ATG och
Tipstjänst), men tydliggörandet av 18-årsgränsen genom lagstiftning är en
klok åtgärd. Det är emellertid oklart i propositionen varför vadhållning på
fotboll, ishockey m.m. i lagstiftningen inte likställs med vadhållning på
hästtävlingar.
Regeringen avser reglera detta i koncessionen för det statliga spelbolaget.
Det torde vara en förenkling och en likabehandling att inkludera vadhållning
på fotboll m.m. i lagstiftningen och istället överväga undantag för t.ex. stryk-
och måltips. Denna del av lotterilagen bör prövas vidare vid översynen. Detta
bör ges regeringen till känna.
Det idrottsanknutna våldet
Tyvärr existerar det fortsatt återkommande rapporter om s.k.
läktarvåld eller våldsamheter utanför och i anslutning till
idrottsevenemang. Hittills har såväl idrotten som samhället i
övrigt misslyckats med att tillräckligt effektivt bekämpa
våldet. Våldet är starkt anknutet till vissa arenaidrotter men
också i betydande utsträckning ett samhällsproblem.
Våldsbrott begås ofta av berusade unga män mot andra
berusade unga män, enligt tillförlitliga forskningsrapporter.
Det är oroande att ungdomar dricker alkohol allt längre ned i
åldrarna och att ungdomars droghantering i övrigt ökat. Det
finns ett uppenbart samband mellan tillgängligheten till
droger och våld i samband med idrottsevenemang.
Medborgarna ska inte behöva tveka om de ska våga ta med sina barn eller
våga gå själva på idrott. Det existerar "professionella bråkmakare", men det
finns tyvärr också fortfarande en betydande naivitet inom idrotten och
särskilt supporterklubbarna till våldsföreteelser. Idrotten måste själv ta ett
stort ansvar. Det går inte att i längden räkna med att samhället vill bekosta
polisbevakning för mångmiljonbelopp vid idrottsevenemang när det av
folkflertalet samtidigt upplevs som att ekonomin stramas åt inom andra - av
många högre prioriterade - samhällssektorer. Till polisbevakningen kommer
kostnaderna för vård av misshandlade personer, skadegörelse och för att
lagföra missdådarna.
Det är ett misslyckande - och ingen långsiktig lösning - när matcher
måste avgöras utan publik. Arbetet måste därför inriktas på att identifiera
bråkmakarna och grunden till bråket och angripa detta. Det är också skäl att
understryka att en mycket snabb reaktion mot främst unga lagöverträdare är
angelägen. Sambandet mellan lagbrott och snabb motreaktion behöver
stärkas. Centerpartiet har utvecklat synen på åtgärder mot våld och
kriminalpolitiken i övrigt i en partimotion.
Den arbetsgrupp som Inrikesdepartementet tillkallat för att föreslå åtgärder
mot det idrottsanknutna våldet har en grannlaga uppgift. Centerpartiet anser
att arbetet bör påskyndas mot bakgrund av att ingen större förbättring skett
vad avser det idrottsanknutna våldet. Gruppen ska enligt planerna lämna
förslag senast den 1 juli 1998. Det bör övervägas om inte arbetet kan vara
slutfört senast den 30 juni 1997. Detta bör ges regeringen till känna.
Dopningsmissbruk
Dopningsmissbruket är såväl ett idrottsligt som ett
samhälleligt problem. Det mesta av dopningsmissbruket sker
idag väsentligen i verksamheter utanför idrottsrörelsens
kontroll. Problematiken finns fortfarande kvar inom idrotten,
men det görs betydande insatser för att bekämpa dopningen
från idrottsrörelsens sida. Dopningsutredningen har helt
nyligen avlämnat sina förslag. Centerpartiet förutsätter att det
efter remissförfarande leder till förslag från regeringens sida.
Centerpartiet anser redan nu att användning av
dopningsmedel ska kriminaliseras. Detta bör ges regeringen
till känna.
Jämställdhetsarbetet
Riksidrottsstyrelsen konstaterade i november 1995 vid den
kontrollstation som fanns inlagd att jämställdhetsmålet för
idrotten inte uppfyllts. Målen var bl.a. att kvinnor och män
ska vara representerade med minst 40 procent vardera i
beslutande och rådgivande församlingar, att andelen
kvinnliga och manliga tränare ska korrespondera till andelen
utövare av respektive kön samt att andelen kvinnor på s.k.
högre befattningar redan 1995 ska uppgå till 30 procent.
Riksidrottsmötet (numera riksidrottsstämman) tog vissa nya beslut för att
påskynda jämställdhetsarbetet. Centerpartiet understryker att idrottens egna
mål är rimliga och att de snarast bör uppfyllas. Fritidsutredningens
slutbetänkande Fritid i förändring bekräftar bristen på jämställdhet inom
idrotten. I de tio största idrotterna sett till antalet utövare är förhållandet
i
stort sett lika mellan könen, medan kvinnor i samma idrotter sällan når över
30 procent på representationsnivå (valberedningar undantaget). Männen är
överrepresenterade i kommunala nämnder som handhar frågorna etc.
I avgörande delar är det frågor som kommunerna svarar för, t.ex. hur det
satsas på anläggningar. I andra delar kan det statliga stödet användas för att
påskynda idrottens jämställdhetsarbete.
Regeringen avser nu att vidareföra förslagen från Fritid i förändring till
den idrottsutredning som ska tillsättas. Centerpartiet motsätter sig inte en
sådan hantering, men vi understryker samtidigt att jämställdhetsarbetet i
idrottsrörelsen inte får avstanna i avvaktan på idrottsutredningens arbete.
Principerna som bör vara vägledande är en rättvis fördelning av allmänna
resurser mellan män och kvinnor såväl från staten som från kommunerna.
Detta bör ges regeringen till känna.
Idrotten i skolan
Den betydelse för folkhälsan som idrottsämnet i skolan har
kan knappast övervärderas. Det är väl dokumenterat genom
forskning att regelbunden och rätt utförd motion minskar
risken för såväl hjärt- och kärlsjukdomar som
belastningsskador. För många har skolidrotten (gymnastiken)
gett en naturlig och regelbunden kontakt med motion och
idrott, vilket generellt sett varit till klar fördel för folkhälsan.
Det faktum att god fysisk kondition förefaller öka
möjligheterna till goda studieresultat i övrigt ska heller inte
bortses ifrån.
Idrottsämnet har en garanterad timtid i grundskolan. Från 1993 genom-
fördes en förändring som var att balansera timtiden för teoretiska ämnen å
ena sidan och estetisk-praktiska å andra sidan. Timtiden för idrott kan utökas
genom skolans egen profilering eller genom eget tillval.
Studier som bl.a. Riksidrottsförbundet genomfört pekar på att antalet
timmar för ämnet idrott minskat i 75 procent av landets grundskolor och i 70
procent av gymnasieskolorna. RF hävdar vidare att det i första hand är de
redan flitigt aktiva som tillväljer extra timmar idrott. Andra studier visar att
medelvikten för 15-åringar ökat med 3-4 kilo det senaste decenniet, vilket är
en följd av ändrade kost- och levnadsvanor men sannolikt också av minskat
idrottsutövande.
Centerpartiet har tidigare ställt sig avvaktande till att göra en snabb
förändring av gällande timplan, då den varit i kraft kort tid. Mot bakgrund av
utvecklingen är det emellertid sannolikt att konsekvensen av minskad
obligatorisk timtid för idrottsämnet kan få negativa följder för folkhälsan.
Därför bör snabbt en analys göras av utvecklingen genom en genomgång av
befintligt utredningsmaterial och/eller nya studier. Detta arbete bör bedrivas
skyndsamt för att eventuella åtgärder ska kunna föreslås och verkställas inför
höstterminen 1998. Detta bör ges regeringen till känna.
Lönebidragsanställda
Om bidragsnivån sänks för lönebidragsanställda i ideella
organisationer kan detta resultera i att föreningar tvingas
avstå från att ge arbetshandikappade sysselsättning.
Sannolikt uppstår då kostnaden på annat håll i
samhällsekonomin. Rimliga regler för lönebidragsanställda i
ideella organisationer är ett gemensamt intresse för de
arbetshandikappade och organisationerna, inklusive
idrottsrörelsen.
Riksdagen har begärt att regeringen skall återkomma om reglerna under
hösten 1996 för att få ett långsiktigt beslut och så att inga personer inom den
ideella sektorn skulle sägas upp på grund av sänkt lönebidragsnivå.
Regeringen säger nu i budgeten (utgiftsområde 14 sid. 21-22) att de gamla
reglerna skall gälla till den 30 juni 1997 och att man innan dess skall komma
med nya förslag. Centerpartiet anser att ideella organisationer skall kunna ha
90 procents lönebidrag även i fortsättningen. Detta bör ges regeringen till
känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förutsättningslös prövning av nivån på det
framtida statliga stödet till idrotten,
2.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om klarläggande av fördelningen av överskottet från
det statliga spelbolaget,
4.
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen på Idrottsutredningen,
6.
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lotterilagen,
8.
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder mot idrottsanknutet våld,
10.
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kriminalisering av bruk av dopningsmedel,1
12.
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om idrottens jämställdhetsarbete,
14.
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en analys av hur minskat antal timmar idrott i
skolan påverkar folkhälsan,2
16.
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en 90-procentig lönebidragsnivå för anställda i
ideella organisationer.3.
11F
Stockholm den 3 oktober 1996
Andreas Carlgren (c)
Marianne Andersson (c)
Marie Wilén (c)
Erik Arthur Egervärn (c)
Karin Israelsson (c)
Margareta Andersson (c)