Styrkan i den svenska idrottsrörelsen är bredden och djupet i engagemanget, hos ideellt arbetande ledare och funktionärer, såväl som hos de många miljoner utövare av allt från motion till elitidrott. Beräkningar visar att så många som fyra miljoner människor motionerar regelbundet. Samtidigt är idrott via media eller på plats en rekreationsform som engagerar många.
Det är enligt Centerpartiet ingen tvekan om att det är viktigt med ett statligt stöd till idrotten. För många är kontakten med idrottsrörelsen befordrande för hälsan och för många ungdomar innebär det en meningsfull fritidssysselsättning. Om detta råder heller ingen nämnvärd oenighet.
Statens stöd bör i första hand gå till breddidrotten. Samtidigt är det ovedersägligt att bredd och topp förutsätter varandra i ett samspel. Utan bredd har Sverige svårt att få fram idrottsliga toppar, som kan konkurrera internationellt. Utan toppar kan nyrekryteringen minska - vilket i första hand skulle vara till men för folkhälsan.
Centerpartiet betonar också den viktiga roll som idrottsrörelsen har för att integrera invandrade svenskar i samhället. Kampen mot våld och rasism är viktig och måste fortsatt föras aktivt inom idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen ingår i den arbetsgrupp som regeringen inrättat för insatser mot det idrottsanknutna våldet.
Regering och riksdag ska tydligt ange ramar och spelregler för idrottens verksamhet som är långsiktiga och förutsägbara. Detaljreglering ska undvikas. Samtidigt är det, som regeringen påpekar, länge sedan en ordentlig utredning av målen för statens stöd till idrotten gjordes. Mot den bakgrunden är det klokt att parlamentariskt utreda målen för stödet till idrotten. Centerpartiet har under en rad år krävt en sådan bred genomlysning av hur stödet till idrotten ska utvecklas och vilka mål som samhället ska ha för stödet. Utredningen bör ges största möjliga bredd.
Idrottspolitiskt oroar det faktum att idrotten misslyckats att uppnå jämställdhetsmålen. I ett bredare samhällsperspektiv måste läktarvåldet och dopningmissbruket med kraft bekämpas.
Ansökan om olympiska spel i Stockholm
Centerpartiet har bejakat statlig garanti för olympiska sommarspel i Stockholm. Från vår utgångspunkt är det mycket angeläget att ett eventuellt OS i Stockholm får en grön profil, med minimal inverkan på stads- och naturmiljön. När beslut föreligger kan frågan om en särskild OS-satsning komma att aktualiseras. Centerpartiet anser inte att det i nuläget är aktuellt att väga in OS-kandidaturen vid medelstilldelningen till idrotten.
Idrottens ekonomi
Under fyrklöverregeringens tid 1991-1994 drev Centerpartiet fram sänkt moms på resor samt hotell- och restaurangtjänster. Framför allt den lägre momssatsen på persontransporter beräknas ha sänkt idrottsrörelsens kostnader rejält, med cirka 80 miljoner kronor årligen.
Stödet till idrotten föreslås i budgetpropositionen sänkas till 480 miljoner kronor. I det rådande statsfinansiella läget har det inte varit möjligt att undanta idrottssektorn från en besparing. Den nivå som föreslås är överens- kommen mellan regeringen och Centerpartiet.
Det ska dock understrykas att besparingen som påkallats av statsfinansiella skäl, inte bör vara normgivande för vare sig utredningsarbetet eller det arbete med att skapa en nyckel för fördelning av överskottet från det statliga spelbolaget, som pågår. Detta bör ges regeringen till känna.
Det är också angeläget att det snarast klarläggs hur överskottet från det statliga spelbolaget ska fördelas. Detta bör ges regeringen till känna.
Vi vill betona att den parlamentariska kommitté som regeringen avser tillkalla, grundligt bör analysera hur stödet till idrotten långsiktigt ska ut- vecklas. I det sammanhanget bör omfattningen av direkt statlig styrning bedömas, liksom avvägningen mellan självfinansiering och statligt stöd. Till- komsten av Bingolotto beräknas tillföra idrotten netto cirka 600-700 miljoner kronor årligen, väsentligen till klubbnivån. Samtidigt gör denna inkomstkälla idrotten relativt beroende. En framtida svacka i verksamheten kan vara svår att omedelbart ersätta. Idrottens beroendeställning till in- täkterna från Bingolotto bör också belysas i utredningen. Detta bör ges rege- ringen till känna.
När det gäller fördelningen av befintliga resurser för idrotten understryker Centerpartiet att det lokala föreningslivets barn- och ungdomsidrott så långt möjligt bör hållas skadeslöst.
Vissa lotterifrågor
Regeringen avser enligt särskild proposition (1996/97:7) tillkalla en särskild utredare för att se över lotterilagen, trots att den varit i funktion under kort tid. Mot bakgrund av den accelererande utvecklingen på spelområdet, inte minst genom teknikutvecklingen, synes detta vara en klok åtgärd.
De förändringar i lotterilagen som föreslås omedelbart har Centerpartiet inga invändningar mot. Det finns skäl att begränsa tillgängligheten för ungdomar till vissa former av spel. I första hand är det s.k. On Line-spel på fotboll, ishockey m.m. samt trav som riskerar locka ungdomar till osunt spelande. Redan idag finns det regler hos spelbolagen (främst ATG och Tipstjänst), men tydliggörandet av 18-årsgränsen genom lagstiftning är en klok åtgärd. Det är emellertid oklart i propositionen varför vadhållning på fotboll, ishockey m.m. i lagstiftningen inte likställs med vadhållning på hästtävlingar.
Regeringen avser reglera detta i koncessionen för det statliga spelbolaget. Det torde vara en förenkling och en likabehandling att inkludera vadhållning på fotboll m.m. i lagstiftningen och istället överväga undantag för t.ex. stryk- och måltips. Denna del av lotterilagen bör prövas vidare vid översynen. Detta bör ges regeringen till känna.
Det idrottsanknutna våldet
Tyvärr existerar det fortsatt återkommande rapporter om s.k. läktarvåld eller våldsamheter utanför och i anslutning till idrottsevenemang. Hittills har såväl idrotten som samhället i övrigt misslyckats med att tillräckligt effektivt bekämpa våldet. Våldet är starkt anknutet till vissa arenaidrotter men också i betydande utsträckning ett samhällsproblem. Våldsbrott begås ofta av berusade unga män mot andra berusade unga män, enligt tillförlitliga forskningsrapporter. Det är oroande att ungdomar dricker alkohol allt längre ned i åldrarna och att ungdomars droghantering i övrigt ökat. Det finns ett uppenbart samband mellan tillgängligheten till droger och våld i samband med idrottsevenemang.
Medborgarna ska inte behöva tveka om de ska våga ta med sina barn eller våga gå själva på idrott. Det existerar "professionella bråkmakare", men det finns tyvärr också fortfarande en betydande naivitet inom idrotten och särskilt supporterklubbarna till våldsföreteelser. Idrotten måste själv ta ett stort ansvar. Det går inte att i längden räkna med att samhället vill bekosta polisbevakning för mångmiljonbelopp vid idrottsevenemang när det av folkflertalet samtidigt upplevs som att ekonomin stramas åt inom andra - av många högre prioriterade - samhällssektorer. Till polisbevakningen kommer kostnaderna för vård av misshandlade personer, skadegörelse och för att lagföra missdådarna.
Det är ett misslyckande - och ingen långsiktig lösning - när matcher måste avgöras utan publik. Arbetet måste därför inriktas på att identifiera bråkmakarna och grunden till bråket och angripa detta. Det är också skäl att understryka att en mycket snabb reaktion mot främst unga lagöverträdare är angelägen. Sambandet mellan lagbrott och snabb motreaktion behöver stärkas. Centerpartiet har utvecklat synen på åtgärder mot våld och kriminalpolitiken i övrigt i en partimotion.
Den arbetsgrupp som Inrikesdepartementet tillkallat för att föreslå åtgärder mot det idrottsanknutna våldet har en grannlaga uppgift. Centerpartiet anser att arbetet bör påskyndas mot bakgrund av att ingen större förbättring skett vad avser det idrottsanknutna våldet. Gruppen ska enligt planerna lämna förslag senast den 1 juli 1998. Det bör övervägas om inte arbetet kan vara slutfört senast den 30 juni 1997. Detta bör ges regeringen till känna.
Dopningsmissbruk
Dopningsmissbruket är såväl ett idrottsligt som ett samhälleligt problem. Det mesta av dopningsmissbruket sker idag väsentligen i verksamheter utanför idrottsrörelsens kontroll. Problematiken finns fortfarande kvar inom idrotten, men det görs betydande insatser för att bekämpa dopningen från idrottsrörelsens sida. Dopningsutredningen har helt nyligen avlämnat sina förslag. Centerpartiet förutsätter att det efter remissförfarande leder till förslag från regeringens sida. Centerpartiet anser redan nu att användning av dopningsmedel ska kriminaliseras. Detta bör ges regeringen till känna.
Jämställdhetsarbetet
Riksidrottsstyrelsen konstaterade i november 1995 vid den kontrollstation som fanns inlagd att jämställdhetsmålet för idrotten inte uppfyllts. Målen var bl.a. att kvinnor och män ska vara representerade med minst 40 procent vardera i beslutande och rådgivande församlingar, att andelen kvinnliga och manliga tränare ska korrespondera till andelen utövare av respektive kön samt att andelen kvinnor på s.k. högre befattningar redan 1995 ska uppgå till 30 procent.
Riksidrottsmötet (numera riksidrottsstämman) tog vissa nya beslut för att påskynda jämställdhetsarbetet. Centerpartiet understryker att idrottens egna mål är rimliga och att de snarast bör uppfyllas. Fritidsutredningens slutbetänkande Fritid i förändring bekräftar bristen på jämställdhet inom idrotten. I de tio största idrotterna sett till antalet utövare är förhållandet i stort sett lika mellan könen, medan kvinnor i samma idrotter sällan når över 30 procent på representationsnivå (valberedningar undantaget). Männen är överrepresenterade i kommunala nämnder som handhar frågorna etc.
I avgörande delar är det frågor som kommunerna svarar för, t.ex. hur det satsas på anläggningar. I andra delar kan det statliga stödet användas för att påskynda idrottens jämställdhetsarbete.
Regeringen avser nu att vidareföra förslagen från Fritid i förändring till den idrottsutredning som ska tillsättas. Centerpartiet motsätter sig inte en sådan hantering, men vi understryker samtidigt att jämställdhetsarbetet i idrottsrörelsen inte får avstanna i avvaktan på idrottsutredningens arbete. Principerna som bör vara vägledande är en rättvis fördelning av allmänna resurser mellan män och kvinnor såväl från staten som från kommunerna. Detta bör ges regeringen till känna.
Idrotten i skolan
Den betydelse för folkhälsan som idrottsämnet i skolan har kan knappast övervärderas. Det är väl dokumenterat genom forskning att regelbunden och rätt utförd motion minskar risken för såväl hjärt- och kärlsjukdomar som belastningsskador. För många har skolidrotten (gymnastiken) gett en naturlig och regelbunden kontakt med motion och idrott, vilket generellt sett varit till klar fördel för folkhälsan. Det faktum att god fysisk kondition förefaller öka möjligheterna till goda studieresultat i övrigt ska heller inte bortses ifrån.
Idrottsämnet har en garanterad timtid i grundskolan. Från 1993 genom- fördes en förändring som var att balansera timtiden för teoretiska ämnen å ena sidan och estetisk-praktiska å andra sidan. Timtiden för idrott kan utökas genom skolans egen profilering eller genom eget tillval.
Studier som bl.a. Riksidrottsförbundet genomfört pekar på att antalet timmar för ämnet idrott minskat i 75 procent av landets grundskolor och i 70 procent av gymnasieskolorna. RF hävdar vidare att det i första hand är de redan flitigt aktiva som tillväljer extra timmar idrott. Andra studier visar att medelvikten för 15-åringar ökat med 3-4 kilo det senaste decenniet, vilket är en följd av ändrade kost- och levnadsvanor men sannolikt också av minskat idrottsutövande.
Centerpartiet har tidigare ställt sig avvaktande till att göra en snabb förändring av gällande timplan, då den varit i kraft kort tid. Mot bakgrund av utvecklingen är det emellertid sannolikt att konsekvensen av minskad obligatorisk timtid för idrottsämnet kan få negativa följder för folkhälsan. Därför bör snabbt en analys göras av utvecklingen genom en genomgång av befintligt utredningsmaterial och/eller nya studier. Detta arbete bör bedrivas skyndsamt för att eventuella åtgärder ska kunna föreslås och verkställas inför höstterminen 1998. Detta bör ges regeringen till känna.
Lönebidragsanställda
Om bidragsnivån sänks för lönebidragsanställda i ideella organisationer kan detta resultera i att föreningar tvingas avstå från att ge arbetshandikappade sysselsättning. Sannolikt uppstår då kostnaden på annat håll i samhällsekonomin. Rimliga regler för lönebidragsanställda i ideella organisationer är ett gemensamt intresse för de arbetshandikappade och organisationerna, inklusive idrottsrörelsen.
Riksdagen har begärt att regeringen skall återkomma om reglerna under hösten 1996 för att få ett långsiktigt beslut och så att inga personer inom den ideella sektorn skulle sägas upp på grund av sänkt lönebidragsnivå. Regeringen säger nu i budgeten (utgiftsområde 14 sid. 21-22) att de gamla reglerna skall gälla till den 30 juni 1997 och att man innan dess skall komma med nya förslag. Centerpartiet anser att ideella organisationer skall kunna ha 90 procents lönebidrag även i fortsättningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningslös prövning av nivån på det framtida statliga stödet till idrotten, 2. 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klarläggande av fördelningen av överskottet från det statliga spelbolaget, 4. 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på Idrottsutredningen, 6. 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lotterilagen, 8. 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot idrottsanknutet våld, 10. 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriminalisering av bruk av dopningsmedel,1 12. 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottens jämställdhetsarbete, 14. 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en analys av hur minskat antal timmar idrott i skolan påverkar folkhälsan,2 16. 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en 90-procentig lönebidragsnivå för anställda i ideella organisationer.3. 11F Stockholm den 3 oktober 1996
Andreas Carlgren (c)
Marianne Andersson (c) Marie Wilén (c) Erik Arthur Egervärn (c) Karin Israelsson (c) Margareta Andersson (c)
1 Yrkande 6 hänvisat till SoU.
2 Yrkande 8 hänvisat till UbU.
3 Yrkande 9 hänvisat till AU.