Bildvårdsverksamheten i Ulriksfors, Strömsunds kommun,
hotas av nedläggning. Sverige riskerar därmed att förlora sin
största resurs i musealt bildvårdskunnande. Det behövs
omedelbara åtgärder av regeringen för att en för landet
nödvändig bildvårdsverksamhet ska kunna fortsätta.
Dagligen tas i Sverige ca 1 miljon fotografier. Det gäller pressbilder,
reklambilder, amatörbilder o.s.v. Nära nog alla företeelser i samhället
dokumenteras. Blickar vi tillbaka utgör fotografiet ett unikt källmaterial från
en dynamisk period i Sveriges historia. Den fotografiska tekniken uppstod
under första halvan av artonhundratalet, och därigenom finns bevarade bilder
från industrialismens framväxt, den demokratiska utvecklingen och vanliga
människors liv.
I museernas samlingar finns omkring 40 miljoner fotografier. Accessionen
kan beräknas till uppemot en miljon bilder per år. Betydande delar av
samlingarna måste åtgärdas och vårdas för att kunna bevaras åt eftervärlden.
Till skillnad från arkivalier, böcker, föremål och fornfynd finns ingen
tydlig politik för hur fotografiet ska omhändertagas och tillgängliggöras. I
generella ordalag har Nordiska museet getts det nationella ansvaret och
länsmuseerna det regionala. Inga särskilda resurser har tillförts uppdraget.
Detta förhållande gör att samlingar i många fall ligger obearbetade och
inaktiva p.g.a. resursbrister. Risken är stor att materialet förstörs p.g.a.
bristfälliga förvaringsförhållanden och dåliga arkivmaterial.
Det krävs omfattande insatser om museerna ska kunna arbeta ikapp den
eftersläpande vården av insamlade fotosamlingar. En föreslagen åtgärd, för
att komma till rätta med problemet, är att inrätta särskilda arbetscentraler som
rationellt och effektivt kan vårda stora mängder fotografier.
Bildvårdsverksamheten i Ulriksfors startade 1986 i Jämtlands läns
museums regi. År 1991 fick den en nationell inriktning då Nordiska museet
tog över. Ulriksfors var då en arbetsenhet inom Nordiska museet med ledning
från Stockholm. Sedan 1994 driver Svensk Bildvård verksamheten.
I Ulriksfors har en betydande kompetens och kapacitet inom bildvård
utvecklats. Verksamheten består i grundläggande vård av fotografiska
samlingar, främst negativ: omkuvertering, rengöring, särskiljning mellan
olika filmbaser, urplockning av skadade och smittade negativ, kopiering m.m.
Möjligheter till bilddigitalisering finns.
Svensk Bildvård startade 1994 utifrån förutsättningarna som gavs i den
regionalpolitiska propositionen Bygder och regioner i utveckling våren 1994.
Där föreslogs ett försöksprojekt om 20 miljoner kronor som riktades till
kulturinstitutioner för upphandling av vårdtjänster hos företag i "regional-
och arbetsmarknadspolitiskt prioriterade områden".
Under försöksperioden har Svensk Bildvård utfört uppdrag till Nordiska
museet och åt ett tiotal museer från Västerbottens läns museum i norr till
Malmö museum i söder. Bland övriga uppdragsgivare finns ett landsting,
församlingar och hembygdsföreningar.
Totalt har 400 000 negativ behandlats hos Svensk Bildvård. Drygt 40 000
negativ har kopierats. Trots att det är en anmärkningsvärt stor volym, har
verksamheten haft kapacitet att ta emot ytterligare beställningar.
Bildvårdsverksamheten i Ulriksfors har utvecklats till en nationell resurs.
Uppdragsgivarna har uppgivit att man har avlastats i vårdarbetet och har
också uttryckt önskemål om att fortsätta lägga ut arbete till Svensk Bildvård.
Inlämnade intresseanmälningar att få vårdarbete har endast till en del kunnat
finansieras inom projektet.
Slutsatsen är att det finns ett stort behov bland museerna att få bistånd i
vården och tillgängliggörandet av fotosamlingar och att bildvårdscentraler
kan innebära att stora samlingar kostnadseffektivt kan omhändertas samtidigt
som resurser frigörs hos museerna.
Försöket att låta museer m.fl. upphandla vårdtjänster har inte utvärderats
och inga förslag till fortsatt verksamhet föreligger. Svensk Bildvård riskerar
därför att tvingas avveckla driften vid årsskiftet om inga medel anslås till
upphandling av bildvårdstjänster. Därmed förloras en för orten viktig
arbetsplats där majoriteten av de anställda är kvinnor. I dag drivs
verksamheten på låg nivå med fem heltidsanställda.
Stora resurser och kraftiga ansträngningar har lagts ned i Ulriksfors. Där
finns i dag en utförare av bildvårdsarbete, som är och kan ytterligare
utvecklas som nationell resurs. Om en nedläggning måste ske vid årsskiftet
förlorar Sverige landets största tillgång i det operativa bildvårdsarbetet.
Eventuella framtida satsningar fördyras och försvåras då en omstart måste
ske. För museerna blir följden att möjligheten att ta tag i de fotografiska
samlingarna på ett konstruktivt sätt försämras.
För att undvika en nedläggning föreslås att verksamheten i Ulriksfors
permanentas och utökas till en motsvarighet till Kartvårdscentralen i Ånge,
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna eller SVAR i Ramsele. Verksamheten
föreslås bli finansierad genom att museerna tilldelas öronmärkta anslag för att
köpa vårdtjänster eller genom att verksamheten får en egen driftbudget.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyndsamma åtgärder för att säkerställa att den bildvårdande
verksamheten i Ulriksfors kan fortsätta.