Bildvårdsverksamheten i Ulriksfors, Strömsunds kommun, hotas av nedläggning. Sverige riskerar därmed att förlora sin största resurs i musealt bildvårdskunnande. Det behövs omedelbara åtgärder av regeringen för att en för landet nödvändig bildvårdsverksamhet ska kunna fortsätta.
Dagligen tas i Sverige ca 1 miljon fotografier. Det gäller pressbilder, reklambilder, amatörbilder o.s.v. Nära nog alla företeelser i samhället dokumenteras. Blickar vi tillbaka utgör fotografiet ett unikt källmaterial från en dynamisk period i Sveriges historia. Den fotografiska tekniken uppstod under första halvan av artonhundratalet, och därigenom finns bevarade bilder från industrialismens framväxt, den demokratiska utvecklingen och vanliga människors liv.
I museernas samlingar finns omkring 40 miljoner fotografier. Accessionen kan beräknas till uppemot en miljon bilder per år. Betydande delar av samlingarna måste åtgärdas och vårdas för att kunna bevaras åt eftervärlden.
Till skillnad från arkivalier, böcker, föremål och fornfynd finns ingen tydlig politik för hur fotografiet ska omhändertagas och tillgängliggöras. I generella ordalag har Nordiska museet getts det nationella ansvaret och länsmuseerna det regionala. Inga särskilda resurser har tillförts uppdraget. Detta förhållande gör att samlingar i många fall ligger obearbetade och inaktiva p.g.a. resursbrister. Risken är stor att materialet förstörs p.g.a. bristfälliga förvaringsförhållanden och dåliga arkivmaterial.
Det krävs omfattande insatser om museerna ska kunna arbeta ikapp den eftersläpande vården av insamlade fotosamlingar. En föreslagen åtgärd, för att komma till rätta med problemet, är att inrätta särskilda arbetscentraler som rationellt och effektivt kan vårda stora mängder fotografier.
Bildvårdsverksamheten i Ulriksfors startade 1986 i Jämtlands läns museums regi. År 1991 fick den en nationell inriktning då Nordiska museet tog över. Ulriksfors var då en arbetsenhet inom Nordiska museet med ledning från Stockholm. Sedan 1994 driver Svensk Bildvård verksamheten.
I Ulriksfors har en betydande kompetens och kapacitet inom bildvård utvecklats. Verksamheten består i grundläggande vård av fotografiska samlingar, främst negativ: omkuvertering, rengöring, särskiljning mellan olika filmbaser, urplockning av skadade och smittade negativ, kopiering m.m. Möjligheter till bilddigitalisering finns.
Svensk Bildvård startade 1994 utifrån förutsättningarna som gavs i den regionalpolitiska propositionen Bygder och regioner i utveckling våren 1994. Där föreslogs ett försöksprojekt om 20 miljoner kronor som riktades till kulturinstitutioner för upphandling av vårdtjänster hos företag i "regional- och arbetsmarknadspolitiskt prioriterade områden".
Under försöksperioden har Svensk Bildvård utfört uppdrag till Nordiska museet och åt ett tiotal museer från Västerbottens läns museum i norr till Malmö museum i söder. Bland övriga uppdragsgivare finns ett landsting, församlingar och hembygdsföreningar.
Totalt har 400 000 negativ behandlats hos Svensk Bildvård. Drygt 40 000 negativ har kopierats. Trots att det är en anmärkningsvärt stor volym, har verksamheten haft kapacitet att ta emot ytterligare beställningar.
Bildvårdsverksamheten i Ulriksfors har utvecklats till en nationell resurs. Uppdragsgivarna har uppgivit att man har avlastats i vårdarbetet och har också uttryckt önskemål om att fortsätta lägga ut arbete till Svensk Bildvård. Inlämnade intresseanmälningar att få vårdarbete har endast till en del kunnat finansieras inom projektet.
Slutsatsen är att det finns ett stort behov bland museerna att få bistånd i vården och tillgängliggörandet av fotosamlingar och att bildvårdscentraler kan innebära att stora samlingar kostnadseffektivt kan omhändertas samtidigt som resurser frigörs hos museerna.
Försöket att låta museer m.fl. upphandla vårdtjänster har inte utvärderats och inga förslag till fortsatt verksamhet föreligger. Svensk Bildvård riskerar därför att tvingas avveckla driften vid årsskiftet om inga medel anslås till upphandling av bildvårdstjänster. Därmed förloras en för orten viktig arbetsplats där majoriteten av de anställda är kvinnor. I dag drivs verksamheten på låg nivå med fem heltidsanställda.
Stora resurser och kraftiga ansträngningar har lagts ned i Ulriksfors. Där finns i dag en utförare av bildvårdsarbete, som är och kan ytterligare utvecklas som nationell resurs. Om en nedläggning måste ske vid årsskiftet förlorar Sverige landets största tillgång i det operativa bildvårdsarbetet. Eventuella framtida satsningar fördyras och försvåras då en omstart måste ske. För museerna blir följden att möjligheten att ta tag i de fotografiska samlingarna på ett konstruktivt sätt försämras.
För att undvika en nedläggning föreslås att verksamheten i Ulriksfors permanentas och utökas till en motsvarighet till Kartvårdscentralen i Ånge, Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna eller SVAR i Ramsele. Verksamheten föreslås bli finansierad genom att museerna tilldelas öronmärkta anslag för att köpa vårdtjänster eller genom att verksamheten får en egen driftbudget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyndsamma åtgärder för att säkerställa att den bildvårdande verksamheten i Ulriksfors kan fortsätta.
Stockholm den 7 oktober 1996
Erik Arthur Egervärn (c)