Den 1 oktober 1994 invigdes GöteborgsOperan. Efter
årtionden av debatt, förberedelser och uppläggning av
finansiering stod äntligen Västsveriges nya operascen klar.
GöteborgsOperan stärker Västsveriges kulturliv men kommer säkert att få
stor betydelse också för hela landets kulturliv. Intresset är mycket stort,
vilket
tillströmningen av publik sedan invigningen har visat.
Europarådet efterlyste 1991 vid en genomgång av den svenska kultur-
politiken starka kulturcentra utanför huvudstaden med internationellt
renommé. Uppförandet av GöteborgsOperan, med en samfinansiering mellan
stat, kommuner, företag och enskilda, får ses som en satsning i den
riktningen.
Den statliga parlamentariska utredningen om kulturpolitiken framhöll det
angelägna i att skapa kulturella centra utanför huvudstaden.
Riksdagen beslutade, på initiativ av regeringen, att i budgeten för 1994/95
anslå ca 10 miljoner kronor extra i statligt stöd till GöteborgsOperan. Det var
ett välkommet tillskott inför det första spelåret i den nya teatern.
Statens kulturråd har dock föreslagit att GöteborgsOperan skulle tillföras
ytterligare medel för att kunna utvecklas på ett tillfredsställande sätt.
GöteborgsOperan är tänkt att vara en konstnärlig utmanare till övriga
operahus i Skandinavien. Därför är det intressant att redovisa en jämförelse
mellan operahusen i Göteborg, Stockholm och Helsingfors.
Jämförelse mellan operahusen
Göteborg
Stockholm
Helsingfors
Antal besökare/år
250 000
180 000
270 000
Beläggning
87 %
92 %
93 %
Årlig driftskostnad
exkl restaurang
200 mkr
300 mkr
285 mkr
Kostnad/besök
814 kr
1 653 kr
1 049 kr
Biljettintäkt
54 mkr
32 mkr
59 mkr
Biljettintäkt/besök
Stora Scenen
214 kr
174 kr
218 kr
Offentliga bidrag
133 mkr
253 mkr
202 mkr
statligt
46 mkr
253 mkr
175 mkr
kommunalt
87 mkr
-
27 mkr
Bidrag/besök
503 kr
1 290 kr
743 kr
Egenfinansiering
38 %
22 %
29 %
Finansiering
med biljettintäkter
25 %
10 %
21 %
Antal årsverken
Solister
27
33
31
Korister
48
64
59
Dansare
40
75
79
Musiker
88
115
113
Teknisk personal,
scen
66
118
112
Teknisk personal,
ateljé,verkstäder
67
83
49
Här framgår exempelvis att GöteborgsOperan årligen haft
250 000 besökare, vilket är långt fler än Stockholmsoperan
kan räkna in. Operan i Stockholm fick 1994/95 253 miljoner
i statligt stöd, GöteborgsOperan 46 miljoner kronor.
Göteborgs stad avsätter 85 miljoner kronor 1996 i kommunbidrag till
verksamheten. Detta skall jämföras med förslaget i årets budgetproposition
att anslå 269 miljoner kronor till Operan i Stockholm, helt finansierad med
statliga medel. Även efter det att hänsyn tagits till skillnaderna i
befolkningsunderlag kan konstateras att det råder betydande skillnader på
statens satsningar till de båda regionerna.
Det talas ofta om de nationella scenernas betydelse för utvecklingen och
stimulansen inom kulturområdet. Men de regionala institutionerna har även
stor betydelse för de nationella. Nationalscenens främsta uppgift anses vara
att vårda det nationella kulturarvet. I kulturarvet ingår även regional kultur
som inte får glömmas bort.
Med tillkomsten av GöteborgsOperan har vi fått den första fullt utbyggda
musikteaterinstitutionen utanför Stockholm. Med en repertoar av opera,
operett, musical och balett har GöteborgsOperan ett omfattande spelprogram.
GöteborgsOperan har antagit en utvecklingsplan med utblickar mot år
2000. Utvecklingsplanen genomförs i tre steg med en förstärkning av såväl
sångare och dansare som orkester.
På huvudscenen kommer 220-270 evenemang att äga rum årligen.
Därutöver görs ca 100 föreställningar på den lilla scenen, huvuddelen för
barn och ungdom men även experimentell musikdramatikproduktion.
Därutöver tar man emot gästspel och gör turnéer, samarbetar med bl a
Göteborgs Symfoniorkester och universitetets konstnärliga utbildningar samt
förverkligar samarbetsprojekt i Norden.
Vid jämförelse med övriga operascener i Norden har GöteborgsOperan
den högsta produktiviteten.
Det finns för närvarande ett tilltagande intresse för musikdramatik. Det
återspeglas i publiksiffror från operahusen runt om i världen och har också
tidigare konstaterats av Teaterutredningen.
Vi föreslår att GöteborgsOperan får en ökning av det statliga anslaget med
ca 15 miljoner kronor.
Göteborgs Symfoniker
I Sverige finns tre stora, fullt utbyggda, professionella
symfoniorkestrar: Stockholms Filharmoniska Orkester,
Radions Symfoniorkester och Göteborgs Symfoniker vid
Göteborgs Konsert AB. Alla är bemannade med minst 100
musiker, vilket är 10-15 färre än de främsta orkestrarna i
världen. Göteborgs Symfoniorkester som är den största i
Sverige har 107 medlemmar.
Under senare år har Göteborgs Symfoniker nått avsevärda konstnärliga och
publika framgångar. Orkestern attraherar eftersökta världsdirigenter och
solister. Den genomför succéartade turnéer i Europa, Amerika och Asien och
har en omfattande skivproduktion, numera uteslutande för det
välrenommerade skivbolaget Deutsche Grammophon. Orkestern har under
det senaste året genomfört en uppskattad Sibeliusfestival i London.
Konserterna är alltid belagda till ca 85 %. Den omfattande barn- och
ungdomsverksamheten täcker inte alls behovet.
Några fakta från 1995
Antal
Besökare
Orkesterkonserter
93
93 086
Turnékonserter
17
63 005
Av totalt 164 053 besökare har 20 000 varit barn och
ungdom. Omräknat till helårs-verksamhet sysselsätts ca 140
fasta och 30 tillfälligt anställda.
Med hänvisning till orkesterns kvalitet och stora betydelse för landets
musikliv är det ett välmotiverat förslag att Göteborgs Symfoniorkester utses
till nationalorkester.
Ekonomi
Under senare år har Göteborgs Konsert AB haft balans
mellan kostnader och intäkter. Detta har kunnat uppnås
genom att statliga och kommunala bidrag har kunnat
kompletteras med dels ökande intäkter från konserter och
uthyrningar, dels genom ett femårigt sponsoravtal med AB
Volvo som sträcker sig t.o.m. år 1999. Det ger 2,7 miljoner
kronor per år att främst användas till turnéer och
skivinspelningar.
Under en följd av år har obalansen i de statliga bidragen till
symfoniorkestrar inneburit att Göteborgs Symfoniorkester missgynnats.
Göteborg Konsert AB:s tilldelning under innevarande budgetår är 135
grundbelopp. Stockholms Konserthusstiftelse fick tidigare 170 grundbelopp.
I pengar skiljde det ca 5 miljoner kronor till Stockholms förmån.
Stockholms konserthus har dock överförts till Stockholms läns landsting.
Det statliga stödet till konserthusstiftelsen, motsvarande 170 grundbelopp,
har överförts till Skansen.
Ojämlikheten mellan Stockholm och Göteborg kvarstår dock eftersom 135
grundbelopp fortfarande utgår till Göteborg. De speciella satsningar som
gjorts på Stockholms Konserthusstiftelse och Stockholms Filharmoniker har
aldrig utgått till Göteborgs Konsert AB.
Det finns ingen saklig grund för denna skillnad. Tvärtom har en statlig
orkesterut-redning år 1989 konstaterat att orkestrarna och deras verksamhet
är helt likvärdiga och bör ha samma ekonomiska stöd. I detta instämde även
remissinstanserna.
Behovet av utökat statsbidrag till
Göteborgs Symfoniker
Göteborgs Symfonikers behov av utökat statligt bidrag är
mycket konkret. Vi anser därför att utöver det föreslagna
stödet skall ytterligare 5 miljoner kronor från staten tillföras.
Detta bör ske genom en omfördelning inom ramen för det
totala antalet stödenheter som avsätts för landets
musikinstitutioner. Med en sådan förstärkning kan Göteborgs
Symfoniker genomföra följande aktiviteter:
Utöka antalet konserter.
Utöka verksamheten för barn och ungdom. Man har varit mycket
framgångsrik i sin barn- och ungdomsverksamhet men kan inte på långa
vägar tillgodose efterfrågan. Inte minst kommunerna utanför Göteborg
efterfrågar en utökad verksamhet. Det finns många idéer om hur denna
verksamhet kan utvecklas i samarbete med förskola, skola och drama och
bild i Göteborgsregionen.
Utveckla konsertformerna och bland annat satsa på festivaler. Under
senare år har Göteborgs Symfoniorkester genomfört en rad festivaler,
bland annat Paris 1920 och Wien 1900. Orkestern har också deltagit i den
stora satsningen "Kinesisk vår".
Utveckla orkestern så att ställningen som en av Europas ledande orkestrar
kan bibehållas.
Nytt bidragssystem
Regeringen föreslår att ett nytt statligt bidragssystem för
regional kulturverksamhet införs fr o m den 1 januari 1997.
Det skall baseras på s k stödenheter i stället för de tidigare
grundbeloppen. Anledningen sägs vara att det nuvarande
grundbeloppssystemet är krångligt att beräkna och att den
slutliga kostnaden blir känd först långt in på det nya
budgetåret.
Regeringen framför att möjligheter till tidsbegränsade insatser inom
kulturpolitiskt angelägna områden måste finnas. Detta anför regeringen som
skäl för att sänka bidraget till regionala teater-, dans-, musik- och
museiinstitutioner med 2 % per år under tre år. Denna s k rörliga del skall i
första hand ges för riktade insatser för att nå nya publikgrupper, bedriva
turnéverksamhet inom länet och över länsgränserna, samarbeta över
konstområdesgränserna samt uppmuntra samverkan mellan professionella
och amatörer.
Regeringens uppfattning tycks vara att neddragningen med 6 % inte
nämnvärt påverkar institutionerna. Denna inställning är ytterst olycklig och
visar snarare på en okunnighet om institutionernas arbetssätt.
För GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniorkester innebär en
minskning med 6 % ett avbräck på 2,8 respektive 1,2 miljoner kronor. Det
innebär till exempel att barnverksamheten får läggas ned på Göteborgs-
Operan, en verksamhet som förefaller vara en viktig förutsättning för att över
huvud taget få del av det statliga stödsystemet. För Göteborgs Symfoni-
orkester motsvarar beloppet en längre utlandsturné per år eller en tredjedel av
dirigentbudgeten. Inte någon kulturinstitution i Sverige bedriver motsvarande
turnéverksamhet som Göteborgs Symfoniorkester. Orkestern har vid sina
besök i London, Wien och i bl.a. Japan kunnat uppvisa stora internationella
framgångar. De rörliga medlen skall delas ut för turnéverksamhet över
länsgränserna. När regeringen i andra sammanhang talar om vikten av ett
ökat internationellt kulturutbyte är det märkligt att på musikområdet snäva in
begreppet till att gälla länsgränsen. Frågan blir om symfonikernas
turnéverksamhet i fortsättningen endast skall inriktas på kringliggande län.
En viktig faktor att ta hänsyn till i statens bidragsgivning är
institutionernas mycket långa framförhållning i sin planering. Det är vanligt
att regissörer, dirigenter och gästsolister engageras 2-3 år i förväg. Eftersom
de rörliga medlen skall sökas varje år och för speciella ändamål blir
arbetssituationen för dessa institutioner mycket svår. På sikt kan detta
påverka kvaliteten avsevärt.
I dag söker de flesta verksamheter sponsring från utomstående. Att inför
t ex sponsorer inte veta inom vilka ramar man har att röra sig är en ohållbar
situation. Risken är att även sponsormedlen går förlorade då man inför en så
osäker och kortsiktig bidragsmodell.
Med hänvisning till ovanstående avvisar vi förslaget om neddragning av
det statliga bidraget med 6 % på 3 år.
Med hänvisning till ovanstående jämförelse mellan operahusen som visar
att GöteborgsOperan har lägst årlig driftkostnad och lägst totalt offentligt
bidrag samt därtill högst egenfinansiering, torde det vara uppenbart att
utrymmet för föreslagen 6 % neddragning inte föreligger. Förslaget avvisas
därför.
Differensen mellan grundbeloppen till Stockholm resp Göteborg utfaller
åter till Göteborgs Symfoniorkesters nackdel. Denna har varken rationellt
eller konstnärligt motiv. Vi föreslår därför att neddragning ej göres för
Göteborgs Symfoniorkester.
Inom EU får regionerna större
betydelse
I EU-samarbetet får enskilda regioner allt större betydelse.
Det är därför av stort intresse för riksdagen att se till att
likvärdiga villkor gäller för Sveriges olika regioner. Med
tanke på den kritik som tidigare riktats mot den nationella
kulturpolitiken om fördelning av statsbidrag är det av
rättviseskäl angeläget att få en jämnare fördelning av de
statliga kulturanslagen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen för Göteborgsoperan till B 2. Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (utgiftsområde 17) för budgetåret 1997 anvisar
15 000 000 kr mer än vad regeringen har föreslagit genom omfördelning av
medel från Operan och Dramatiska teatern i Stockholm (B 1. Bidrag till
Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska
rikskonserter),
2. att riksdagen för Göteborgs Symfoniker till B 2. Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (utgiftsområde 17) för budgetåret 1997 anvisar
5 000 000 kr mer än vad regeringen har föreslagit genom omfördelning av
medel från det totala antalet grundbelopp som avsätts för landets
musikinstitutioner.
Stockholm den 7 oktober 1996
Erling Bager (fp)
Elving Andersson (c)
Stig Grauers (m)
Johan Lönnroth (v)
Ingrid Näslund (kd)