Den kristdemokratiska
synen på kultur, medier,
trossamfund och fritid
Kristdemokraterna anser att ett mångsidigt kulturliv och en
förståelse för vår egen och andras kulturtradition är en viktig
förutsättning för ett högtstående samhälle. Det är oerhört
angeläget att kulturen finns nära människorna och ger en
möjlighet till utveckling. Kultursatsningar kan inte bara
betraktas som subventioner, utan måste många gånger också
ses som investeringar. Kyrkor och samfund måste ges goda
möjligheter att verka och utvecklas efter sin särart. De ska ha
full frihet att bestämma över sina egna angelägenheter.
Religionsfriheten är en betydelsefull del av de demokratiska
fri- och rättigheterna. Statliga kontrollingrepp gentemot
kyrkor eller andra religiösa samfund och organisationer
strider mot religionsfriheten.
Massmedia spelar en ovärderlig roll som förmedlare av samhälls-
information och opinionsyttringar och har även ett grundläggande ansvar gör
yttrandefriheten. Mediapolitiken ska syfta till självständighet och mångfald.
Alla medier ska beakta sitt ansvar för mångfalden. Monopolisering av
yttrandemöjligheten ska motverkas. Medierna ska också beakta sitt ansvar
för folkbildning och en god språkvård.
Det offentliga stödet till idrotten ska främst satsas på ungdoms- och
motionsidrotten. Stödet ska utformas så att kvinnors och mäns idrotts-
utövande behandlas lika. Ideellt föreningsliv ska prioriteras framför
kommersiella intressen vid utformningen av statens fritidspolitik.
Verksamhetsområden inom
utgiftsområde 17
Kristdemokraterna vill i denna motion särskilt lyfta fram
följande områden.
Teater
Statens insatser ska syfta till att efterfrågan på teater ökar,
tillgängligheten förbättras, teaterutbudet blir allsidigt och
håller god kvalitet, barn och ungdomar får tillgång till teater
av hög kvalitet, den regionala teatern utvecklas samt att
nationalscenernas ställning i landet stärks.
Teater i skolorna
Under senare år har antalet teaterbesök minskat. Intresset för
teater måste öka liksom förståelsen för vad teater kan
åstadkomma. Bland annat i Stockholm har man under en tid
låtit skådespelare resa ut i skolorna för att spela teater och
tala om rasism. Detta är ett bra exempel på hur man kan
använda de resurser och det kunnande som finns. För många
elever kanske besöket är den första kontakten med teatern.
Förhoppningsvis väcks ett intresse som kan förbli levande
resten av livet.
Operan och Dramaten - en viktig del av
kulturarvet
Operan och Dramaten är en viktig del av vårt lands kulturarv.
En nationalskatt men också en i högsta grad levande
kulturklenod. Det är därför viktigt att dessa nationella
institutioner är öppna och tillgängliga för en bred allmänhet
så att denna del av kulturarvet kan förankras och föras
vidare.
Dans
Dans som konstnärligt uttryck har länge betraktats som en
exklusiv konstform. Dansen som konstart befinner sig sedan
några år i ett expansivt skede och intresset att se dans på scen
har ökat. Dans är också ett uttrycksmedel för individen,
samtidigt som den har en social funktion och kan stärka
gemenskap och samarbetsförmåga.
Dansare har ofta en kort karriär. Även utan skador i arbetet kan de fysiska
förutsättningarna att utöva yrket upphöra i 40-årsåldern. Det bör i
grundutbildningen alltid finnas en förberedelse till en alternativ karriär och
en planering för dansares omskolning eller vidareutbildning.
Musik
Statens insatser för musiklivet ska syfta till att fler får
tillgång till musik, möjlighet att utöva musik, skapa intresse
för olika slags musik och främja kvalitetssträvanden.
Intresset för musik kan skapa kontakter över alla gränser.
Oavsett ålder, nationalitet eller språk kan människor
kommunicera med varandra genom musiken.
Kommunernas musikskolor
Kommunernas musikskolor har de senaste decennierna
grundlagt och utvecklat många människors musikintresse.
Barn i alla åldrar har tagit sina första stapplande steg in i
musikens värld genom dessa skolor. Alltifrån den första
lektionen i blockflöjt till ett livslångt spelande på tuba kan
musiken vara till glädje. Kanske finns det inga instrument i
hemmet; på kommunens musikskola får man pröva hur det
känns när toner strömmar från en tvärflöjt. Man får också
uppleva hur det är att spela i grupp. Att varje instrument har
sin viktiga uppgift i en orkester.
Barns och ungdomars musikutövande och musikskapande måste
stimuleras. Det är angeläget att betona betydelsen av fortsatta kommunala
satsningar på musikskolor. En prioritering bör ske på detta område.
En nationalinstitution, en nationalorkester
Inom de flesta konstformer finns i vårt land en
nationalinstitution som representerar nationella intressen
inom sitt område. Detta bör även finnas på musikområdet.
I likhet med hur det är inom andra konstområden skulle en national-
institution inom orkesterområdet främja och utveckla konstarten. I ett sådant
uppdrag bör främst ingå att genom att bedriva en konstnärlig verksamhet på
hög nivå stärka musikens ställning i kulturlivet och verka stimulerande på
andra delar av musiklivet. En nationalorkester ska bevara och utveckla det
specifikt svenska i orkesterklang och -uttryck. En nationalorkester skall
förvalta det svenska musikaliska kulturarvet och skapa nya uttryck till såväl
form som innehåll.
De produktioner som genomförs vid konserter och på fonogram ska hålla
en god kvalitet som är jämförbar med de främsta orkesterinstitutionerna i
Europa. Kvalitetsbegreppet måste vara av central betydelse för
verksamheten. Det ska på ett fullödigt sätt säkerställas genom att så bra
musiker som möjligt anställs och ges goda arbetsvillkor. Orkestern måste ges
möjlighet att arbeta med en varierad repertoar i samarbete med de främsta
dirigenter och solister som finns. En annan viktig uppgift är att framföra
svenskkomponerad musik och genom beställningar ge svenska tonsättare
möjlighet att komponera för och bli framförda av en fullt utbyggd symfoni-
orkester.
Utveckling av verksamhet för barn och ungdom liksom en verksamhet
riktad till nya målgrupper är en annan viktig uppgift. Slutligen ska orkesterns
uppgift vara att utgöra en förbindelselänk mellan det svenska och
internationella musiklivet.
Göteborgs Symfoniker har en lång historia med många tongivande
personer som Wilhelm Stenhammar, Jean Sibelius och de senaste femton
åren Neeme Järvi. Under den senaste tioårsperioden har orkestern gjort ett
välförtjänt internationellt genombrott.
Enligt vår mening skulle med skapandet av en nationalorkester denna
konstform jämställas med andra konstformer. Göteborgs Symfoniker bör
därför i framtiden formellt kallas nationalorkester.
Litteraturen och språket
Det tryckta ordet skapar förståelse och påverkar. Oberoende
av begränsningar i tid och rum kan nya världar öppnas för
läsaren. Litteraturen är historiens och nutidens pelare. Den
speglar människans behov av att uttrycka sig, att samtala, att
utbyta tankar. Andra människors insikter och erfarenheter
blir tillgängliga i litteraturen. Genom det tryckta ordet ges vi
möjlighet att förstå vilka tankar och idéer som påverkat och
skapat dagens samhälle. Det tryckta ordet har stor betydelse
för opinionsbildning och folkbildning. Boken intar en
särställning i kulturverksamheten.
Böcker till barn
Många länder har ingen eller låg mervärdesskatt på böcker. I
Sverige är momsen på böcker 25 %, vilket måste anses vara
högt. Vi anser att litteraturen bör vara befriad från
mervärdesskatt. Bokförsäljningen har sjunkit kraftigt under
senare år och en sänkt mervärdesskatt skulle ha stor
betydelse. I nuvarande ekonomiska situation ter det sig dock
svårförsvarligt. Under 1995 fick staten in 669 miljoner
kronor i momsintäkter från bokförsäljning. Därav var statens
intäkter från barnboksförsäljning drygt 70 miljoner kronor.
Vi föreslår som en början att barnböcker undantas från beskattning såsom
gjorts i England. Det är i linje med den prioritering som det råder stor
enighet om, nämligen att satsa på barnens läsande. Böcker betyder mycket
för barn. Böcker inspirerar och utvecklar. Läsandet ger barnet ett rikt språk
och därigenom också en möjlighet att kunna uttrycka sina tankar och
kommunicera med andra. Det är inte ovanligt idag att en barnbok kostar över
150 kronor. Det är inte lätt för barnfamiljerna att prioritera inköp av flera
barnböcker under dessa förhållanden. Många familjer har inte råd, andra
utgifter får gå före.
Genom att undanta barnböcker från beskattning ges fler barn tillfälle att
träda in i böckernas magiska värld. Vi kristdemokrater vill särskilt prioritera
detta område.
Biblioteken
Biblioteken har en viktig uppgift att nå ut till alla, särskilt till
barn och ungdomar. Bibliotekens utlåning sker också i
mycket hög grad till denna grupp. Cirka en tredjedel av alla
lån görs av barn och ungdomar. På några ställen i landet gör
bibliotekarien hembesök. Små barn får i hemmamiljö
möjlighet att stifta bekantskap med vad som finns på ett
bibliotek. Försöket har fallet mycket bra ut. Böckerna blir en
naturlig del av vardagen. Bibliotekens utåtriktade verksamhet
till hem, förskolor och skolor bör stödjas. Ett gott samarbete
med förskola och skola behövs för att skapa positiva
läsvanor. Särskilt viktigt är att uppmärksamhet ges åt
läshandikappade barn och invandrarbarn för att främja deras
språkutveckling. De medel regeringen i kulturpropositionen
föreslår ska gå till läsfrämjande verksamhet via Kulturrådet
ska istället användas till bibliotekens verksamhet ute på
fältet. Den kompetens bibliotekarierna har är oerhört
värdefull.
Konstnärernas villkor
Konstnärers kunnande bör tas i anspråk inom hela
samhällslivet. Människor behöver konst i många
sammanhang. Inte bara kommunalhuset ska vara smyckat.
Daghem, skolor, sjukhus, bibliotek är några exempel på
lokaler där konst kan smycka och glädja.
Vi kristdemokrater anser att det är önskvärt att stödet till enskilda
konstnärer i större utsträckning knyts till särskilda projekt eller bestämda
konstnärliga uppdrag, i stället för att utgöra inkomststöd och -garantier.
Kulturmiljö
Begreppet kulturmiljö omfattar såväl enskilda kulturminnen
som sammanhängande kulturmiljöer, såväl byggnader och
skulpturer som hällristningar och runstenar.
Miljöförstöringen och samhällsutvecklingen i allmänhet
drabbar inte sällan det fysiska kulturarvet. Kulturmiljövården
måste ha tillräckliga resurser för att klara detta hot.
Kulturmiljövården ska vara en integrerad del av den övergripande
samhällsplaneringen. Kulturminnen och det byggda kulturarvet bör i större
utsträckning betraktas som en resurs i samhällsutvecklingen och det är
angeläget att formerna för samverkan mellan kulturmiljövårdens organ,
högskolan och näringslivet utvecklas när det gäller kunskaps- och metod-
utveckling. Dessutom bör den offentliga organisationen för kulturmiljö-
vården i högre grad utformas enligt subsidiaritetsprincipen.
Museer och utställningar
Religion, språk, traditioner men även de fysiska spår som
tidigare generationer lämnat efter sig, byggnader,
kulturlandskap och fornlämningar är delar av vårt
gemensamma kulturarv, vårt gemensamma minne. Museerna
är våra minnesbanker.
Våra nationalklenoder är unika. De stora museerna bör vara lokaliserade så
att de är tillgängliga för största möjliga antal medborgare. En koncentration
bör undvikas men samtidigt är det idag inte försvarbart att medel läggs på
stora omorganisationer. Dessa kan istället användas till de lokala museerna,
museer som har en viktig uppgift att bevara och förmedla det lokala
kulturarvet.
Folkens museum - Etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet
Regeringens förslag att flytta huvudmannaskapet för Folkens
museum, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet till
Göteborg har mött stor förvåning. Åtgärden har ingen
förankring i de utredningar som gjorts. Dessutom är det
oklart vad omorganisationen kommer att kosta. Befintliga,
fungerande lokaler måste utrymmas och nya iordningställas.
Den nuvarande personalen ställs utan arbete eller tvingas
flytta. En omorganisation är ett stort och kostsamt företag.
Medlen kan användas betydligt mer effektivt. Vi säger nej
till denna modell.
Vi föreslår därför att Etnografiska museet i Göteborg och Folkens museum
sammanförs till en gemensam myndighet. De båda museerna ska dock förbli
i Göteborg respektive Stockholm.
De lokala museerna
De lokala museerna har en uppgift att bevara och förmedla
det lokala kulturarvet. Dessa museer bör uppmuntras i sin
verksamhet, närheten till människorna är viktig. Samtid och
dåtid måste bevaras för kommande generationer. De lokala
museerna är unika i sitt sätt att vårda den kultur som är unik
för den nära omgivningen. Det bör också finnas möjlighet för
dessa museer att ta emot "vandrande utställningar" från de
större museerna. På så sätt når våra nationalklenoder allt fler.
Film
Svensk film håller, internationellt sätt, en mycket hög
standard. Ingmar Bergman, Jan Troell och många andra
bidrar till att föra den svenska filmen ut i världen. Dessa
ambassadörer utför ett enastående arbete. Filmproduktion i
mindre skala, på det lokala planet, är inte mindre viktig. Barn
och ungdomar kan till exempel genom filmen spegla sin
omgivning och situation, vilket blir en värdefull
kulturhistorisk dokumentation för framtiden. Filmen som
konstform och kulturbärare är unik och saknar gränser.
Statens insatser bör bland annat syfta till att upprätthålla och utveckla
värdefull svensk filmproduktion, säkerställa tillgången till ett brett utbud av
värdefull film i olika visningsformer i hela landet, ge särskilt barn och
ungdomar en möjlighet till eget skapande med film och andra medier för
rörliga bilder, regionalt och lokalt stärka filmens roll i kulturlivet, bevara
filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse samt upprätthålla
och utveckla det internationella utbytet och samarbetet på filmområdet.
De små biografernas värde
De små landsbygds- och kvartersbiograferna har ett stort
socialt, kulturellt och historiskt värde. Vi ser idag en
utveckling mot allt större "filmpalats". Allt samlas under ett
tak. Salongerna krymper, filmdukarna likaså. Biograferna
liknar allt mer storskärmade tv-apparater.
Samtidigt läggs gamla vackra och kulturhistoriskt värdefulla biografer ned.
Filmen flyttas från människorna in till storstadens centrum. Den sociala och
lokala mötesplats som dessa biografer utgör kommer att försvinna. Det är
hög tid att stoppa denna utveckling.
Fortsatt stöd till svensk barnfilmsproduktion
Barnen i Bullerbyn, Pippi Långstrump, Vi på Saltkråkan,
Ture Sventon och berättelserna om Sune är exempel på
svensk barnfilm som producerats under åren. Filmerna är väl
kända och har inspirerat många barn. Filmen är också ett steg
in i böckernas värld, liksom böckerna kan skapa en
nyfikenhet för filmen.
Biografernas utbud domineras av tecknad barnfilm producerad i utlandet. I
bästa fall är filmen dubbad, om inte blir den otillgänglig för många. De
kommersiella krafterna runt dessa filmer är starka. Företag i mat- och kläd-
branschen är aktiva i marknadsföringen, vilket barnen har svårt att värja sig
emot.
Av det stöd som ges för att upprätthålla och utveckla svensk film-
produktion bör minst 50 % gå till barnfilmen. Genom filmen ges barnen en
möjlighet att vidga vyerna, lära sig att förstå andra men också bara ha roligt.
Trossamfunden
I anslutning till 1993 års samlingslokalutredning
genomfördes en kartläggning av trossamfundens
samlingslokaler. Kartläggningen visar bland annat lokalernas
spridning, utnyttjande, standard, handikappanpassning samt
församlingarnas planer på nybyggnad och renoveringar under
de närmaste fem åren. Totalt beräknade församlingarna att
genomföra ca 120 projekt per år, vilket överensstämmer
tämligen väl med antalet projekt under de senaste åren.
Utredningen konstaterar också att 40 % av dessa lokaler inte är
handikappanpassade. Handikapptoalett finns i drygt 40 % av lokalerna och
hörslinga i drygt 50 %, en liten del har handikapphiss eller trapplift. En
fortsatt handikappanpassning är därför angelägen. Också de trossamfund
som betjänar invandrare behöver bättre förutsättningar för sin verksamhet.
Det är angeläget att framhålla att bidraget till samfunden stimulerar till att
frigöra församlingarnas resurser för byggnadsverksamhet, vilket är positivt
för byggnadsmarknaden. Regeringen föreslår nu att detta bidrag ska dras
ned. Vi kristdemokrater anser inte att det är motiverat att minska stödet i
föreslagen omfattning. Trossamfunden bör få ett bidrag för detta ändamål på
3,5 miljoner kronor.
Folkbildning m m
Regeringen framhåller att folkbildningen och då särskilt
studieförbunden bör fortsätta att ytterligare utveckla sin roll
som anordnare av kulturaktiviteter i hela landet. Regeringen
har här föreslagit en besparing på 100 miljoner kronor. Med
tanke på det stora utbildningsbehov som finns, talet om ett
kunskapslyft, inte minst bland arbetslösa, är det beklagligt att
folkbildningens resurser utsätts för denna urholkning. Vi
anser att den aviserade besparingen är helt i strid med den
utbildningssatsning som nu bör göras. Detta är verksamheter
som engagerar många människor, speciellt arbetslösa och
ungdomar.
Förslaget att ge 40 miljoner av folkbildningsanslaget till de tre fackliga
huvudorganisationerna samt några andra intresseorganisationer för
uppsökande verksamhet och andra utbildningsinsatser avslås. Vi vill istället
ge 60 miljoner kronor ytterligare till folkbildningen.
Ungdomsfrågor
Varje ny generation har rätt att känna en tilltro till framtiden.
Det är viktigt att ungdomar uppmuntras att ta ansvar både för
sig själva och för andra. Det är också viktigt att kunna
påverka de beslut som fattas. Demokrati måste vara något
påtagligt och verkligt för alla generationer.
Ungdomspolitiken omfattar frågor som påverkar dels
ungdomars villkor under uppväxttiden, dels ungdomars
förutsättningar inför vuxenlivet.
Ungdomsfrågorna berör inte bara en utan flera sektorer i samhället.
Utbildnings-, bostads- och arbetsmarknadsfrågor är några exempel. Ett
ungdomsperspektiv bör därför anläggas på allmänna åtgärder inom olika
sektorer utifrån ungdomars behov och livssituation.
De bidrag som ges till detta verksamhetsområde är mycket angelägna.
Stödet möjliggör att många projekt kan förverkligas och ungdomars eget
engagemang stärkas.
Idrotten
Idrott i alla dess olika former spelar en viktig roll i många
människors liv. Många utövar idrott aktivt, ännu fler får en
rikare fritid genom att som åskådare intressera sig för
idrottens värld. Idrottsrörelsen bidrar i allra högsta grad till
ett rikare socialt liv, meningsfulla aktiviteter och en god
folkhälsa. Nästan tre miljoner svenskar deltar, som ledare
eller aktiva, i någon av de ca 37.000 lokalföreningarna.
Hundratusentals ideella ledare lägger varje år ner mer än 140
miljoner timmar på att ta hand om mer än hälften av alla
Sveriges barn och ungdomar i över 19.000 aktiviteter varje
dag året om. Samhällsutvecklingen har lett till att många
beslut i folkvalda organ är styrande för idrottsrörelsen och
enskilda människors idrottsutövande. Från kristdemokratiskt
håll anser vi att idrottsrörelsen ska ha samhällets stöd men
vara självständig i förhållande till stat, kommun och
näringsliv.
Under 1900-talet har fritiden ökat kraftigt bl a genom att arbetstiden
förkortats och att nya tekniker utvecklats. Människor har fått mer tid att
disponera efter eget intresse och läggning. Folkrörelserna spelar en mycket
viktig roll för att kanalisera engagemang och skapa gemenskapskänsla inom
en förening, en stadsdel, en ort eller ett land. Idrottsrörelsen har under
generationer tillfört samhället oersättliga värden. Många unga människor har
inom idrottsrörelsen fostrats till ansvarskännande, solidariska medborgare
och ett gott kamratskap. De mer än 500.000 ideellt arbetande ledarna gör ett
arbete och en insats som för samhället som helhet är ovärderlig. Arbetet med
att integrera invandrare sker helt naturligt inom idrotten och tjänar som
förebild i det svenska samhället.
Vissa besparingar drabbar idrottsrörelsen liksom alla andra sektorer i
samhället. Det är av största vikt att besparingar ändå görs på ett genomtänkt
sätt. Majoriteten av de 63 specialförbunden under Riksidrottsförbundets tak
är starkt beroende av statliga bidrag för sin verksamhet. Även om
Kristdemokraterna betonar att idrottsrörelsen och andra folkrörelser måste
kunna ges goda möjligheter att finansiera verksamhet med lotterier m m, ska
det slås fast att det offentliga stödet måste ligga på en rimlig nivå.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att kraftiga besparingar görs på
anslaget till idrotten. Vi vill föreslå att 30 miljoner kronor ytterligare läggs
på
detta område. Detta behandlas också i en separat motion.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av dansutbildningen i syfte att underlätta omskolning
eller vidareutbildning,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de kommunala musikskolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Göteborgssymfonikerna som nationalorkester,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barnböcker skall undantas från mervärdesskatt,2
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de medel som enligt regeringen föreslås gå till läsfrämjande
verksamhet via Kulturrådet i stället skall gå till bibliotekens läsfrämjande
verksamhet: hembesök, besök på dagis, skolor, sjukhus m.m.,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet till enskilda konstnärer i större utsträckning skall
knytas
till särskilda projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den offentliga organisationen för kulturmiljövården i högre
grad skall utformas enligt subsidiaritetsprincipen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Etnografiska museet i Göteborg och Folkens museum i
Stockholm sammanförs till en gemensam myndighet och att de båda
museerna skall förbli i Göteborg respektive Stockholm,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de lokala museernas verksamhet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarandet av landsbygds- och kvartersbiograferna,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte mindre än 50 % av det stöd som ges för att upprätthålla
och utveckla svensk film ges till produktion av svensk barnfilm,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till trossamfunden,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkbildning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomsfrågorna,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrotten,
16. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund
och fritid enligt uppställning: