Att ha tillgång till kultur är en rättighet för alla.
Miljöpartiet de gröna menar att kulturens betydelse ökar i en tid av stora
förändringar. Det må gälla förändringar som uppstår i samband med det
traditionella industrisamhällets upplösning, med ändrade sociala villkor eller
som en följd av globala förskjutningar.
Kulturens roll blir då att stärka människans identitet, att vara vägvisare och
problemlösare, att genom sin fria karaktär verka för att såväl förändringarna
som det förflutna kan bearbetas.
Därför ska kulturbudgeten successivt öka.
I övrigt hänvisar vi till vad som skrivits om kultur i vår partimotion till
riksdagen med anledning av prop 1996/97:3 Kulturpolitik, särskilt då om
kulturen som sammanhållande kraft i samhället, om offentligt stöd till kultur,
kulturens ekonomiska betydelse, ekologisk kulturmedvetenhet, nordiskt
kultursamarbete, samt om att harmonisering vad gäller kulturområdet är
uteslutet i Europeiska unionen.
Vidare hänvisar vi till belysande kommentarer i samma partimotion om
kulturpropositionens allmänna innehåll och dess specifika delar.
Obligatorisk
videogramkontroll
Miljöpartiet vill ha obligatorisk kontroll av alla videogram.
Vi vill att den nuvarande avgiften för kontroll av film bibehålls.
Inkommande medel ska Statens biografbyrå använda för att bygga upp en
utökad organisation, vilket krävs för den utökade kontrollverksamheten.
Konstnärernas kollektivverkstäder är, på olika håll i Sverige,
mycket viktiga för det konstnärliga skapandet. För
bildkonstnärer, formgivare, konsthantverkare och andra
kreativa grupper har dessa verkstäder stor betydelse för att
deras verksamhet ska kunna bedrivas och utvecklas vidare.
På flera håll är deras existens hotad av sparåtgärder.
Därför vill vi att Konstnärernas kollektivverkstäder får ett anslag på 5
miljoner för 1998 och lika mycket för 1999. Detta anslag ska fördelas av
Statens kulturråd
Musik
Ingen konstform drabbas av så stora nedskärningar i
regeringens budgetproposition som musiken, särskilt då
länsmusiken. Miljöpartiet finner detta omöjligt att acceptera.
Regeringen vill under budgetperioden 1997-99 genomföra ett sparbeting
på totalt 60 miljoner kronor på länsmusiken, varav 30 miljoner ska tas 1998
och lika mycket 1999.
Miljöpartiet vill att detta sparbeting minskas med 25 miljoner 1998 och
med 25 miljoner påföljande år. De medlen vill vi istället överföra från det
nya anslag om 40 miljoner som regeringen vill avsätta till de fackliga
organisationerna för uppsökande verksamhet.
Av dessa vill vi att GöteborgsMusiken speciellt tillförs 7 miljoner under
1997, som ett engångsanslag.
Vidare vill Miljöpartiet att 4 miljoner går till lokalt arrangörsstöd redan
under 1997.
Caprice
Miljöpartiet finner det viktigt att utgivningen av udda musik
kan bibehållas på det statligt finansierade skivbolaget
Caprice.
Kulturutövarnas
ekonomiska villkor
Professionella kulturutövare inom film, musik, scen- och
bildkonst ska få en bättre ekonomisk grundtrygghet. Vi vill
att ett generellt konstnärstillägg utformas, som ska utgå till
konstnärer inom alla konstformer. En kulturutövare med en
inkomst på 50.000 kr per år ska kunna få ett direkt stöd på
hälften av inkomsten. Stödet, som kan uppgå till maximalt
25.000 kr, trappas av och upphör om inkomsten överstiger
150.000 kr per år.
Finansieringen ska ske genom att medel förs över från Arbetsmarknads-
verkets anslag för åtgärdsprogram och medför troligen små extra utgifter för
statskassan. Grundtanken med konstnärstillägget är att det är bättre att stärka
fler konstnärers förutsättningar att överleva på arbetsmarknaden, än att
sysselsätta ett fåtal i åtgärdsprogram.
Vi anser att de medel som Arbetsmarknadsverket idag disponerar för
kulturutövare och kulturändamål ska föras över till Kulturdepartementet.
Bedömningar som får uppenbara konsekvenser för svenskt kulturliv bör
göras av sakkunniga. Vi vill att regeringen beaktar ovanstående i den
utredning som aviseras.
Folkens museum -
Etnografiska, Östasiatiska
museet och
Medelhavsmuseet
Miljöpartiet de gröna motsätter sig att föremålen på Folkens
museum - Etnografiska, Östasiatiska museet och
Medelhavsmuseet flyttas från Stockholm till Göteborg.
Statliga medel bör inte utgå till detta ändamål.
Istället vill vi satsa på en rörlig utställningsverksamhet, där föremål från de
tre berörda museerna i spännande vandringsutställningar kan turnera över
hela landet.
Kvinnomuseum
Under lång tid har kvinnor i Sverige efterlyst ett museum där
kvinnors historia, betydelse och nutida position belyses.
Utställningar med kvinnan som tema har en tendens att bli
fragmentariska, och ofta saknas ett djupare perspektiv.
Ingenstans i Europa finns ett liknande museum. Därför borde Sverige, som
alltid bemödat sig om en seriös strävan mot jämställdhet, vara det första land
som tar initiativ till ett kvinnomuseum. Ett sådant museum skulle med
säkerhet få internationell uppmärksamhet. Utställningar och evenemang kan
komma att få en omfattande publicitet, inom och utom landet.
Museet ska belysa kvinnans ställning i ett könsrollsperspektiv: i de många
rollerna som gudinna, husslav, diva, hemmafru, yrkespersonlighet,
riksdagsledamot... Även kvinnans roll i förhållande till mannen ska skildras,
liksom mannens liv och verklighet ur en kvinnlig synvinkel.
Miljöpartiet vill att projekteringen av museet omgående påbörjas. Vi vill
anslå fyra miljoner år 1997 och fem miljoner under vardera 1998 och 1999.
Filmmuseum
Sedan länge har det funnits behov av ett filmmuseum.
Miljöpartiet de gröna vill därför att ett sådant skapas.
Sverige har en lång och rik filmtradition. Många internationellt kända
filmpersonligheter har utgått härifrån: Ingmar Bergman, Mauritz Stiller, Kjell
Grede, Bo Widerberg, Ingrid Bergman, Greta Garbo och åtskilliga andra.
Trots detta har vi varit mycket dåliga på att lyfta fram deras insatser och
betydelse, tvärtom har deras livsgärning ibland varit mer uppmärksammad
utomlands än här.
Filmmuseet ska visa fram svensk filmkonst och svensk filmutveckling. Det
ska ske på ett engagerande sätt, där gammal teknik och äldre miljöer
åskådliggörs, och där personer av betydelse får framträda i sitt mång-
skiftande ljus. Museet bör, i enlighet med den snabba expansionen inom
multimedieindustrin, även spegla den kommande utvecklingen, där
filmkonsten består, men mediets tekniska förutsättningar förändras.
Miljöpartiet de gröna vill att ett filmmuseum omgående projekteras. Vi vill
anslå fyra miljoner till detta under 1997, och fem miljoner under vardera
1998 och 1999.
Forskning
Miljöpartiet de gröna anser det viktigt med kontinuerlig
forskning inom barn- och ungdomsteater. Då Backa teater
fått ett tidsbegränsat nationellt uppdrag vad gäller barn- och
ungdomsteater är det viktigt att även forskningen får en
given plats. Vi vill att regeringen återkommer i denna fråga.
MIMER
Forskning inom folkbildning är en förutsättning för att
folkhögskolor och studieförbund ska kunna bedriva sina
verksamheter med största möjliga utbyte för anslagsgivare,
samt som förnyelsekälla. Där har det 1990 inrättade
nätverket för folkbildningsforskning, MIMER, utfört ett
värdefullt arbete för att utveckla intresset för
folkbildningsforskning.
Miljöpartiet de gröna vill därför anslå 1 miljon kronor extra under 1997.
Vidare vill vi att regeringen överväger att under åren 1998-99 omfördelar
medel från utgiftsområde 16 till denna typ av forskning.
Folkbildning
Miljöpartiet de gröna motsätter sig bestämt det extra anslag
till de fackliga organisationerna för uppsökande verksamhet
som regeringen vill anslå i sin budgetproposition.
Pengarna bör anslås till länsmusiken, GöteborgsMusiken, lokala arrangörs-
stöd, MIMER:s forskning inom folkbildning, samt till ett kvinnomuseum och
ett filmmuseum i enlighet med vad som presenterats ovan.
Folkbildningsrådet
Under föregående budgetperiod fick kommunerna medel till
utbildningar för vuxna arbetslösa. Av de medlen, som ingår i
budgeten för utgiftsområde 16 Utbildning, har komvux
endast tagit 58 procent i anspråk.
Miljöpartiet de gröna föreslår att av de medel som inte har tagits i anspråk
ska 45 miljoner under 1997 kunna utnyttjas av Folkbildningsrådet, för att
fördelas mellan folkhögskolor och studieförbund. Vi vill att regeringen
återkommer med en fördelningsplan med en rimligare balans mellan
folkhögskola och komvux vad gäller studier för arbetslösa vuxna.
Fördelningsplanen ska bygga på den utbildning som faktiskt efterfrågas.
Trossamfund
Arbetet med att förändra relationerna mellan stat och kyrka
pågår. Därför görs inga konkreta förändringar i regeringens
budget.
Miljöpartiet de gröna vill dock peka på att kyrkobyggnaderna tillhör
landets äldsta historiska byggnader. Många är av medeltida ursprung, andra
är djupt förbundna med reformationen och den historiska utvecklingen på
1600- och 1700-talet. Samtliga kyrkor speglar det svenska samhällets
framväxt.
Kyrkobyggnaderna är kulturminnesmärken. Det är av vikt att det historiska
och kulturella arv som förmedlas genom dem bevaras till kommande
generationer, liksom att byggnaderna hålls öppna för allmänheten.
Idrott och hälsa
Idrottsrörelsen är den största folkrörelsen i vårt land. Det är
därför viktigt att idrotten förmår behålla karaktären av bred
folkrörelse, och att demokratin i föreningarna bevaras och
fördjupas. Därför är det av stor vikt att hitta en balans mellan
elitidrotten och det breda idrottsutövandet. Den breda
idrotten, som sysselsätter och intresserar en stor mängd
människor i vårt land, måste förbli basen i samhällets alla
satsningar på fysiska aktiviteter.
Idrott och friskvård ska gå hand i hand. I ett samhälle som i allt mindre
grad präglas av fysisk rörelse är det av största vikt att den mänskliga
kroppen, det redskap som utför alla våra handlingar, vårdas och utvecklas.
Under de senaste decennierna praktiseras en rad nya former för fysiskt
utövande. Vi vill att samhället i sina satsningar stimulerar och ger stöd till
de
nya aktivitetsformerna, parallellt med stödet till den traditionella idrotten.
Intresset för lek och idrott befästs i unga år. Det finns ett klart samband
mellan fysisk och intellektuell utveckling; regelbunden rörelse gör att barn
orkar med undervisning på ett bättre sätt. Av det skälet har skolan en
avgörande roll för att ta tillvara barns naturliga rörelseintresse.
Lokalt utför idrotten ett imponerande arbete med att nå ut till barn och
ungdomar. Idag aktiverar idrotten mer än hälften av alla ungdomar mellan
sju och femton år. Samtidigt kan den frivilliga idrotten aldrig ta på sig
ansvaret att nå ut till alla; detta åvilar samhället och i synnerhet skolan.
När riksdagen i december 1993 i den nya läroplanen reducerade den
obligatoriska tiden för ämnet "Idrott och hälsa" till 460 timmar begicks ett
allvarligt misstag. Miljöpartiet de gröna vill att den garanterade minimitiden
för "Idrott och hälsa" höjs till samma nivå som tidigare, det vill säga 500
timmar under grundskolans nio år.
På samma sätt vill Miljöpartiet att betyget från ämnet "Idrott och hälsa"
ska räknas in i slutbetyget från gymnasieskolan vid ansökan till universitet
och högskola.
Doping har varit ett stort problem i idrottssammanhang. Utredningen
"Doping i folkhälsoperspektiv" föreslår en kriminalisering även av
konsumtion av doping, samt skärpta straffsatser för grovt dopingbrott.
Miljöpartiet ser detta som enda sätt att komma åt dopingproblematiken, och
kan därför tänka sig att stödja utredningens förslag.
Rösträtt för ungdomar
Ungdomar tar allt tidigare del av det offentliga livet, ofta
genom engagemang i enskilda sakfrågor, eller i politiska
ungdomsförbund. Engagemanget i politiska ungdomsförbund
tenderar dock att minska, vilket kan bero på att många
aktiviteter idag konkurrerar om ungdomars uppmärksamhet.
Ett annat problem är att ungdomar tenderar att flytta till annan ort, särskilt
vid studier. I ungdomen finns i allmänhet behov av att flytta runt med kort
varsel - av utbildnings-, relationsmässiga eller ekonomiska skäl. Att då
bedriva politiskt arbete på bostadsorten kan bli svårt.
Sannolikheten att ungdomar engagerar sig politiskt på det lokala planet är
större om rösträttsåldern sänks till 16 år, då de flesta börjar på
gymnasieskola. Detta skulle med säkerhet stimulera det politiska arbetet i
kommuner och landsting. Frågan är än mer aktuell idag då mandatperioderna
har förlängts med ett år och många ungdomar får vänta länge på sin första
valdag.
En sänkt rösträttsålder har förespråkats av Ungdomsstyrelsen i rapporten
"Krokig väg till vuxen" och av Åldersgränsutredningen (C 1995:2) i dess
slutbetänkande. Miljöpartiet de gröna anser att röst- och valbarhetsåldern ska
sänkas till 16 år i kommun- och landstingsval.
Miljöpartiet föreslår följande fördelning av anslag inom utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Förslag till anslag 1997 och beräkningar för 1998 och 1999, milj.
kr.
17
Kultur, medier,
trossamfund och fritid
Regeringen
Miljöpartiet
Förslag
Beräknat
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1997
1998
1999
1997
1998
1999
Totalt för utgiftsområdet
7 162
7 274
7 428
0
0
0
Anslag
A 1
Statens kulturråd
28
28
29
5
5
A 2
Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete
131
123
145
A 3
Kulturåret 1998
65
74
A 4
Nationella uppdrag
6
6
6
B 1
Bidrag till Svenska riksteatern,
Operan, Dramatiska teatern,
Dansens Hus och Svenska
rikskonserter
712
734
755
B 2
Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner
660
655
649
11
25
25
B 3
Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål
93
98
103
C 1
Bidrag till regional
biblioteksverksamhet
38
39
40
C 2
Litteraturstöd
71
66
96
C 3
Stöd till kulturtidskrifter
20
20
20
C 4
Stöd till bokhandel
7
7
7
C 5
Talboks- och
punktskriftsbiblioteket
57
57
59
C 6
Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur
13
13
14
C 7
Bidrag till Sveriges Dövas
Riksförbund för produktion av
videogram på teckenspråk
18
18
18
C 8
Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden
3
4
4
D 1
Statens konstråd
5
5
5
D 2
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön
43
43
43
D 3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
1
1
1
D 4
Främjande av hemslöjden
17
17
18
D 5
Bidrag till bild- och formområdet
15
15
15
E 1
Konstnärsnämnden
9
9
10
E 2
Ersättningar och bidrag till
konstnärer
235
239
276
F 1
Riksarkivet och landsarkiven
224
230
237
F 2
Arkivet för ljud och bild
25
26
27
F 3
Språk- och folkminnesinstitutet
28
28
28
F 4
Svenskt biografiskt lexikon
3
3
4
G 1
Riksantikvarieämbetet
148
136
141
G 2
Bidrag till kulturmiljövård och
kulturstöd vid ombyggnad
224
235
235
G 3
Utställningsgarantier och inköp av
vissa kulturföremål
0
0
0
G 4
Restaureringsarbeten vid de
kungliga slotten och rikets
fästningar
50
50
50
H 1
Centrala museer: Myndigheter
507
530
564
H 2
Centrala museer: Stiftelser
169
173
173
H 3
Bidrag till regionala museer
106
110
113
H 4
Bidrag till vissa museer
38
39
39
8
10
10
H 5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
10
10
10
H 6
Stiftelsen Riksutställningar
34
34
34
I 1
Filmstöd
125
130
134
I 2
Statens biografbyrå
8
8
8
I 3
Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland
31
32
32
I 4
Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete
2
2
2
J 1
Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet
37
38
39
1
J 2
Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen
1
1
1
K 1
Stöd till trossamfund
57
56
56
L 1
Bidrag till folkbildningen
2 358
2 404
2 456
-20
-40
-40
L 2
Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen
68
70
72
L 3
Bidrag till kontakttolkutbildning
9
9
9
M 1
Ungdomsstyrelsen
12
12
12
M 2
Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet
m.m.
98
98
98
N 1
Bidrag till allmänna
samlingslokaler
40
40
40
N 2
Stöd till demokratiutveckling
8
8
8
N 3
Stöd till idrotten
480
475
475
N
4
Lotterinspektionen
Lotterinspektionen
18
18
19
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund, fritid enligt Miljöpartiets
förslag i tabell i motionen,
2. att riksdagen beslutar godkänna beräkningarna av anslagen inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund, fritid för åren 1998 och 1999
enligt tabell i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatorisk kontroll av
alla videogram i enlighet med vad som anförts i motionen,1
4. att riksdagen beslutar att fördela medel till länsmusiken,
Göteborgsmusiken och lokala arrangörsstöd enligt vad som anförts i
motionen,
5. att riksdagen vid bifall till yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fördelning av anslaget till Statens
kulturråd,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade ekonomiska
villkor för kulturutövare i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att instifta ett kvinnomuseum i enlighet med vad
som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att instifta ett filmmuseum i enlighet med vad som
anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medel inte
skall utgå till att flytta föremål från Folkens museum - Etnografiska,
Östasiatiska museet eller Medelhavsmuseet i Stockholm till Göteborg vare
sig under 1997, 1998 eller 1999,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning inom barn- och ungdomsteater,
11. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen beslutar att
Folkbildningsrådet för utbildning av arbetslösa vuxna får ta i anspråk en
summa motsvarande 45 miljoner kronor från ej utnyttjade medel inom
utgiftsområde 16 Utbildning, anslag A 14, under budgetåret 1997,2
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör
återkomma med en jämnare fördelning av medel mellan Folkbildning och
komvux för utbildning av arbetslösa vuxna och att fördelningen bättre bör
anpassas till faktisk efterfrågan,
13. att riksdagen vid bifall till yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nätverket för folkbildningsforskning
MIMER,3
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya aktivitetsformer inom idrott och friskvård,
15. att riksdagen beslutar vad som i motionen anförts om att minimitiden
för Idrott och hälsa inom grundskolan höjs till 500 timmar per år,3
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad som
anförts i motionen om att dopningspreparat inom idrotten skall
straffbeläggas,4
17. att riksdagen beslutar att rösträtts- och valbarhetsåldern sänks till 16 år
i kommun- och landstingsval fr.o.m. 1998 års val.1
Stockholm den 6 oktober 1996
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Ewa Larsson (mp)
Per Lager (mp)