Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet och Etnografiska museet i Stockholm
Regeringen föreslår i kulturpropositionen att Östasiatiska
museet, Medelhavsmuseet och Etnografiska museet flyttas
från landets huvudstad. Regeringen visar därmed bristande
kunskaper om dessa museers bakgrund, uppbyggnad och
verksamhet.
1998 skall Stockholm vara europeisk kulturhuvdstad. Man skulle kunna
förvänta sig ett helhjärtat stöd för detta av regeringen. Men inte ens när hela
Europas blickar kommer att vara riktade mot Stockholm, förmår landets
regering att ställa sig bakom sin huvudstad. I stället föreslår regeringen att
tre museer av internationellt intresse skall försvinna från kulturhuvudstaden!
Regeringen verkar ha återfallit i det bytänkande som på 60-talet gick hårt åt
huvudstaden. En museirik huvudstad är landets ansikte mot världen. Genom
sin placering i huvudstaden kan dessa museer också lätt nås från alla delar av
landet, något som vi moderater anser har stor betydelse. I det sammanhanget
är det särskilt illa att det är tre museer i Stockholm som speglar
utomeuropeisk konst och kulturliv som föreslås flyttas. Därmed blir
Stockholm den enda huvudstad i Europa som saknar museer med sådan
anknytning.
Östasiatiska museet fyller dessutom en viktig funktion i landets universi-
tetsutbildning. Det finns en mycket tydlig koppling till Stockholms universi-
tet. Varje år tar museet emot 250 studenter.Vart skall de ta vägen när museet
flyttas till Göteborg?
Förslaget tyder också på en uppseendeväckande okunnighet i Kultur-
departementet. Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet är konstmuseer
som har föga gemensamt med Etnografiska museet, vars uppdrag är att
beskriva olika kulturfolks levnadsbetingelser i ett såväl nutida som historiskt
perspektiv. Med tanke på samlingarnas storlek är det dessutom oklokt och
oöverlagt att spegla området från Östasien till Medelhavet i ett sammanhang,
när det finns underlag för två intressanta museer.
Östasiatiska museet har byggts upp nästan enbart på donationer. Inte minst
konung Gustav VI Adolf gjorde betydande donationer till museet. Utan dessa
hade inte museet varit den kulturinstitution det är idag. Vi anser att
utflyttningen tyder på bristande respekt mot donatorerna vilket kan äventyra
framtida donationer.
Regeringens godtyckliga förändring av museernas villkor, som inte
diskuterats med museiledningarna, än mindre beretts eller utretts, tyder på en
allvarlig brist på lyhördhet och intresse för sakkunskap och vittnar dessutom
om en anmärkningsvärd historielöshet.
Det är ingen enkel operation att flytta dessa betydande och värdefulla
samlingar. Kostnaderna blir höga. Enligt ordföranden i Museiutredningen
torde kostnaderna för flyttningen uppgå till minst en miljard kronor.
Dessutom är risken stor att samlingarna tar skada. Hur regeringen bedömer
dessa frågor redovisas inte i propositionen.
De tre museerna som föreslås flyttas till Göteborg har alla genom hårt
arbete lyckats bli internationellt erkända. Förslaget att slå sönder dessa väl
fungerande strukturer är kulturpolitiskt oansvarigt. I ett internationellt
perspektiv är det en fullständigt unik åtgärd att de institutioner som skildrar
utomeuropeisk kultur körs ut från huvudstaden.
Stockholms universitet är det enda i landet som har professurer i alla de tre
språken japanska, kinesiska och koreanska. För dessa institutioner och deras
studenter vore det en katastrof om Östasiatiska museet försvann från landets
huvudstad.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att flytta Östasiatiska museet,
Medelhavsmuseet och Etnografiska museet till Göteborg.
Stockholm den 4 oktober 1996
Birgitta Wistrand (m)
Elisabeth Fleetwood (m)
Henrik S Järrel (m)
Beatrice Ask (m)
Mikael Odenberg (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Knut Billing (m)
Chris Heister (m)
Birgitta Wichne (m)
Jan Backman (m)
Elizabeth Nyström (m)