Bildvårdsverksamheten i Ulriksfors, Strömsunds kommun,
hotas av nedläggning. Sverige riskerar därmed att förlora sin
största resurs i musealt bildvårdskunnande. Det behövs
omedelbara åtgärder av regeringen för att en för landet
nödvändig bildvårdsverksamhet skall kunna fortsätta.
Dagligen tas i Sverige ca 1 miljon fotografier. Det gäller pressbilder,
reklambilder, amatörbilder osv. Nära nog alla företeelser i samhället
dokumenteras. Blickar vi tillbaka utgör fotografiet ett unikt källmaterial från
en dynamisk period i Sveriges historia. Den fotografiska tekniken uppstod
under första halvan av artonhundratalet, därigenom finns bevarade bilder
från industrialismens framväxt, den demokratiska utvecklingen och vanliga
människors liv.
I museernas samlingar finns omkring 40 miljoner fotografier. Accessionen
kan beräknas till uppemot en miljon bilder per år. Betydande delar av
samlingarna måste åtgärdas och vårdas för att kunna bevaras åt eftervärlden.
Till skillnad från arkivalier, böcker, föremål och fornfynd finns ingen
tydlig politik för hur fotografiet skall omhändertagas och tillgängliggöras. I
generella ordalag har Nordiska museet getts det nationella ansvaret och
länsmuseerna det regionala. Inga särskilda resurser har tillförts uppdraget.
Detta förhållande gör att i många fall ligger samlingar obearbetade och
inaktiva på grund av resursbrister. Risken är stor att materialet förstörs på
grund av bristfälliga förvaringsförhållanden och dåliga arkivmaterial.
Det krävs omfattande insatser om museerna skall kunna arbeta ikapp den
eftersläpande vården av insamlade fotosamlingar. En föreslagen åtgärd, för
att komma tillrätta med problemet, är att inrätta särskilda arbetscentraler
som rationellt och effektivt kan vårda stora mängder fotografier.
Bildvårdsverksamheten i Ulriksfors startade 1986 i Jämtlands läns
museums regi. 1991 fick den en nationell inriktning då Nordiska museet tog
över. Ulriksfors var då en arbetsenhet inom Nordiska museet med ledning
från Stockholm. Sedan 1994 driver Svensk Bildvård verksamheten.
I Ulriksfors har en betydande kompetens och kapacitet inom bildvård
utvecklats. Verksamheten består i grundläggande vård av fotografiska
samlingar, främst negativ: omkuvertering, rengöring, särskiljning mellan
olika filmbaser, urplockning av skadade och smittade negativ, kopiering
m.m. Möjligheter till bilddigitalisering finns.
Svensk Bildvård startade 1994 utifrån förutsättningarna som gavs i den
regionalpolitiska propositionen "Bygder och regioner i utveckling" våren
1994. Där föreslogs ett försöksprojekt om 20 miljoner som riktades till
kulturinstitutioner för upphandling av vårdtjänster hos företag i "regional-
och arbetsmarknadspolitiskt prioriterade områden". Museer fick därmed
möjligheter att köpa vård av fotografier.
Under försöksperioden har Svensk Bildvård utfört uppdrag till Nordiska
museet och åt ett tiotal museer, från Västerbottens läns museum i norr till
Malmö museum i söder. Bland övriga uppdragsgivare finns ett landsting,
församlingar och hembygdsföreningar.
Totalt har 400 000 negativ behandlats hos Svensk Bildvård. Drygt 40 000
negativ har kopierats. Trots att det är en anmärkningsvärt hög volym har
verksamheten haft kapacitet att ta emot ytterligare beställningar.
Bildvårdsverksamheten i Ulriksfors har utvecklats till en nationell resurs.
Uppdragsgivarna har uppgivit att man har avlastats i vårdarbetet och har
också uttryckt önskemål om att fortsätta lägga ut arbete till Svensk Bildvård.
Inlämnade intresseanmälningar att få vårdarbete har endast till en del kunnat
finansieras inom projektet.
Slutsatsen är att det finns ett stort behov bland museerna av att få bistånd i
vården och tillgängliggörandet av fotosamlingar, och att bildvårdscentraler
kan innebära att stora samlingar kostnadseffektivt kan omhändertas samtidigt
som resurser frigörs hos museerna.
Försöket att låta museer m fl upphandla vårdtjänster har inte utvärderats
och inga förslag till fortsatt verksamhet föreligger. Svensk Bildvård riskerar
därför att tvingas avveckla driften vid årsskiftet om inga medel anslås till
upphandling av bildvårdstjänster. Därmed förloras för orten en viktig arbets-
plats där majoriteten av de anställda är kvinnor. I dag drivs verksamheten på
låg nivå med fem heltidsanställda.
Stora resurser och kraftiga ansträngningar har lagts ned i Ulriksfors. Där
finns i dag en utförare av bildvårdsarbete som är, och kan ytterligare
utvecklas som, en nationell resurs. Om en nedläggning måste ske vid
årsskiftet förlorar Sverige landets största tillgång i det operativa
bildvårdsarbetet. Eventuella framtida satsningar fördyras och försvåras då en
omstart måste ske. För museerna blir följden att möjligheten till att ta tag i
de
fotografiska samlingarna på ett konstruktivt sätt försämras.
Det s k SESAM-projektet inom museiområdet har varit framgångsrikt - ett
motsvarande projekt behövs på bildvårdsområdet enligt motionärerna.
För att undvika en nedläggning föreslås att verksamheten i Ulriksfors
permanentas och utökas till en motsvarighet till Kartvårdscentralen i Ånge,
Stiftelsen föremålsvård i Kiruna eller SVAR i Ramsele. Verksamheten
föreslås bli finansierad genom att museerna tilldelas öronmärkta anslag för
att köpa vårdtjänster eller genom att verksamheten får en egen driftbudget.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skyndsamma åtgärder behöver vidtas för att säkerställa den
bildvårdande verksamheten.