Länsmuseernas betydelsefulla roll i det regionala kulturlivet
har uppmärksammats i flera utredningar. Kultur i hela landet,
Museiutredningen och nu senast Kulturutredningen.
Länsmuseerna är verksamma över ett vidsträckt arbetsfält
och det finns stora förväntningar och anspråk på deras
insatser inom bl.a. skolan, barn- och ungdomsverksamhet,
folkbildning, kulturmiljö, ekologisk kunskapsspridning,
konstbildning, uppbyggnad av databaserad
informationsspridning och andra områden.
Samtidigt kämpar länsmuseerna med betydande ekonomiska svårigheter.
Utredningar visar att huvuddelen av intäkterna är bundna i fasta kostnader
och att nästan inga länsmuseer inom ramen för nu tillgängliga resurser kan
klara alla de uppgifter de förutsätts utföra. Problemen har ökat genom de
senaste årens ekonomiska åtstramning.
Huvuddelen av länsmuseernas anslagsfinansiering sker genom medel från
huvudmännen, landsting och kommun. Det grundbeloppsbaserade
statsbidraget utgör ca 10-20 % av finansieringen. Trots att statsbidraget
utgjort en mindre del av länsmuseernas ekonomi har det haft en avgörande
betydelse som en grundfinansiering av den nödvändiga basverksamheten: att
systematiskt arbeta med kunskapsuppbyggnad, att vårda och tillgängliggöra
samlingar, arkiv och bilder samt att bedriva en utåtriktad verksamhet med
utställningar, undervisning, rådgivning och information.
Det är därför olyckligt när kulturpropositionen föreslår indragning av delar
av det nuvarande statsbidraget och omvandling till rörliga projektbidrag.
Detta kan möjligen fungera för teater- och musikinstitutioner, men museerna
skulle med sin mångfacetterade verksamhet och höga andel fasta kostnader
drabbas hårt. De 6 procent av statsbidraget som skulle gå förlorade utgör vid
många länsmuseer nästan alla de fria medel som finns till förfogande för
kostnader i samband med utställningar och annat publikarbete. Även om man
skulle återfå pengar som rörliga bidrag för särskilda av regeringen och
Kulturrådet bestämda ändamål, skulle museerna bli avsevärt försvagade.
Till det som gör länsmuseernas situation annorlunda hör att de långt mer än
många andra kulturinstitutioner uppfyller propositionens önskemål, s. 136,
om att vara förankrade i det omgivande samhället. Integrationen mellan
länsmuseerna och deras många samarbetspartner inom stat, kommun och
föreningsliv har gått så långt att en övervägande del av länsmuseernas
verksamhet styrs av andras behov och önskemål. Utrymmet för
kärnverksamhet och egna initiativ är redan alltför litet.
Kulturutredningen uppmärksammade detta förhållande och framhöll att
museernas behov av långsiktighet i planeringen gjorde att de hade en
särställning jämfört med andra regionala kulturinstitutioner.
För att kunna garantera fortsatt verksamhet bör länsmuseerna få behålla
sina nuvarande statsbidrag, åtminstone tills erfarenheterna av de rörliga
bidragen till övriga regionala kulturinstitutioner utvärderats.
Ett viktigt skäl att särbehandla länsmuseerna är som Kulturutredningen
framhåller deras uppgifter inom kulturmiljövården. Inga andra
kulturinstitutioner har något liknande åtagande kopplat till statsbidraget, och
det gör att staten redan kraftfullt påverkar en stor del av verksamheten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av bidrag till regional kulturverksamhet.