Förslaget att tömma huvudstaden på utomeuropeisk kultur är pinsamt för Sverige. Det ligger i Sveriges intresse att ha bästa möjliga förbindelser med alla länder och inte minst med länderna i den asiatiska delen av världen.
Östasiatiska museet ses som en av de främsta institutionerna för asiatisk kultur utanför den asiatiska delen av världen. Museet har starkt bidragit till att göra Sverige känt i kultur- och forskarkretsar i Kina, Taiwan, Japan, Korea m.fl. asiatiska länder.
Regeringens förslag att flytta Östasiatiska museet bort från Stockholm är djupt olyckligt. För alla dem som har goda kontakter med Asien och som dagligen försöker förbättra kunskaperna om - och Sveriges relationer med - länderna i Asien är förslaget ett grundskott mot vårt lands goda renommé i denna viktiga del av världen.
Östasiatiska museet är ett föremålsmuseum med unika samlingar som omfattar mer än 100 000 olika föremål. Många antika målningar, bronser, lackföremål och textilier är ytterst känsliga för miljöförändringar. Stora delar av samlingarna består av keramikföremål daterade hundratals och ofta tusentals år tillbaka i tiden. Museet inryms sedan 1963 i lokaler som till mycket höga kostnader har anpassats till de speciella krav som bevarandet av de unika samlingarna kräver. Museet på Skeppsholmen anses av både expertis och allmänhet vara ett av världens vackraste museer.
Östasiatiska museet är också i hög grad en forskningsinstitution. Museet är en forskningsresurs för flera institutioner som har särskild vetenskaplig inriktning på Asien, institutioner som enbart finns i Stockholm. Museets personal har såväl vetenskapliga kunskaper om Östasiens kultur som förmåga att tala de olika ländernas språk.
Stockholms universitet är det enda universitetet i landet som har väl fungerande avdelningar för grundutbildning och forskarutbildning i kinesiska, japanska och koreanska, företrädda av professorer. Stockholms universitet är också det enda universitetet i landet som kan erbjuda gedigna kurser i östasiatisk konstvetenskap. Handelshögskolans Japaninstitut är en annan samarbetspartner för Östasiatiska museet, som skulle bli lidande om museet försvinner från Stockholm.
Östasiatiska museet utövar också huvudmannaskap för Östasiatiska biblioteket, ett av Europas främsta sinologiska forskningsbibliotek. Detta bibliotek är lokaliserat till samma byggnad som museet, och det har stor betydelse för den forskning som bedrivs vid såväl Östasiatiska museet som Stockholms universitet.
Internationellt forskarutbyte baseras på föremålens tillgänglighet och kvalitet, men också på personalens kunskaper om Östasiens konsthistoria och deras förmåga att kommunicera med besökande forskare. Östasiatiska museet har en stark ställning som forskningsinstitution. Museet besöks årligen av internationella forskare från den asiatiska delen av världen. Museet är även involverat i olika Erasmusprogram.
Museets samlingar utgörs till 95 procent av donationer. Många donationer är uttryckligen ämnade för Östasiatiska museet på Skeppsholmen i Stockholm.
Efter det att regeringens flyttförslag blivit känt har blivande donatorer hört av sig och säger sig vilja ändra sina testamenten om flytten blir verklighet.
En utrensning av asiatiska kultur- och konstskatter från landets huvudstad sänder felaktiga signaler till makthavare och andra i de asiatiska länderna. Flyttas Östasiatiska museet - vår viktigaste kulturinstitution för asiatisk konst och kulturvetenskap - bort från Stockholm innebär det att svenska forskningstraditioner som vunnit erkännande över hela världen raseras. Skulle denna i Asien högt uppskattade kultur- och forskningsinstitution försvinna från huvudstaden skadas inte bara kultur- och forskarutbytet mellan Sverige och Asien utan dessutom skulle Sveriges goda renommé i denna viktiga del av världen få sig en rejäl knäck.
Detta får inte ske!
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att Östasiatiska museet inte skall flyttas från Stockholm.
Stockholm den 29 september 1996
Karin Falkmer (m)