Motion till riksdagen
1996/97:Kr214
av Karl-Göran Biörsmark (fp)

Bärgning av hjulångaren Erik Nordevall


Ångan var det första moderna slaget av energi. Den var
förutsättningen för det moderna industrialiserade samhället.
Ångfartygen gjorde det möjligt för vanligt folk att resa och
lade grunden till ett transportnät i modern mening. På många
håll finns det ett berättigat intresse för minnen från
segelfartygsepoken. Det finns all anledning att mer
uppmärksamma de äldsta maskindrivna fartygen. Ingenting
är bättre ägnat att sprida kunskap och intresse än att kunna
visa upp de verkliga föremålen i full skala.
Hjulångaren Erik Nordevall byggdes i Norrköping 1836-37 och utrustades
med två balansångmaskiner om vardera 17 hästkrafter tillverkade av Motala
verkstad. Fartyget var avsett för trafiken mellan Stockholm och Göteborg på
den några år tidigare färdigställda Göta kanal. Dimensionerna är anpassade
till kanalens slussar. Längden är 24,5 m och bredden 3,7 m. Hjulhusen är
indragna i sidorna för att inte vara i vägen i slussarna. Men fartyget var också
en god sjöbåt och trots sin begränsade storlek utformad även för fart på öppna
havet. Erik Nordevall är byggd av trä och utrustad med ångmaskiner och
ångpanna av de äldsta typerna. Då denna hjulångare byggdes, hade de
maskindrivna fartygen ännu inte funnit sin egen form. Påverkan från
segelskutorna är påtaglig. Hösten 1837 hyrdes ångaren av Postverket för
postfarten mellan Ystad och Stralsund.
I tjugo år gjorde Erik Nordevall god tjänst som kanalfartyg. På resa från
Stockholm till Göteborg den 4 juni 1856 gick ångaren hårt på grund vid ön
Jungfrun mitt i Vättern. Den gick till botten på drygt 40 m djup och där står
den än. Fartyget som är nästan helt intakt, är ett industri- och
teknikhistoriskt
minnesmärke i världsklass.
År 1980 hittades fartyget. Efter upptäckten har marinarkeologiska
undersökningar och mätningar utförts. Förberedande utredningar för en
bärgning  och konservering som museum har genomförts under ledning av
länsstyrelsen i Östergötland. Sakkunniga  bedömningar pekar på en kostnad i
storleksordningen 20 miljoner kronor. Goda skäl talar för att låta fartyget bli
museum i Motala, där dess maskiner byggdes. Det finns på många håll ett
betydande intresse för det märkliga fartyget och för ett museum lämpade
byggnader finns inom verkstadsområdet. Enskilda, organisationer och företag
har uttryckt sin vilja att bidra men det måste också till ett statligt
engagemang
för att detta viktiga museum ska bli möjligt att förverkliga.
Tack vare det söta vätternvattnet är Erik Nordevall nästan spöklikt
välbevarad. Allt finns kvar - från riggen och den höga skorstenen till
ångmaskinerna, från den förgyllda  galjonen till panelerna  och bemålningen i
salongerna.
Erik Nordevall saknar motsvarighet. Ingen annanstans finns ett helt bevarat
ångfartyg av den första generationen. Museer har byggts upp kring mycket
gamla ångfartyg på andra håll i världen. Men de fartygen är inte bara yngre
utan har också endast mindre delar bevarade från den äldsta tiden.
Om än mindre och yngre är Erik Nordevall fullt ut en motsvarighet till
regalskeppet Vasa. Fartyget är unikt och representerar ett tidigt och viktigt
skede i fartygens, ångdriftens och ångsjöfartens utformning. Det har också
väckt ett berättigat internationellt intresse.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hjulångaren Erik Nordevalls bärgning och framtida förvaring i ett
museum.

Stockholm den 2 oktober 1996
Karl-Göran Biörsmark (fp)