Ångan var det första moderna slaget av energi. Den var förutsättningen för det moderna industrialiserade samhället. Ångfartygen gjorde det möjligt för vanligt folk att resa och lade grunden till ett transportnät i modern mening. På många håll finns det ett berättigat intresse för minnen från segelfartygsepoken. Det finns all anledning att mer uppmärksamma de äldsta maskindrivna fartygen. Ingenting är bättre ägnat att sprida kunskap och intresse än att kunna visa upp de verkliga föremålen i full skala.
Hjulångaren Erik Nordevall byggdes i Norrköping 1836-37 och utrustades med två balansångmaskiner om vardera 17 hästkrafter tillverkade av Motala verkstad. Fartyget var avsett för trafiken mellan Stockholm och Göteborg på den några år tidigare färdigställda Göta kanal. Dimensionerna är anpassade till kanalens slussar. Längden är 24,5 m och bredden 3,7 m. Hjulhusen är indragna i sidorna för att inte vara i vägen i slussarna. Men fartyget var också en god sjöbåt och trots sin begränsade storlek utformad även för fart på öppna havet. Erik Nordevall är byggd av trä och utrustad med ångmaskiner och ångpanna av de äldsta typerna. Då denna hjulångare byggdes, hade de maskindrivna fartygen ännu inte funnit sin egen form. Påverkan från segelskutorna är påtaglig. Hösten 1837 hyrdes ångaren av Postverket för postfarten mellan Ystad och Stralsund.
I tjugo år gjorde Erik Nordevall god tjänst som kanalfartyg. På resa från Stockholm till Göteborg den 4 juni 1856 gick ångaren hårt på grund vid ön Jungfrun mitt i Vättern. Den gick till botten på drygt 40 m djup och där står den än. Fartyget som är nästan helt intakt, är ett industri- och teknikhistoriskt minnesmärke i världsklass.
År 1980 hittades fartyget. Efter upptäckten har marinarkeologiska undersökningar och mätningar utförts. Förberedande utredningar för en bärgning och konservering som museum har genomförts under ledning av länsstyrelsen i Östergötland. Sakkunniga bedömningar pekar på en kostnad i storleksordningen 20 miljoner kronor. Goda skäl talar för att låta fartyget bli museum i Motala, där dess maskiner byggdes. Det finns på många håll ett betydande intresse för det märkliga fartyget och för ett museum lämpade byggnader finns inom verkstadsområdet. Enskilda, organisationer och företag har uttryckt sin vilja att bidra men det måste också till ett statligt engagemang för att detta viktiga museum ska bli möjligt att förverkliga.
Tack vare det söta vätternvattnet är Erik Nordevall nästan spöklikt välbevarad. Allt finns kvar - från riggen och den höga skorstenen till ångmaskinerna, från den förgyllda galjonen till panelerna och bemålningen i salongerna.
Erik Nordevall saknar motsvarighet. Ingen annanstans finns ett helt bevarat ångfartyg av den första generationen. Museer har byggts upp kring mycket gamla ångfartyg på andra håll i världen. Men de fartygen är inte bara yngre utan har också endast mindre delar bevarade från den äldsta tiden.
Om än mindre och yngre är Erik Nordevall fullt ut en motsvarighet till regalskeppet Vasa. Fartyget är unikt och representerar ett tidigt och viktigt skede i fartygens, ångdriftens och ångsjöfartens utformning. Det har också väckt ett berättigat internationellt intresse.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjulångaren Erik Nordevalls bärgning och framtida förvaring i ett museum.
Stockholm den 2 oktober 1996
Karl-Göran Biörsmark (fp)