I vårt land finns inom ett flertal konstformer, en
nationalinstitution som på olika sätt representerar intressen
för landet inom sitt verksamhetsområde. För teatrarna gäller
t.ex. att de fick sin status redan för ca 200 år sedan , d.v.s.
under Gustav III. Symfoniorkestrarna är en senare skapelse,
och ingen av dem har i Sverige fått denna ställning. Den
äldsta av dessa är Göteborgs symfoniker, grundad 1905, och
orkestern är oomtvistat den som för närvarande har det
största internationella anseendet av svenska orkestrar.
Det är vanligt att en eller i vissa undantagsfall några orkestrar i ett land har
status av nationalorkester. Det gäller t.ex. våra grannländer Norge och
Danmark och även stater som Holland, Frankrike, Spanien och USA. Vi
anser att ett uppdrag att vara Sveriges nationalorkester skall tilldelas
Göteborgs symfoniker. Uppdraget kan gälla en längre eller kortare period.
Med ett sådant uppdrag följer självfallet både skyldigheter och möjligheter.
Det senare skulle t ex säkerligen ge en status som skulle locka flera
sponsorer. Det är m.a.o. inte givet att det med uppdraget skall följa statliga
anslag. Ersättning för de uppdrag som orkestern kommer att utföra p.g.a. sin
särställning får naturligtvis på vanligt sätt bestridas av den som utnyttjar
tjänsterna.
En nationalorkester skall bevara och utveckla det specifikt svenska i
orkesterklang och uttryck. Orkestern skall förvalta det svenska musikaliska
kulturarvet och samtidigt skapa nytt. För nationalorkestern skall gälla att de
produktioner som genomförs i form av konserter och inspelningar skall hålla
en kvalitet som ligger i samma nivå som de främsta orkestrarna i Europa.
Kvaliteten skall säkras genom att så bra musiker som möjligt anställs och att
de får goda arbetsvillkor. Nationalorkestern måste arbeta med de främsta
dirigenter och solister som finns och med en varierad repertoar. Som svensk
orkester är det en given uppgift att i betydande omfattning framföra musik
komponerad av svenska kompositörer. Orkestern måste ta ansvar för en
utveckling av musik för barn och ungdomar samt vara en förbindelselänk
mellan svenskt och internationellt musikliv.
Många framträdande personer har satt sin prägel på Göteborgs symfoniker
under orkesterns historia. Namn som Stenhammar, Nielsen, Sibelius,
Dobrowen, Mann, Comissiona och under de senaste 15 åren Neeme Järvi
finner vi som centralgestalter i orkesterns utveckling. Under 1920- och 30-
talen var orkestern den ledande i Norden vad gäller den nya nordiska
musiken. Under det senaste decenniet har Göteborgs symfoniker haft ett
remarkabelt internationellt genombrott. Tillsammans med Oslo
Filharmoniska Orkester intar man en ledarställning bland de nordeuropeiska
orkestrarna. Det är därför som dessa två orkestrar regelmässigt inbjuds
närhelst en festival med nordisk inriktning anordnas varhelst den äger rum.
Chefdirigent är Neeme Järvi. Av de övriga dirigenter som leder orkestern
och som hämtas bland de ledande i världen har några valt att i Sverige endast
framträda med Göteborgs symfoniker. Tillsammans skaper de ca 30
orkesterproduktioner per år.
Varje år ägnas två-tre veckor åt barn- och ungdomsverksamhet. Något som
också har stimulerat andra orkestrar. Verksamheten utvecklas hela tiden och
nu inleds också ett projekt riktat till unga med invandrarbakgrund.
Årligen görs ett antal turnéer. I år framträdde man med sju symfonier, fyra
tondikter och violinkonserten vid Sibeliusfestivalen. Nästa år deltar man i
Proms (Royal Albert Hall, välkänd för TV-tittare i hela världen) tillsammans
med Orphei Drängar. Göteborgs symfoniker gör också regelbundna
framträdanden i Wiener Musikverein.
Göteborgs symfoniker har i flera år vunnit de främsta utmärkelser för sina
skivinspelningar. Främst görs dessa för Deutsche Grammophon, världens
ledande märke för klassisk musik på fonogram. F.n. finns på DG ett trettiotal
utgåvor. Höjdpunkten där kan sägas vara Griegs orkestermusik komplett och
alla Nielsensymfonierna. Dessutom finns på BIS all orkestermusik av
Sibelius. Det är första gången den inspelats komplett.Vidare har orkestern
spelat in alla symfonier av Stenhammar.
Bland de övriga "strängarna på Göteborgssymfonikernas lyra" kan pekas
på samarbete med andra kulturinstitutioner av olika slag i Norden. Ett sådant
har just inletts med Dramaten. De båda institutionerna förbereder ett för teater
och symfoniorkester gränsöverskridande beställningsverk för "skådespelare i
symfoniorkester".
Det är uppenbart att Göteborgs symfoniker redan till gagnet, men ej till
namnet, är en nationalorkester.
Vi anser det vara följdriktigt att man även formellt tilldelas denna
ställning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra Göteborgssymfonikerna till Sveriges nationalorkester.