I vårt land finns inom ett flertal konstformer, en nationalinstitution som på olika sätt representerar intressen för landet inom sitt verksamhetsområde. För teatrarna gäller t.ex. att de fick sin status redan för ca 200 år sedan , d.v.s. under Gustav III. Symfoniorkestrarna är en senare skapelse, och ingen av dem har i Sverige fått denna ställning. Den äldsta av dessa är Göteborgs symfoniker, grundad 1905, och orkestern är oomtvistat den som för närvarande har det största internationella anseendet av svenska orkestrar.
Det är vanligt att en eller i vissa undantagsfall några orkestrar i ett land har status av nationalorkester. Det gäller t.ex. våra grannländer Norge och Danmark och även stater som Holland, Frankrike, Spanien och USA. Vi anser att ett uppdrag att vara Sveriges nationalorkester skall tilldelas Göteborgs symfoniker. Uppdraget kan gälla en längre eller kortare period. Med ett sådant uppdrag följer självfallet både skyldigheter och möjligheter. Det senare skulle t ex säkerligen ge en status som skulle locka flera sponsorer. Det är m.a.o. inte givet att det med uppdraget skall följa statliga anslag. Ersättning för de uppdrag som orkestern kommer att utföra p.g.a. sin särställning får naturligtvis på vanligt sätt bestridas av den som utnyttjar tjänsterna.
En nationalorkester skall bevara och utveckla det specifikt svenska i orkesterklang och uttryck. Orkestern skall förvalta det svenska musikaliska kulturarvet och samtidigt skapa nytt. För nationalorkestern skall gälla att de produktioner som genomförs i form av konserter och inspelningar skall hålla en kvalitet som ligger i samma nivå som de främsta orkestrarna i Europa. Kvaliteten skall säkras genom att så bra musiker som möjligt anställs och att de får goda arbetsvillkor. Nationalorkestern måste arbeta med de främsta dirigenter och solister som finns och med en varierad repertoar. Som svensk orkester är det en given uppgift att i betydande omfattning framföra musik komponerad av svenska kompositörer. Orkestern måste ta ansvar för en utveckling av musik för barn och ungdomar samt vara en förbindelselänk mellan svenskt och internationellt musikliv.
Många framträdande personer har satt sin prägel på Göteborgs symfoniker under orkesterns historia. Namn som Stenhammar, Nielsen, Sibelius, Dobrowen, Mann, Comissiona och under de senaste 15 åren Neeme Järvi finner vi som centralgestalter i orkesterns utveckling. Under 1920- och 30- talen var orkestern den ledande i Norden vad gäller den nya nordiska musiken. Under det senaste decenniet har Göteborgs symfoniker haft ett remarkabelt internationellt genombrott. Tillsammans med Oslo Filharmoniska Orkester intar man en ledarställning bland de nordeuropeiska orkestrarna. Det är därför som dessa två orkestrar regelmässigt inbjuds närhelst en festival med nordisk inriktning anordnas varhelst den äger rum.
Chefdirigent är Neeme Järvi. Av de övriga dirigenter som leder orkestern och som hämtas bland de ledande i världen har några valt att i Sverige endast framträda med Göteborgs symfoniker. Tillsammans skaper de ca 30 orkesterproduktioner per år.
Varje år ägnas två-tre veckor åt barn- och ungdomsverksamhet. Något som också har stimulerat andra orkestrar. Verksamheten utvecklas hela tiden och nu inleds också ett projekt riktat till unga med invandrarbakgrund.
Årligen görs ett antal turnéer. I år framträdde man med sju symfonier, fyra tondikter och violinkonserten vid Sibeliusfestivalen. Nästa år deltar man i Proms (Royal Albert Hall, välkänd för TV-tittare i hela världen) tillsammans med Orphei Drängar. Göteborgs symfoniker gör också regelbundna framträdanden i Wiener Musikverein.
Göteborgs symfoniker har i flera år vunnit de främsta utmärkelser för sina skivinspelningar. Främst görs dessa för Deutsche Grammophon, världens ledande märke för klassisk musik på fonogram. F.n. finns på DG ett trettiotal utgåvor. Höjdpunkten där kan sägas vara Griegs orkestermusik komplett och alla Nielsensymfonierna. Dessutom finns på BIS all orkestermusik av Sibelius. Det är första gången den inspelats komplett.Vidare har orkestern spelat in alla symfonier av Stenhammar.
Bland de övriga "strängarna på Göteborgssymfonikernas lyra" kan pekas på samarbete med andra kulturinstitutioner av olika slag i Norden. Ett sådant har just inletts med Dramaten. De båda institutionerna förbereder ett för teater och symfoniorkester gränsöverskridande beställningsverk för "skådespelare i symfoniorkester".
Det är uppenbart att Göteborgs symfoniker redan till gagnet, men ej till namnet, är en nationalorkester.
Vi anser det vara följdriktigt att man även formellt tilldelas denna ställning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra Göteborgssymfonikerna till Sveriges nationalorkester.
Stockholm den 2 oktober 1996
Lennart Fridén (m) My Persson (m)