Inom de flesta konstformer finns i vårt land en nationalinstitution som representerar nationella intressen inom sitt område. Många institutioner har mycket gamla anor, inte sällan med rötter i Gustav III:s regenttid. Så gammal är dock inte symfoniorkestern som konstform. I Sverige började dagens symfoniorkestrar byggas upp i början av 1900-talet. Bland dessa är Göteborgs symfoniker äldst, grundad år 1905.
I en nationalorkesters uppgifter ingår att främja och utveckla sin konstart. En nationalorkester skall bevara och utveckla det specifikt svenska i orkesterklang och -uttryck. Med skapandet av en nationalorkester skulle denna konstform jämställas med teatern och musikteatern.
För orkestern skall också gälla att de produktioner som genomförs på konsert och fonogram skall hålla en kvalitet som är väl jämförbar med de främsta orkesterinstitutionerna i Europa. De skall på ett fullödigt sätt i Sverige och utomlands representera svensk orkesterkultur på bästa möjliga sätt. Kvalitetsbegreppet måste alltså vara av central betydelse för institutionens verksamhet. Kvalitén kan säkerställas genom att så bra musiker som möjligt anställs och att dessa ges goda anställnings- och arbets- förhållanden.
Orkestern måste också ges möjlighet att arbeta med en varierad repertoar och i samarbete med de främsta dirigenterna och solisterna som finns att tillgå. Orkesterns uppgift är också att utgöra en förbindelselänk mellan det svenska och internationella musiklivet.
Mycket har skrivits om orkesterns framgångar både vad gäller konserter på hemmaplan, på turné i Sverige eller utomlands och på skiva. Några exempel:
30 orkesterproduktioner årligen i Göteborg med god och ökande publikbeläggning.
2-3 veckor om året riktas speciellt in på barn och ungdom
två-tre turnéer årligen
årliga festivaler i London
regelbundna framträdanden i Musikverein i Wien
tre till fyra skivproduktioner årligen, numera främst med Deutsche Grammophon m.m.
Göteborgs symfoniker spelar redan idag rollen av nationalorkester, dock utan att ha namnet. Varför är det då viktigt att formellt utses till nationalorkester?
För det första så innebär det, speciellt vid utländska kontakter, en särskild status. Denna status kan ses som särskilt betydelsefull för de institutioner som inte kommer ifrån landets huvudstad. Erfarenheter ifrån Danmark och Norge visar att så är fallet.
Ställningen som nationalorkester skulle också medverka till att utveckla verksamheten på ett antal områden. Som exempel kan i detta sammanhang nämnas;
ett ökat samarbete med svenska tonsättare i syfte att få fram nya svenska orkesterverk
att tillsammans med Musikhögskolan i Göteborg bygga upp en yrkesinriktad diplomutbildning i orkesterspel
ett ökat engagemang som officiell representationsorkester. Göteborgs symfonikerna har idag redan en väl utbyggd och effektiv turnéorganisation som utan svårighet kan utökas ytterligare
regelbundna konserter i Stockholm och landet i övrigt
att befästa och mera utveckla den redan mycket goda barn- och ungdomsverksamheten
att med erfarenheter ifrån tidigare genomförda festivaler initiera gränsöverskridande och tvärkulturella projekt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Göteborgs symfoniker får uppdraget att vara Sveriges nationalorkester.
Stockholm den 27 september 1996
Eva Flyborg (fp)