Inledning
Kulturlivet har under det senaste decenniet stärkt sina positioner. Kulturens plats i debatten, dess betydelse för samhällsekonomin och för individen har blivit större. Alltfler ungdomar ser kulturen som en möjlighet att förverkliga sina idéer och visionen om ett gott liv.
Staten har under senare år gjort en rad strategiska satsningar på olika områden och i olika delar av landet. Utgivandet av Nationalencyklopedin, byggandet av en opera i Göteborg, konsthögskola i Malmö, ett nytt Moderna museet i Stockholm är några sådana satsningar på "spetskulturen". Å andra sidan har kulturens "vardagsliv" i kommuner, i skolan och på biblioteken, inom folkbildningen, på arbetsplatserna försvagats. Kulturens olika delar går i otakt.
Regeringen skriver också i kulturpropositionen att publikarbetet inte varit prioriterat eller framgångsrikt och detta gäller särskilt institutionerna som i alltför hög grad inriktat sig på de aktiva och välmotiverade medborgarna. Med andra ord: Kulturvanor följer klassgränser och endast marginellt har kulturens klassgränser flyttats.
Vänsterpartiet finner propositionen välformulerad med bitvis föredömliga beskrivningar av de olika kulturområdena, konkreta och riktiga analyser av situationen och läget i olika delar av landet. Vi uppskattar att det gamla och ursprungliga vänsterpartikravet om en bibliotekslag nu äntligen förverkligas. Vi finner att regeringen på ett bra sätt löst frågan om de kulturpolitiska målen och är tillfredsställda med att formuleringen om kommersialismens negativa verkningar återkommit i målskrivningen, men nu kopplat till frågan om mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet.
Målet att "verka för allas möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande" är enligt vår uppfattning en bättre och mer positiv formulering än att peka ut "eftersatta" grupper - som i 1974 års kulturpolitiska mål. (Det innefattade i stort sett alla i samhället: handikappade, barn, ungdomar, kvinnor, invandrare, äldre, arbetare, glesbygdsbor, förortsboende, korttidsutbildade etc.)
Kulturpolitiska tendenser i propositionen
När Vänsterpartiet analyserar propositionen ser vi ett antal frågor, kulturområden och viktiga grupper vars situation är ofullständigt belyst eller försummat.
Vi ser en tendens i propositionen att återgå till att se kulturen mer som en distributionsfråga än en politik för att skapa aktivitet.
Barn- och ungdomsperspektivet är otillräckligt i propositionen, trots formuleringar i inledningen att barns och ungas rätt till både eget skapande och deltagande i kulturlivet är ett genomgående tema i propositionen. Kulturens plats i skolan berörs nästan inte alls.
Den mångkulturella dimensionen, en av de viktigaste beståndsdelarna i en ny kulturpolitik, genomsyrar inte de olika kulturområdena. Insatser för att invandrarkulturen skall kunna integreras i och befrukta den svenska kulturen är för få.
Kulturens murar mot korttidsutbildade och låginkomstgrupperna och deras barn är dåligt utvecklat i propositionen. Inga nya metoder och otillräckliga medel tillförs för att komma tillrätta med snedfördelningen i ett klassperspektiv. Kulturen i arbetslivet nämns inte.
Resultaten av kulturpolitiken möter människor där de bor, ute i sina kommuner, i skolan, i föreningslivet, i bostadsområdet. I och med de mycket tunga besparingskrav som finns i kommunsektorn, riskerar de kulturpolitiska målen att haverera på vardagsplanet.
Men vi ser också - och anser det helt riktigt - att regeringen tar ett starkare grepp för att se till att målen följs hos de bidragsfinansierade institutionerna och verksamheterna. Vi har heller inga principiella invändningar mot att omfördela anslag och bidrag om målen inte uppfylls - t.ex. när det gäller inriktning mot barn och ungdom.
Riktade bidrag till barn och ungdomar
Barn och ungdomar är inte en enhetlig grupp, skriver regeringen. Att av ett sådant påstående dra slutsatsen att det inte behövs en särskild kulturpolitik för barn och ungdom leder fel. Hela den "socialisationsprocess" som finns inbygd i barnomsorgen, i grundskolan och gymnasieskolan, i satsning på kommunala musikskolor, i föreningslivet etc. bygger på den grundläggande tanken att alla har rätt att möta, pröva på, delta i olika kulturella verksamheter. Det är både en rättvisefråga och en jämlikhetsfråga att alla oberoende av föräldrarnas samhällsklass och utbildningsnivå skall ges möjligheter att delta i kulturlivet. Därför skall läroplaner, barnomsorgs- och skolplaner innehålla också kulturpolitiska mål.
När kommunerna nu tvingas till i många fall mycket drastiska nedskär- ningar är det - förutom i den vanliga kultur- och biblioteksverksamheten, föreningsverksamheten - också barnomsorgen, skolan och fritidsverk- samheten som får vidkännas stora besparingar. Det innebär bl.a. att kulturens villkor försämras, på många håll mycket drastiskt, på de områden där kulturen kan möta alla barn och ungdomar.
Det räcker inte med att museer och teatrar aktiverar sig gentemot denna grupp, om inte skolan och barnomsorgen har råd att använda sig av dem. Då blir det de föräldrar som har intresse och ekonomi som låter sina barn utnyttja dessa institutioner.
Om nu regeringen inte avser att ge kommunerna mer generella pengar för att klara av sin skola och barnomsorg, måste riktade bidrag finnas för skolans och barnomsorgens möjligheter att integrera kulturen i den ordinarie verksamheten i form av kulturprojekt, studiebesök och skapande verksamhet.
Vänsterpartiet föreslår därför i sin budgetmotion utgiftsområde 17 att 15 miljoner kronor avsätts för detta ändamål.
Statligt bidrag till kulturskolor
En av de viktigaste insatser som kan göras för att stödja och utveckla barns och ungdomars konstnärliga skapande är att utveckla de kommunala musikskolorna till kulturskolor. I och med kommunernas oerhört trängda ekonomiska situation är detta i dag i det närmaste omöjligt. Det finns redan ett antal kommuner som påbörjat arbetet och många har planer om ekonomin medger.
Regeringen bör därför inrätta ett statligt bidrag för att möjliggöra denna process. Vi föreslår att årligen 10 miljoner kronor anslås för detta ändamål under en treårsperiod och i vår budgetmotion utgiftsområde 17 anslår vi 10 miljoner kronor. I sammanhanget bör det nämnas att Vänsterpartiet föreslagit en mångmiljardsatsning bestående av bl.a. sänkta arbetsgivaravgifter för kommuner och landsting. I kommuner med en trängd ekonomi kan dessa pengar även få en positiv återbäring på det lokala kulturlivet.
Inrättande av multimedieverkstäder
Regeringen avstyrker Kulturutredningens förslag om bidrag till inrättande av lokala multimedieverkstäder. Är det någon ungdomskultursatsning som förefaller angelägen i dag är det just att fånga ungdomars intresse och kompetens kring multimediefrågor. En sådan satsning skulle få betydelsefulla effekter på en rad områden.
Informationssamhället är redan här. Därför behöver medborgare få redskap och kunskaper för att hantera både informationssamhällets möjligheter och dess risker.
Sådan insatser kan få betydelse för den lokala mediesituationen och förstärka demokratin och förbättra ungdomars möjligheter att bli delaktiga i samhället. Ur jämställdhetssynpunkt vill vi nämna att pojkar har lättare att tar för sig av den nya tekniken.
Vänsterpartiet föreslår i sin budgetmotion utgiftsområde 17 att 3 miljoner kronor anslås till Kulturrådet för att medge kommuner, folkrörelser och föreningar att söka bidrag för inrättande av multimedieverkstäder. Projekt som fokuserar på att kvinnligt deltagande säkras bör prioriteras.
Den enda reella satsningen för just barn och ungdomar gäller läsfrämjande åtgärder inom litteratur- och biblioteksområdet. Det välkomnar vi.
Det mångkulturella samhället
17 % av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund. Mycket av samhällets insatser idag på detta område handlar om att motverka främlingsfientlighet och rasism. Det genomsyrar också delar av kulturpropositionen. Men frågan måste ses mycket vidare, som en process som skall genomsyra samhällets alla delar och verksamhetsområden. Det svenska samhället har en tendens att isolera de olika invandrarkulturerna från varandra, i stället för att låta dem befrukta de svenska kulturerna men också utveckla dem i en ny miljö.
Det svenska musiklivet har varit jämförelsevis bra på att ta till sig former och uttryck från andra musikkulturer, att arrangera konserter och turnéer. Teater- och bildkonstområdet är betydligt sämre på detta område. Museerna har ännu inte börjat samla på, beskriva och gestalta det nya Sverige som växer fram. Institutionerna och den svenska festivalkulturen har hittills inte i någon större utsträckning lyckats nå den invandrade befolkningen. Det finns få anställda på inflytelserika poster inom Kultursverige med invandrar- bakgrund, invandrares kulturella kompetens används inte i utredningar osv. Det deklareras ofta i kulturpolitiska sammanhang att vi ska vara öppna mot omvärlden men i praktiken når vi inte tillräckligt långt.
Sin största och bredaste bas har invandrarkulturerna i folkbildnings- organisationerna, som bär upp och har tagit på sig ansvaret för dessa kulturformers existens och överlevnad i form av ekonomiskt stöd, som arrangörer och som lokalhållare. Inom dessa organisationer finns också ett kunnande och en medvetenhet om invandrarkulturernas betydelse. Varken Kulturutredningen, kulturpropositionen eller Invandrarpolitiska kommitténs utredning belyser det mångkulturella samhället i hela dess vidd. På kulturområdet finns få förslag. Däremot finns det en rikhaltig forskning på området, vars resultat borde kunna omsättas i konkret politik.
Handlingsprogram
Vänsterpartiet föreslår att regeringen intensifierar arbetet på det mångkulturella området i form av handlingsprogram, sammanställning av forskningsrapporter, seminarier och konferenser. Varje kulturområde borde genom lämpliga organ få arbeta fram konkreta handlingsplaner vad gäller verksamhetens innehåll och invandrarnas deltagande. Vänsterpartiet föreslår vidare att folkbildningsorganisationen genom de lokala studieförbunden ges ett särskilt uppdrag att intensifiera och stärka invandrarkulturer.
Världskulturhus
Världskulturhusfrågan berörs i propositionen, där regeringen avser att lämna förslag till riksdagen under våren 1997, efter tillsättning av en utredning. Vänsterpartiet vill här framhålla förslaget att Kulturhuset i Stockholm som Världskulturhus bör övervägas. Kulturhuset är idag ett mångkulturens hus, dit såväl invandrare som infödda hittar och som de vant sig vid att besöka. Kulturhuset har verkat för att integrera avantgardistisk kultur, med kulturarv och andra länders kultur på ett föredömligt sätt. Vi vill varna för en tendens som innebär att vi separerar och isolerar de olika kulturuttrycken från varandra i stället för att blanda och integrera.
Konstnärernas villkor
Konstnärspolitiken är ett av fundamenten i en nationell kulturpolitik. Kulturarbetarnas ekonomiska villkor har successivt försämrats, både i och med att hela arbetsmarknadens försämrats och s.k. brödjobb försvunnit samtidigt som beställarna, arrangörerna, har mindre möjligheter att efterfråga och betala uppdrag på kulturområdet.
Regering och riksdag har också utökat antalet utbildningar och utbildningsplatser på kulturområdet, som i många fall inte står i proportion till efterfrågan eller möjligheter till rimlig försörjning. Antalet kulturarbetare har ökat med 40 % sedan slutet av 1970-talet.
Som huvudprincip anger regeringen att konstnärernas försörjning i största möjliga utsträckning skall baseras på ersättning i direkt anslutning till deras arbete. Vi delar denna uppfattning, men det förutsätter att kommuner och landsting, folkrörelser och föreningsliv har ekonomiska möjligheter använda sig av kultur. Alla dessa har idag en krisartad ekonomisk situation.
I detta läge föreslår regeringen ett antal utredningar på området:
en utredning om möjligheterna att korrigera de ekonomiska belastningar som berör egenföretagande konstnärer,
en utredning om den konstnärliga arbetsmarknaden,
en utredning om följerätten bör kombineras med avgift på vidare- försäljning av konst,
en utredning om hur konstnärerna missgynnas av olika regelverk,
en utredning om arbetmarknadspolitiken i förhållande till de kultur- politiska målen.
Dessutom föreslås en ökning av långtidsstipendier och selektiva bidrag och en höjning av biblioteksersättningen till författarna med två öre. Vänsterpartiet stöder dessa förslag samt betonar vikten av att dessa frågor får vettiga och konstruktiva lösningar.
Vi förutsätter att riksdagens beslut om ändrad arbetslöshetsförsäkring med skärpta regler för att få rätt till ersättning vid arbetslöshet korrigeras. För- slaget innebär nämligen att de flesta kulturarbetarna ställs utanför systemet. Vänsterpartiet har i skattepolitiska sammanhang föreslagit att för egenföretagare inklusive kulturarbetare skattebefrias egenavgifter för de första 40 000 kr i inkomst. Vänsterpartiets förslag om ökade grundavdrag för låginkomsttagare bör också nämnas här. Dessa förslag vidarebefordrar vi till utredningen om de ekonomiska villkoren för egenföretagande konstnärer.
Det är positivt att antalet länskonstnärer utvidgas till sammanlagt 27. Men här är det viktigt att verksamheten sker på amatörernas villkor. Länskonst- närerna skall främst vara en resurs för amatörkulturen.
Litteratur och språk
Plan för biblioteksverksamhet
Vänsterpartiet välkomnar att ett förslag om bibliotekslag nu läggs fram. Det är ett krav som Vänsterpartiet drivit ända sedan 1970-talet. Vi anser dock att lagen bör kompletteras med att kommuner och landsting åläggs kravet att ha en plan för sin biblioteksverksamhet inklusive skolbiblioteken och sjukhusbiblioteken. I planen skall framgå kommunens mål vad gäller personalens kompetens, bibliotekens öppettider, sortiment, verksamhet och tillgänglighet.
Läsfrämjande verksamhet
Vänsterpartiet delar regeringens uppfattning att läskunnighet och läsförståelse är en förutsättning för att barnen skall kunna tillgodogöra sig de nya medierna och den nya tekniken. Men vi skulle vilja gå längre och konstatera att investeringar som syftar till läskunnighet och läsförståelse hos alla samhällsmedborgare är en billig försäkring och den bästa garantin mot att informationssamhället inte parallellt utvecklas till ett tvåtredjedelssamhälle. Problemet är att de som har de största behoven av kulturella uttrycksmedel är de som efterfrågar dem minst på "marknaden".
Arbetsplatsbibliotek
I propositionen konstateras att läsandet och läsförståelsen är intimt kopplade till social bakgrund. Men när regeringen kommer till förslagen kring aktiva åtgärder för att öka läsandet bland barn och ungdomar saknas denna insikt. Med ambitionen att öka läsandet och minska kulturklyftorna hos barn och ungdomar måste staten också satsa på litteratur i de miljöer där kortutbildade föräldrar vistas. Därför menar Vänsterpartiet att staten bör uppmuntra till och ge tillfälliga bidrag till kommuner eller enskilda arbetsplatser som med arbetsplatsbibliotek vill satsa på läsandet och språket.
De senaste årens besparingar i kommunerna har lett till att många arbets- platsbibliotek lagts ner. Vi vill påstå att många av dessa arbetsplatsbibliotek har lagts ner på grund av att det aldrig formulerats och nedtecknats en lokal facklig målsättning med arbetsplatsbiblioteket. Därför skall ett framtida statligt bidrag till arbetsplatsbiblioteken kopplas till att den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen skriftligt formulerar syfte och mål med arbetsplatsbiblioteket. Vi föreslår därför i vår budgetmotion utgiftsområde 17 att anslaget förstärks med 1,5 miljoner kronor till tidsbegränsade bidrag för arbetsplatsbibliotek.
Handlingsprogram för språket
Ett handlingsprogram för att främja språket är en viktig markering, men det bör enligt Vänsterpartiet inte enbart röra språket som sådant, utan möjligheterna för människor att tillägna sig och utveckla sitt språk.
Teater
Precisering av uppdrag om barnteater
Nationalscenerna Operan och Dramaten bör enligt Vänsterpartiet få preciserade uppdrag vad gäller uppsättningar för barn och ungdom. Detta saknas i de mål som regeringen lägger fram i propositionen. De nationella uppdragen som regeringen föreslår på en rad områden, bl.a. för barn- och ungdomsteater är bra. Vi anser dock att uppdragen bör preciseras. Det bör ske i en dialog mellan Statens kulturråd och de olika mottagarna av uppdraget. Vi ifrågasätter om inte beloppen behöver vara större inom vissa områden och anslår därför i vår budgetmotion utgiftsområde 17 ytterligare 4 miljoner kronor att fördelas av Kulturrådet bland de nationella uppdragen.
Nationalscen i Norr
Vänsterpartiet ser mycket positivt på en nationalscen i Norr. Det bör bli en bred kultursatsning där flera delar av regionen samverkar. Det är angeläget att en nationalscen i Norr ges statliga anslag i den omfattning som behövs för att starta ett så stort kulturprojekt. Vår utgångspunkt är den planering som Norrlands musik- och dansteater gjort. Vi vill anslå ytterligare 15 miljoner kronor till nationellt uppdrag för till en nationalscen i Norr. Det föreslår vi i vår budgetmotion utgiftsområde 17.
Fria teater- och dansgrupperna
Tendensen på barnteaterområdet är att de statsunderstödda teatergrupperna och ensemblerna minskar sin verksamhet och i stället ökar kommersiella teatrar sin verksamhet. Det har medfört en kvalitetsförsämring. Anledningen är att kommersiella grupper använder sig av stordrift, fyller stora salonger, men intresserar sig inte för pedagogiken, samtalet, för- och efterarbetet. Därför är ett ökat stöd till de kvalitetsinriktade fria teatergrupperna viktigt.
Problemet är, förutom kostnadsutvecklingen för grupperna, att arran- görernas möjligheter att anlita de fria teatergrupperna minskat i hela den kommunala verksamheten och inom föreningslivet på grund av kom- munernas ekonomiska situation. Ett bidrag för att ge de fria dans- och teatergrupperna möjlighet att turnera skulle vara ett effektivt sätt att ge dem möjlighet att konkurrera med de kommersiella grupperna och höja kvaliteten inom barnteatern. Det skulle främst användas i storstadsområdenas miljon- programsområden, men också till andra teaterfattiga områden i landet. Vi föreslår ett anslag på 5 miljoner kronor, utöver regeringens förslag, för detta ändamål i vår budgetmotion utgiftsområde 17.
Samisk teater
Vänsterpartiet stödjer regeringens förslag att ge Sametinget i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att etablera en fast samisk teaterinstitution. En samisk nationalscen i samverkan med landsting och kommuner i det berörda området skulle vi se som mycket positivt. Varken i kulturpropositionen eller budgetpropositionen finns någon full beskrivning av hur Sametinget fördelar sina kulturmedel. Vi ser fram emot att i nästa budgetproposition se att en sådan sammanställning görs. En utgiftspost till Sametinget finns i utgiftsområde 1 i budgetpropositionen men någon närmare beskrivning av hur medlen fördelas finns inte, vilket vi saknar.
Musik
Regeringen föreslår att länsmusikorganisationens anslag minskar med 60 miljoner kronor under perioden 1998 till 1999. Vänsterpartiet anser att principen att kunna omfördela anslag utifrån måluppfyllelsekriterier är riktig. Problemet här är att man ställer olika musikergrupper mot varandra, vilket är olyckligt om man samtidigt vill spränga gränser mellan olika musikformer och se nya samarbetsformer ute i regionerna.
Vänsterpartiet föreslår därför att länsmusikens sparkrav minskas med hälften till 30 miljoner kronor. De insparade medlen omfördelas till arrangörsstöd, vilket Vänsterpartiet tycker är riktigt. Kulturpolitiskt är det viktigt att i detta läge flytta över tyngdpunkten från producenterna till konsumenter och arrangörer. I likhet med musikarrangörsorganisationerna anser Vänsterpartiet att ett utökat arrangörsstöd bör anslås redan 1997. Vi föreslår därför en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor i vår budget- motion utgiftsområde 17.
Vänsterpartiet vill att regeringen utreder frågan om införande av en kassettskatt. Vi tror att det med framtida teknikutveckling kommer att skapas andra möjligheter för kopiering framför allt av musik direkt på datorernas hårddiskar och andra datorbaserade medier.
Film
Regeringen föreslår att medel anvisas för uppbyggandet av regionala resurscentrum för film och video för professionella filmskapare. Vänsterpartiet tillstyrker det förslaget men reagerar mot att medel för detta omfördelas från den verksamhet som i dag används för stöd till lokalt arbete med video och lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom. Den lokala verksamheten bygger upp ett brett kunnande som sedan kan hitta sina produktionsmedel regionalt. Ur kulturpolitiskt och regionalpolitiskt perspektiv är det minst lika viktigt att - likt de kommunala musikskolorna - skapa en första inkörsport, öppen för alla, som sedan kan leda till en bred amatörverksamhet och hög kvalitet på elitnivå.
Filmklassiker
Tillgången på kvalitetsfilm och filmhistoriens klassiker är ojämnt fördelad över landet. Filmklubbar och videouthyrare som intresserar sig för de viktiga och stora filmerna finns framför allt i storstäder och universitetsorter. Filminstitutet bör därför få i uppdrag att utreda förutsättningar och kostnader för att ge folkbiblioteken möjlighet att bygga upp ett "klassikerbibliotek" på videogram för utlåning till medborgarna. Särskilt bör detta ses som en resurs för orter och regioner med dålig tillgång på biografer. Filminstitutets roll bör vara att skapa detta filmbibliotek på video, men också kunna ge startbidrag för den lokala uppbyggnaden.
Arkitektur och formgivning
Vänsterpartiet gör på detta område en särskild motion.
Kulturarvet
Vänsterpartiet delar regeringens bedömning och förslag när det gäller kulturarvet.
Museer
På museiområdet har vi på vissa områden en avvikande uppfattning. Vi delar regeringens förslag om övergripande struktur på museiområdet och gläder oss åt den positiva markeringen gentemot Arbetets museum. Vidare stöder vi förslaget om Historiska museets skilsmässa från Riksantikvarieämbetet.
Etnografiskt centralmuseum
Däremot avvisar vi förslaget att flytta Folkens museum, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet från Stockholm till Göteborg. Vi gör det inte av regionalpolitiska skäl - där det kan ligga en hel del i principen att flytta ut Stockholmsbaserad verksamhet till andra delar av landet. Vi gör det inte heller av någon tveksamhet att kopplingen med forskning på områdena skulle omöjliggöra en flyttning. Våra skäl är rent ekonomiska. Vänsterpartiet anser det inte försvarligt att överge det nyligen byggda Folkens museum som är byggt för museets behov och krav och för deras speciella samlingar. Vi motsätter oss att det på nytt skall göras stora investeringar i en ny museibyggnad i Göteborg. Rent kulturpolitiskt anser vi att dessa medel kan användas betydligt bättre och effektivare på andra musei- eller kulturområden, exempelvis i Göteborg. Intentionerna och målsättningarna att skapa en bättre samordning av resurserna och att ge stöd till Etnografiska museet i Göteborg är bra.
Kvinnomuseum
Vänsterpartiet anser att ett statligt stött kvinnomuseum bör inrättas. På flera håll i landet finns i dag små museer som fokuserar på kvinnor. Vad vi saknar är en institution med ett nationellt ansvar. Museer är platser där historien skall tolkas och gestaltas. Det har de senaste åren blivit alltmer uppenbart att det hittills varit en historia sedd med mansögon. Inom olika vetenskapliga discipliner har forskningen i ökad utsträckning uppmärksammat skillnader i mäns och kvinnors situation. Inom den historiska forskningen har kvinnors historia kallats den "glömda" eller "osynliga" historien. Kvinnors historia håller på att få tydligare konturer och forskningen kring könsrelationer och kvinnors liv i historien och nutiden är ett växande forskningsfält.
Det finns ett ökat behov hos svenska kvinnor och män att förstå sig själva, att söka sina rötter i sociala och kulturella miljöer. Det finns därför ett behov av ett museum som i framtiden tar på sig uppgiften att insamla och systematiskt behandla och bearbeta föremål och information om kvinnors situation. Utrymmet på de idag redan etablerade museerna i landet och den nuvarande museistrukturen gör det befogat att upprätta ett separat museum för att gestalta kvinnors historia. Vänsterpartiet föreslår att detta museum lokaliseras till Malmö-Lund-området. Där finns närheten till universitets- forskning och även en aktiv förening vars mål är att starta ett kvinnomuseum. Vi föreslår i vår budgetmotion utgiftsområde 17 att 5 miljoner kronor avsätts för ändamålet.
Arkiv
Regeringen skriver: "Den statliga arkivpolitiken ligger fast." Vänsterpartiet anser att den inte bör göra det. Propositionen är passiv och beskriver arkivens funktion som myndighet och förvaltare/förvarare. Arkivens andra uppgifter - att skapa kännedom om kulturarvet och att öka tillgängligheten till arkivens material - behandlas knappt.
Informationsteknikens utveckling har medfört en helt ny situation och nya möjligheter för arkiven. Det borde på sikt kunna medföra ett helt nytt arbetssätt, en bättre samordning, ett helt annat utnyttjande av personal- resurserna och en hög grad av effektivisering.
För detta krävs stora investeringar i utbildning av personal, i teknisk utrustning, i resurser för att överföra arkivalier på datoriserade system och register, att samordna arkiven med museernas samlingar och bibliotekens bestånd i enhetliga söksystem. Detta skulle revolutionera användandet av arkiven och föra ut materialet till helt nya användargrupper. Arkiven skulle kunna nyttjas oberoende av var i landet man är bosatt och lättare kunna utnyttjas av funktionshindrade. Arkivväsendet bör göras mer effektivt. Den nya tekniken gör arkiv och dess lager till en verksamhet som med fördel kan utlokaliseras.
Vänsterpartiet föreslår att en utredning tillsätts för att se över hela arkiv- väsendet, dess resursutnyttjande, dess lokalisering och möjligheterna i en ny informationsteknologisk tid. Målet bör vara att nya grupper ska nyttja arkiven. Folkrörelsearkiven anlägger underifrånperspektivet på det senaste århundradets svenska historia. De förvaltar samlingar som speglar folkets egna tankar, föreställningar, handlingar och symboler. De beskriver historien från den lokala och regionala nivån. Dessa arkiv behöver inordnas i vårt nationella arkivsystem och få rimliga ekonomiska villkor för sin insamlande, dokumenterande, vårdande och förmedlande verksamhet. Folkrörelsernas Arkivförbund samordnar de lokala och regionala folkrörelsearkiven och svarar också för utbildning, rådgivning och information. Vänsterpartiet anser att folkrörelsearkiven behöver stärkas. Därför föreslår Vänsterpartiet att Folkrörelsernas Arkivförbund får egna anslag och att dessa bör utgå med 250 000 kronor årligen. Vi föreslår att 250 000 kronor går till detta i vår budgetmotion utgiftsområde 17.
Massmedier
Dagspressen
Vänsterpartiet instämmer i regeringens förslag rörande dagspressen, och ser det som positivt att distributionsstödet till kulturtidskrifterna skall ses över. Enligt Vänsterpartiet bör staten dock ta ett mer samlat grepp kring frågan om distributionsstödet. Problemen kring distributionsstödet till dagstidningarna är välbekanta och har nyligen varit föremål för överväganden i särskild ordning. Trots detta kan det finnas kvarstående problem när det gäller tillämpningen av distributionsstödet till dagstidningar. Också kring distributionen av fack- och organisationspress finns en rad problem som bl.a. hänger samman med Postens bolagisering och momsbreddningar. Enligt Vänsterpartiets mening bör därför en översyn av distributionsstödet omfatta såväl kulturtidskrifter, fack- och organisationspress som dagspressen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utvärdering av medieverksamhet
Kulturutredningen föreslog att Statens kulturråd skulle ges ett övergripande utvärderingsansvar för kultur- och medieverksamheten, något som regeringen avvisar. Vänsterpartiet instämmer i utredningens förslag - mediepolitik är kulturpolitik! Vi föreslår därför att Kulturrådet skall ansvara för och utvärdera kultur- och medieverksamheten.
Kulturpolitiska mål för TV
Regeringen berör inte i propositionen Kulturutredningens förslag att vid framtida koncessioner bör villkoren för reklamfinansierade TV-kanaler innefatta krav av kulturpolitisk karaktär, vars uppfyllelse bör kunna utvärderas. Vänsterpartiet delar här utredningens uppfattning. Vänsterpartiet föreslår att i framtida nya avtal eller nya koncessioner i TV-kanaler skrivs in krav på kulturpolitiska mål.
Digital radio och TV
Vänsterpartiet är positivt inställd till den nya tekniken. Rätt använd och med möjlighet för allas användning kan den nya tekniken ge nya möjligheter för framtiden. Ett digitalt marknät för televisionen ger en förbättrad bild- och ljudkvalitet samt ett ökat antal frekvenser. Dessa kan användas till nya uppdrag för public service-kanalerna. Exempel på det kan vara UR-arena, en politikerkanal där debatter och inlägg från riksdagen, EUparlamentet och lokala fullmäktigemöten kan sändas. Syftet skulle vara att öka insynen i de politiska organen. Den nya tekniken öppnar även möjlighet för interaktivitet, där tittaren kan kommunicera med programmet. Denna teknik kan även användas i en framtida utbildningskanal för distansstudier. Ny teknik ock fler kanaler förbättrar även handikappades möjlighet att tillgodogöra sig TV-mediet. Genom parallellsända ljuduppläsningar eller teckentolkning görs kanalerna mer tillgängliga. För invandrargrupper kan text eller ljud på hemspråket användas som ett medel att göra TV-mediet tillgängligt för alla. En annan möjlighet är lokalt producerade program där föreningar står för och driver en egen lokal TV/radio-kanal. Den nya tekniken i sig är positiv men dock kvarstår en del problem.
Fler kanaler öppnar även möjlighet för kommersiella programutbud där kulturpolitiska mål, våld och reklam inte på samma sätt regleras genom avtal på det sätt som görs inom public service. Ett annat problem är att digitala sändningar inte kan tas emot i våra analoga TV-apparater. Detta kommer att drabba det enskilda hushållet genom ökade kostnader. En så kallad set top- box som omvandlar den digitala signalen till en analog kommer att kosta mellan 4 000 och 5 000 kronor. Å andra sidan så kommer distributions- kostnaderna att minska för utsändningarna. En omfördelning från distributionsföretagen till hushållen vore värt att titta på. Ett annat sätt att göra sändningarna tillgängliga även med analog teknik är genom parallellsändning i minst tio år, vilket dock innebär ökade kostnader för programföretagen.
Vänsterpartiet ser det som synnerligen viktigt att man genom politiska beslut först bestämmer sig för vad den nya tekniken skall användas till. Är det för att sprida kommersiella kanaler via marknät i hela landet? Eller är det för att förbättra servicen och utbudet på det vi har och öka sändningarna inom de delar som främst innebär en ökad bildning, eget skapande och ett demokratiskt deltagande? Vänsterpartiet anser att den nya tekniken först och främst skall användas för att bredda, utveckla och förbättra allmänhetens radio och TV(public service) vilket bör ges regeringen tillkänna.
Handlingsprogram för ökat deltagande i kulturlivet
Ett handlingsprogram för ökat deltagande i kulturlivet som främst berör funktionshindrade är en ytterst viktig fråga. Det handlar inte bara om fysisk tillgänglighet utan även innehållsmässig och teknisk tillgänglighet. Här bör den nya informationstekniken kunna användas för att underlätta ett deltagande på lika villkor. Vi vill betona vikten av att ett handlingsprogram utarbetas i nära samarbete med handikapporganisationerna.
Kulturåret 1998
Vänsterpartiet anser att regeringens bedömning av ett hela landets kulturår är riktig. Vi ser dock ett problem i att tre olika organ handhar medelsfördelning. De verksamheter som vill delta kan tvingas att söka stöd och bidrag på tre olika ställen, med en onödigt omständig och tidskrävande och därmed dyrbar handläggning som följd. De tre organen bör på detta område samverka och dra upp tydliga gränser mellan sina respektive områden.
Reformerat bidrag till regional kulturverksamhet m.m.
Vänsterpartiet instämmer i regeringens förslag till reformerat bidragssystem.
Internationellt kulturutbyte
Regeringen föreslår att Kulturrådet tilldelas 500 000 kronor för ökad bidragsgivning till internationellt kulturutbyte. Vänsterpartiet finner denna summa alltför liten och vi föreslår därför i vår budgetmotion utgiftsområde 17 att beloppet höjs till 3 miljoner kronor.
Övriga synpunkter och förslag från Vänsterpartiet
Kultur i arbetslivet
Kultur i arbetslivet nämns inte i propositionen, vilket Vänsterpartiet finner märkligt. Kultur i arbetslivet har haft stor betydelse. Statliga insatser kan bidra till att vidga deltagandet till de grupper som i dag inte är aktiva. Projekt för kultur i arbetslivet är än viktigare när folkrörelsernas olika organisationer som Skådebanan och Konstfrämjandet försvagats eller upphört och de fackliga organisationerna trycks tillbaka. Vänsterpartiet föreslår i budgetmotionen utgiftsområde 17 att projekt f r kultur i arbetslivet får 1 miljon kronor. Vi föreslår vidare 2,5 miljoner kronor till Folkrörelsernas Konstfrämjande.
Droit de suite
Vänsterpartiet föreslår i en separat motion med anledning av regeringens proposition om mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings-, och idrottsområdet att mervärdesskattesatsen för droit de suite ska sänkas från 25 % till 6 % som i övrigt gäller på det upphovsrättsliga området.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturpolitiska tendenser i propositionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade bidrag till barn och ungdomar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt bidrag till kulturskolor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av multimedieverkstäder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handlingsprogram,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länskonstnärer,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i bibliotekslagen att planer för biblioteksverksamhet i kommunerna krävs,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatsbibliotek,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om precisering av uppdrag om barnteater,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fria teater- och dansgrupper,
11. att riksdagen beslutar att inrätta ett kvinnomuseum som lokaliseras till Malmö-Lund-området,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag om att flytta Folkens museum- etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet till Göteborg,
13. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att se över hela arkivväsendet enligt vad i motionen anförts,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dagspressen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturpolitiska mål för TV,1
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av medieverksamhet,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om digital radio och TV.1
Stockholm den 3 oktober 1996
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v) Ingrid Burman (v) Lars Bäckström (v) Owe Hellberg (v) Tanja Linderborg (v) Eva Zetterberg (v) Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
1 Yrkandena 15 och 17 hänvisade till KU.