Kulturlivet har under det senaste decenniet stärkt sina
positioner. Kulturens plats i debatten, dess betydelse för
samhällsekonomin och för individen har blivit större. Alltfler
ungdomar ser kulturen som en möjlighet att förverkliga sina
idéer och visionen om ett gott liv.
Staten har under senare år gjort en rad strategiska satsningar på olika
områden och i olika delar av landet. Utgivandet av Nationalencyklopedin,
byggandet av en opera i Göteborg, konsthögskola i Malmö, ett nytt Moderna
museet i Stockholm är några sådana satsningar på "spetskulturen". Å andra
sidan har kulturens "vardagsliv" i kommuner, i skolan och på biblioteken,
inom folkbildningen, på arbetsplatserna försvagats. Kulturens olika delar
går i otakt.
Regeringen skriver också i kulturpropositionen att publikarbetet inte varit
prioriterat eller framgångsrikt och detta gäller särskilt institutionerna som i
alltför hög grad inriktat sig på de aktiva och välmotiverade medborgarna.
Med andra ord: Kulturvanor följer klassgränser och endast marginellt har
kulturens klassgränser flyttats.
Vänsterpartiet finner propositionen välformulerad med bitvis föredömliga
beskrivningar av de olika kulturområdena, konkreta och riktiga analyser av
situationen och läget i olika delar av landet. Vi uppskattar att det gamla och
ursprungliga vänsterpartikravet om en bibliotekslag nu äntligen förverkligas.
Vi finner att regeringen på ett bra sätt löst frågan om de kulturpolitiska
målen och är tillfredsställda med att formuleringen om kommersialismens
negativa verkningar återkommit i målskrivningen, men nu kopplat till frågan
om mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet.
Målet att "verka för allas möjlighet till kulturupplevelser och eget
skapande" är enligt vår uppfattning en bättre och mer positiv formulering än
att peka ut "eftersatta" grupper - som i 1974 års kulturpolitiska mål. (Det
innefattade i stort sett alla i samhället: handikappade, barn, ungdomar,
kvinnor, invandrare, äldre, arbetare, glesbygdsbor, förortsboende,
korttidsutbildade etc.)
Kulturpolitiska tendenser i
propositionen
När Vänsterpartiet analyserar propositionen ser vi ett antal
frågor, kulturområden och viktiga grupper vars situation är
ofullständigt belyst eller försummat.
Vi ser en tendens i propositionen att återgå till att se kulturen mer som en
distributionsfråga än en politik för att skapa aktivitet.
Barn- och ungdomsperspektivet är otillräckligt i propositionen, trots
formuleringar i inledningen att barns och ungas rätt till både eget
skapande och deltagande i kulturlivet är ett genomgående tema i
propositionen. Kulturens plats i skolan berörs nästan inte alls.
Den mångkulturella dimensionen, en av de viktigaste beståndsdelarna i
en ny kulturpolitik, genomsyrar inte de olika kulturområdena. Insatser för
att invandrarkulturen skall kunna integreras i och befrukta den svenska
kulturen är för få.
Kulturens murar mot korttidsutbildade och låginkomstgrupperna och
deras barn är dåligt utvecklat i propositionen. Inga nya metoder och
otillräckliga medel tillförs för att komma tillrätta med snedfördelningen i
ett klassperspektiv. Kulturen i arbetslivet nämns inte.
Resultaten av kulturpolitiken möter människor där de bor, ute i sina
kommuner, i skolan, i föreningslivet, i bostadsområdet. I och med de
mycket tunga besparingskrav som finns i kommunsektorn, riskerar de
kulturpolitiska målen att haverera på vardagsplanet.
Men vi ser också - och anser det helt riktigt - att regeringen
tar ett starkare grepp för att se till att målen följs hos de
bidragsfinansierade institutionerna och verksamheterna. Vi
har heller inga principiella invändningar mot att omfördela
anslag och bidrag om målen inte uppfylls - t.ex. när det
gäller inriktning mot barn och ungdom.
Riktade bidrag till barn och
ungdomar
Barn och ungdomar är inte en enhetlig grupp, skriver
regeringen. Att av ett sådant påstående dra slutsatsen att det
inte behövs en särskild kulturpolitik för barn och ungdom
leder fel. Hela den "socialisationsprocess" som finns inbygd i
barnomsorgen, i grundskolan och gymnasieskolan, i satsning
på kommunala musikskolor, i föreningslivet etc. bygger på
den grundläggande tanken att alla har rätt att möta, pröva på,
delta i olika kulturella verksamheter. Det är både en
rättvisefråga och en jämlikhetsfråga att alla oberoende av
föräldrarnas samhällsklass och utbildningsnivå skall ges
möjligheter att delta i kulturlivet. Därför skall läroplaner,
barnomsorgs- och skolplaner innehålla också kulturpolitiska
mål.
När kommunerna nu tvingas till i många fall mycket drastiska nedskär-
ningar är det - förutom i den vanliga kultur- och biblioteksverksamheten,
föreningsverksamheten - också barnomsorgen, skolan och fritidsverk-
samheten som får vidkännas stora besparingar. Det innebär bl.a. att kulturens
villkor försämras, på många håll mycket drastiskt, på de områden där
kulturen kan möta alla barn och ungdomar.
Det räcker inte med att museer och teatrar aktiverar sig gentemot denna
grupp, om inte skolan och barnomsorgen har råd att använda sig av dem. Då
blir det de föräldrar som har intresse och ekonomi som låter sina barn
utnyttja dessa institutioner.
Om nu regeringen inte avser att ge kommunerna mer generella pengar för
att klara av sin skola och barnomsorg, måste riktade bidrag finnas för skolans
och barnomsorgens möjligheter att integrera kulturen i den ordinarie
verksamheten i form av kulturprojekt, studiebesök och skapande verksamhet.
Vänsterpartiet föreslår därför i sin budgetmotion utgiftsområde 17 att 15
miljoner kronor avsätts för detta ändamål.
Statligt bidrag till kulturskolor
En av de viktigaste insatser som kan göras för att stödja och
utveckla barns och ungdomars konstnärliga skapande är att
utveckla de kommunala musikskolorna till kulturskolor. I
och med kommunernas oerhört trängda ekonomiska situation
är detta i dag i det närmaste omöjligt. Det finns redan ett
antal kommuner som påbörjat arbetet och många har planer
om ekonomin medger.
Regeringen bör därför inrätta ett statligt bidrag för att möjliggöra denna
process. Vi föreslår att årligen 10 miljoner kronor anslås för detta ändamål
under en treårsperiod och i vår budgetmotion utgiftsområde 17 anslår vi 10
miljoner kronor. I sammanhanget bör det nämnas att Vänsterpartiet föreslagit
en mångmiljardsatsning bestående av bl.a. sänkta arbetsgivaravgifter för
kommuner och landsting. I kommuner med en trängd ekonomi kan dessa
pengar även få en positiv återbäring på det lokala kulturlivet.
Inrättande av multimedieverkstäder
Regeringen avstyrker Kulturutredningens förslag om bidrag
till inrättande av lokala multimedieverkstäder. Är det någon
ungdomskultursatsning som förefaller angelägen i dag är det
just att fånga ungdomars intresse och kompetens kring
multimediefrågor. En sådan satsning skulle få betydelsefulla
effekter på en rad områden.
Informationssamhället är redan här. Därför behöver medborgare få redskap
och kunskaper för att hantera både informationssamhällets möjligheter och
dess risker.
Sådan insatser kan få betydelse för den lokala mediesituationen och
förstärka demokratin och förbättra ungdomars möjligheter att bli delaktiga i
samhället. Ur jämställdhetssynpunkt vill vi nämna att pojkar har lättare att tar
för sig av den nya tekniken.
Vänsterpartiet föreslår i sin budgetmotion utgiftsområde 17 att 3 miljoner
kronor anslås till Kulturrådet för att medge kommuner, folkrörelser och
föreningar att söka bidrag för inrättande av multimedieverkstäder. Projekt
som fokuserar på att kvinnligt deltagande säkras bör prioriteras.
Den enda reella satsningen för just barn och ungdomar gäller läsfrämjande
åtgärder inom litteratur- och biblioteksområdet. Det välkomnar vi.
Det mångkulturella samhället
17 % av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund. Mycket
av samhällets insatser idag på detta område handlar om att
motverka främlingsfientlighet och rasism. Det genomsyrar
också delar av kulturpropositionen. Men frågan måste ses
mycket vidare, som en process som skall genomsyra
samhällets alla delar och verksamhetsområden. Det svenska
samhället har en tendens att isolera de olika
invandrarkulturerna från varandra, i stället för att låta dem
befrukta de svenska kulturerna men också utveckla dem i en
ny miljö.
Det svenska musiklivet har varit jämförelsevis bra på att ta till sig former
och uttryck från andra musikkulturer, att arrangera konserter och turnéer.
Teater- och bildkonstområdet är betydligt sämre på detta område. Museerna
har ännu inte börjat samla på, beskriva och gestalta det nya Sverige som
växer fram. Institutionerna och den svenska festivalkulturen har hittills inte i
någon större utsträckning lyckats nå den invandrade befolkningen. Det finns
få anställda på inflytelserika poster inom Kultursverige med invandrar-
bakgrund, invandrares kulturella kompetens används inte i utredningar osv.
Det deklareras ofta i kulturpolitiska sammanhang att vi ska vara öppna mot
omvärlden men i praktiken når vi inte tillräckligt långt.
Sin största och bredaste bas har invandrarkulturerna i folkbildnings-
organisationerna, som bär upp och har tagit på sig ansvaret för dessa
kulturformers existens och överlevnad i form av ekonomiskt stöd, som
arrangörer och som lokalhållare. Inom dessa organisationer finns också ett
kunnande och en medvetenhet om invandrarkulturernas betydelse. Varken
Kulturutredningen, kulturpropositionen eller Invandrarpolitiska kommitténs
utredning belyser det mångkulturella samhället i hela dess vidd. På
kulturområdet finns få förslag. Däremot finns det en rikhaltig forskning på
området, vars resultat borde kunna omsättas i konkret politik.
Handlingsprogram
Vänsterpartiet föreslår att regeringen intensifierar arbetet på
det mångkulturella området i form av handlingsprogram,
sammanställning av forskningsrapporter, seminarier och
konferenser. Varje kulturområde borde genom lämpliga
organ få arbeta fram konkreta handlingsplaner vad gäller
verksamhetens innehåll och invandrarnas deltagande.
Vänsterpartiet föreslår vidare att folkbildningsorganisationen
genom de lokala studieförbunden ges ett särskilt uppdrag att
intensifiera och stärka invandrarkulturer.
Världskulturhus
Världskulturhusfrågan berörs i propositionen, där regeringen
avser att lämna förslag till riksdagen under våren 1997, efter
tillsättning av en utredning. Vänsterpartiet vill här framhålla
förslaget att Kulturhuset i Stockholm som Världskulturhus
bör övervägas. Kulturhuset är idag ett mångkulturens hus, dit
såväl invandrare som infödda hittar och som de vant sig vid
att besöka. Kulturhuset har verkat för att integrera
avantgardistisk kultur, med kulturarv och andra länders
kultur på ett föredömligt sätt. Vi vill varna för en tendens
som innebär att vi separerar och isolerar de olika
kulturuttrycken från varandra i stället för att blanda och
integrera.
Konstnärernas villkor
Konstnärspolitiken är ett av fundamenten i en nationell
kulturpolitik. Kulturarbetarnas ekonomiska villkor har
successivt försämrats, både i och med att hela
arbetsmarknadens försämrats och s.k. brödjobb försvunnit
samtidigt som beställarna, arrangörerna, har mindre
möjligheter att efterfråga och betala uppdrag på
kulturområdet.
Regering och riksdag har också utökat antalet utbildningar och
utbildningsplatser på kulturområdet, som i många fall inte står i proportion
till efterfrågan eller möjligheter till rimlig försörjning. Antalet
kulturarbetare
har ökat med 40 % sedan slutet av 1970-talet.
Som huvudprincip anger regeringen att konstnärernas försörjning i största
möjliga utsträckning skall baseras på ersättning i direkt anslutning till deras
arbete. Vi delar denna uppfattning, men det förutsätter att kommuner och
landsting, folkrörelser och föreningsliv har ekonomiska möjligheter använda
sig av kultur. Alla dessa har idag en krisartad ekonomisk situation.
I detta läge föreslår regeringen ett antal utredningar på området:
en utredning om möjligheterna att korrigera de ekonomiska belastningar
som berör egenföretagande konstnärer,
en utredning om den konstnärliga arbetsmarknaden,
en utredning om följerätten bör kombineras med avgift på vidare-
försäljning av konst,
en utredning om hur konstnärerna missgynnas av olika regelverk,
en utredning om arbetmarknadspolitiken i förhållande till de kultur-
politiska målen.
Dessutom föreslås en ökning av långtidsstipendier och
selektiva bidrag och en höjning av biblioteksersättningen till
författarna med två öre. Vänsterpartiet stöder dessa förslag
samt betonar vikten av att dessa frågor får vettiga och
konstruktiva lösningar.
Vi förutsätter att riksdagens beslut om ändrad arbetslöshetsförsäkring med
skärpta regler för att få rätt till ersättning vid arbetslöshet korrigeras. För-
slaget innebär nämligen att de flesta kulturarbetarna ställs utanför systemet.
Vänsterpartiet har i skattepolitiska sammanhang föreslagit att för
egenföretagare inklusive kulturarbetare skattebefrias egenavgifter för de
första 40 000 kr i inkomst. Vänsterpartiets förslag om ökade grundavdrag för
låginkomsttagare bör också nämnas här. Dessa förslag vidarebefordrar vi till
utredningen om de ekonomiska villkoren för egenföretagande konstnärer.
Det är positivt att antalet länskonstnärer utvidgas till sammanlagt 27. Men
här är det viktigt att verksamheten sker på amatörernas villkor. Länskonst-
närerna skall främst vara en resurs för amatörkulturen.
Litteratur och språk
Plan för biblioteksverksamhet
Vänsterpartiet välkomnar att ett förslag om bibliotekslag nu
läggs fram. Det är ett krav som Vänsterpartiet drivit ända
sedan 1970-talet. Vi anser dock att lagen bör kompletteras
med att kommuner och landsting åläggs kravet att ha en plan
för sin biblioteksverksamhet inklusive skolbiblioteken och
sjukhusbiblioteken. I planen skall framgå kommunens mål
vad gäller personalens kompetens, bibliotekens öppettider,
sortiment, verksamhet och tillgänglighet.
Läsfrämjande verksamhet
Vänsterpartiet delar regeringens uppfattning att läskunnighet
och läsförståelse är en förutsättning för att barnen skall
kunna tillgodogöra sig de nya medierna och den nya
tekniken. Men vi skulle vilja gå längre och konstatera att
investeringar som syftar till läskunnighet och läsförståelse
hos alla samhällsmedborgare är en billig försäkring och den
bästa garantin mot att informationssamhället inte parallellt
utvecklas till ett tvåtredjedelssamhälle. Problemet är att de
som har de största behoven av kulturella uttrycksmedel är de
som efterfrågar dem minst på "marknaden".
Arbetsplatsbibliotek
I propositionen konstateras att läsandet och läsförståelsen är
intimt kopplade till social bakgrund. Men när regeringen
kommer till förslagen kring aktiva åtgärder för att öka
läsandet bland barn och ungdomar saknas denna insikt. Med
ambitionen att öka läsandet och minska kulturklyftorna hos
barn och ungdomar måste staten också satsa på litteratur i de
miljöer där kortutbildade föräldrar vistas. Därför menar
Vänsterpartiet att staten bör uppmuntra till och ge tillfälliga
bidrag till kommuner eller enskilda arbetsplatser som med
arbetsplatsbibliotek vill satsa på läsandet och språket.
De senaste årens besparingar i kommunerna har lett till att många arbets-
platsbibliotek lagts ner. Vi vill påstå att många av dessa arbetsplatsbibliotek
har lagts ner på grund av att det aldrig formulerats och nedtecknats en lokal
facklig målsättning med arbetsplatsbiblioteket. Därför skall ett framtida
statligt bidrag till arbetsplatsbiblioteken kopplas till att den lokala fackliga
organisationen på arbetsplatsen skriftligt formulerar syfte och mål med
arbetsplatsbiblioteket. Vi föreslår därför i vår budgetmotion utgiftsområde 17
att anslaget förstärks med 1,5 miljoner kronor till tidsbegränsade bidrag för
arbetsplatsbibliotek.
Handlingsprogram för språket
Ett handlingsprogram för att främja språket är en viktig
markering, men det bör enligt Vänsterpartiet inte enbart röra
språket som sådant, utan möjligheterna för människor att
tillägna sig och utveckla sitt språk.
Teater
Precisering av uppdrag om
barnteater
Nationalscenerna Operan och Dramaten bör enligt
Vänsterpartiet få preciserade uppdrag vad gäller
uppsättningar för barn och ungdom. Detta saknas i de mål
som regeringen lägger fram i propositionen. De nationella
uppdragen som regeringen föreslår på en rad områden, bl.a.
för barn- och ungdomsteater är bra. Vi anser dock att
uppdragen bör preciseras. Det bör ske i en dialog mellan
Statens kulturråd och de olika mottagarna av uppdraget. Vi
ifrågasätter om inte beloppen behöver vara större inom vissa
områden och anslår därför i vår budgetmotion utgiftsområde
17 ytterligare 4 miljoner kronor att fördelas av Kulturrådet
bland de nationella uppdragen.
Nationalscen i Norr
Vänsterpartiet ser mycket positivt på en nationalscen i Norr.
Det bör bli en bred kultursatsning där flera delar av regionen
samverkar. Det är angeläget att en nationalscen i Norr ges
statliga anslag i den omfattning som behövs för att starta ett
så stort kulturprojekt. Vår utgångspunkt är den planering
som Norrlands musik- och dansteater gjort. Vi vill anslå
ytterligare 15 miljoner kronor till nationellt uppdrag för till
en nationalscen i Norr. Det föreslår vi i vår budgetmotion
utgiftsområde 17.
Fria teater- och dansgrupperna
Tendensen på barnteaterområdet är att de statsunderstödda
teatergrupperna och ensemblerna minskar sin verksamhet
och i stället ökar kommersiella teatrar sin verksamhet. Det
har medfört en kvalitetsförsämring. Anledningen är att
kommersiella grupper använder sig av stordrift, fyller stora
salonger, men intresserar sig inte för pedagogiken, samtalet,
för- och efterarbetet. Därför är ett ökat stöd till de
kvalitetsinriktade fria teatergrupperna viktigt.
Problemet är, förutom kostnadsutvecklingen för grupperna, att arran-
görernas möjligheter att anlita de fria teatergrupperna minskat i hela den
kommunala verksamheten och inom föreningslivet på grund av kom-
munernas ekonomiska situation. Ett bidrag för att ge de fria dans- och
teatergrupperna möjlighet att turnera skulle vara ett effektivt sätt att ge dem
möjlighet att konkurrera med de kommersiella grupperna och höja kvaliteten
inom barnteatern. Det skulle främst användas i storstadsområdenas miljon-
programsområden, men också till andra teaterfattiga områden i landet. Vi
föreslår ett anslag på 5 miljoner kronor, utöver regeringens förslag, för detta
ändamål i vår budgetmotion utgiftsområde 17.
Samisk teater
Vänsterpartiet stödjer regeringens förslag att ge Sametinget i
uppdrag att undersöka förutsättningarna för att etablera en
fast samisk teaterinstitution. En samisk nationalscen i
samverkan med landsting och kommuner i det berörda
området skulle vi se som mycket positivt. Varken i
kulturpropositionen eller budgetpropositionen finns någon
full beskrivning av hur Sametinget fördelar sina kulturmedel.
Vi ser fram emot att i nästa budgetproposition se att en sådan
sammanställning görs. En utgiftspost till Sametinget finns i
utgiftsområde 1 i budgetpropositionen men någon närmare
beskrivning av hur medlen fördelas finns inte, vilket vi
saknar.
Musik
Regeringen föreslår att länsmusikorganisationens anslag
minskar med 60 miljoner kronor under perioden 1998 till
1999. Vänsterpartiet anser att principen att kunna omfördela
anslag utifrån måluppfyllelsekriterier är riktig. Problemet här
är att man ställer olika musikergrupper mot varandra, vilket
är olyckligt om man samtidigt vill spränga gränser mellan
olika musikformer och se nya samarbetsformer ute i
regionerna.
Vänsterpartiet föreslår därför att länsmusikens sparkrav minskas med
hälften till 30 miljoner kronor. De insparade medlen omfördelas till
arrangörsstöd, vilket Vänsterpartiet tycker är riktigt. Kulturpolitiskt är det
viktigt att i detta läge flytta över tyngdpunkten från producenterna till
konsumenter och arrangörer. I likhet med musikarrangörsorganisationerna
anser Vänsterpartiet att ett utökat arrangörsstöd bör anslås redan 1997. Vi
föreslår därför en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor i vår budget-
motion utgiftsområde 17.
Vänsterpartiet vill att regeringen utreder frågan om införande av en
kassettskatt. Vi tror att det med framtida teknikutveckling kommer att skapas
andra möjligheter för kopiering framför allt av musik direkt på datorernas
hårddiskar och andra datorbaserade medier.
Film
Regeringen föreslår att medel anvisas för uppbyggandet av
regionala resurscentrum för film och video för professionella
filmskapare. Vänsterpartiet tillstyrker det förslaget men
reagerar mot att medel för detta omfördelas från den
verksamhet som i dag används för stöd till lokalt arbete med
video och lokal filmkulturell verksamhet för barn och
ungdom. Den lokala verksamheten bygger upp ett brett
kunnande som sedan kan hitta sina produktionsmedel
regionalt. Ur kulturpolitiskt och regionalpolitiskt perspektiv
är det minst lika viktigt att - likt de kommunala
musikskolorna - skapa en första inkörsport, öppen för alla,
som sedan kan leda till en bred amatörverksamhet och hög
kvalitet på elitnivå.
Filmklassiker
Tillgången på kvalitetsfilm och filmhistoriens klassiker är
ojämnt fördelad över landet. Filmklubbar och videouthyrare
som intresserar sig för de viktiga och stora filmerna finns
framför allt i storstäder och universitetsorter. Filminstitutet
bör därför få i uppdrag att utreda förutsättningar och
kostnader för att ge folkbiblioteken möjlighet att bygga upp
ett "klassikerbibliotek" på videogram för utlåning till
medborgarna. Särskilt bör detta ses som en resurs för orter
och regioner med dålig tillgång på biografer. Filminstitutets
roll bör vara att skapa detta filmbibliotek på video, men
också kunna ge startbidrag för den lokala uppbyggnaden.
Arkitektur och formgivning
Vänsterpartiet gör på detta område en särskild motion.
Kulturarvet
Vänsterpartiet delar regeringens bedömning och förslag när
det gäller kulturarvet.
Museer
På museiområdet har vi på vissa områden en avvikande
uppfattning. Vi delar regeringens förslag om övergripande
struktur på museiområdet och gläder oss åt den positiva
markeringen gentemot Arbetets museum. Vidare stöder vi
förslaget om Historiska museets skilsmässa från
Riksantikvarieämbetet.
Etnografiskt centralmuseum
Däremot avvisar vi förslaget att flytta Folkens museum,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet från Stockholm
till Göteborg. Vi gör det inte av regionalpolitiska skäl - där
det kan ligga en hel del i principen att flytta ut
Stockholmsbaserad verksamhet till andra delar av landet. Vi
gör det inte heller av någon tveksamhet att kopplingen med
forskning på områdena skulle omöjliggöra en flyttning. Våra
skäl är rent ekonomiska. Vänsterpartiet anser det inte
försvarligt att överge det nyligen byggda Folkens museum
som är byggt för museets behov och krav och för deras
speciella samlingar. Vi motsätter oss att det på nytt skall
göras stora investeringar i en ny museibyggnad i Göteborg.
Rent kulturpolitiskt anser vi att dessa medel kan användas
betydligt bättre och effektivare på andra musei- eller
kulturområden, exempelvis i Göteborg. Intentionerna och
målsättningarna att skapa en bättre samordning av resurserna
och att ge stöd till Etnografiska museet i Göteborg är bra.
Kvinnomuseum
Vänsterpartiet anser att ett statligt stött kvinnomuseum bör
inrättas. På flera håll i landet finns i dag små museer som
fokuserar på kvinnor. Vad vi saknar är en institution med ett
nationellt ansvar. Museer är platser där historien skall tolkas
och gestaltas. Det har de senaste åren blivit alltmer uppenbart
att det hittills varit en historia sedd med mansögon. Inom
olika vetenskapliga discipliner har forskningen i ökad
utsträckning uppmärksammat skillnader i mäns och kvinnors
situation. Inom den historiska forskningen har kvinnors
historia kallats den "glömda" eller "osynliga" historien.
Kvinnors historia håller på att få tydligare konturer och
forskningen kring könsrelationer och kvinnors liv i historien
och nutiden är ett växande forskningsfält.
Det finns ett ökat behov hos svenska kvinnor och män att förstå sig själva,
att söka sina rötter i sociala och kulturella miljöer. Det finns därför ett
behov
av ett museum som i framtiden tar på sig uppgiften att insamla och
systematiskt behandla och bearbeta föremål och information om kvinnors
situation. Utrymmet på de idag redan etablerade museerna i landet och den
nuvarande museistrukturen gör det befogat att upprätta ett separat museum
för att gestalta kvinnors historia. Vänsterpartiet föreslår att detta museum
lokaliseras till Malmö-Lund-området. Där finns närheten till universitets-
forskning och även en aktiv förening vars mål är att starta ett kvinnomuseum.
Vi föreslår i vår budgetmotion utgiftsområde 17 att 5 miljoner kronor avsätts
för ändamålet.
Arkiv
Regeringen skriver: "Den statliga arkivpolitiken ligger fast."
Vänsterpartiet anser att den inte bör göra det. Propositionen
är passiv och beskriver arkivens funktion som myndighet och
förvaltare/förvarare. Arkivens andra uppgifter - att skapa
kännedom om kulturarvet och att öka tillgängligheten till
arkivens material - behandlas knappt.
Informationsteknikens utveckling har medfört en helt ny situation och nya
möjligheter för arkiven. Det borde på sikt kunna medföra ett helt nytt
arbetssätt, en bättre samordning, ett helt annat utnyttjande av personal-
resurserna och en hög grad av effektivisering.
För detta krävs stora investeringar i utbildning av personal, i teknisk
utrustning, i resurser för att överföra arkivalier på datoriserade system och
register, att samordna arkiven med museernas samlingar och bibliotekens
bestånd i enhetliga söksystem. Detta skulle revolutionera användandet av
arkiven och föra ut materialet till helt nya användargrupper. Arkiven skulle
kunna nyttjas oberoende av var i landet man är bosatt och lättare kunna
utnyttjas av funktionshindrade. Arkivväsendet bör göras mer effektivt. Den
nya tekniken gör arkiv och dess lager till en verksamhet som med fördel kan
utlokaliseras.
Vänsterpartiet föreslår att en utredning tillsätts för att se över hela arkiv-
väsendet, dess resursutnyttjande, dess lokalisering och möjligheterna i en ny
informationsteknologisk tid. Målet bör vara att nya grupper ska nyttja
arkiven. Folkrörelsearkiven anlägger underifrånperspektivet på det senaste
århundradets svenska historia. De förvaltar samlingar som speglar folkets
egna tankar, föreställningar, handlingar och symboler. De beskriver historien
från den lokala och regionala nivån. Dessa arkiv behöver inordnas i vårt
nationella arkivsystem och få rimliga ekonomiska villkor för sin insamlande,
dokumenterande, vårdande och förmedlande verksamhet. Folkrörelsernas
Arkivförbund samordnar de lokala och regionala folkrörelsearkiven och
svarar också för utbildning, rådgivning och information. Vänsterpartiet anser
att folkrörelsearkiven behöver stärkas. Därför föreslår Vänsterpartiet att
Folkrörelsernas Arkivförbund får egna anslag och att dessa bör utgå med
250 000 kronor årligen. Vi föreslår att 250 000 kronor går till detta i vår
budgetmotion utgiftsområde 17.
Massmedier
Dagspressen
Vänsterpartiet instämmer i regeringens förslag rörande
dagspressen, och ser det som positivt att distributionsstödet
till kulturtidskrifterna skall ses över. Enligt Vänsterpartiet
bör staten dock ta ett mer samlat grepp kring frågan om
distributionsstödet. Problemen kring distributionsstödet till
dagstidningarna är välbekanta och har nyligen varit föremål
för överväganden i särskild ordning. Trots detta kan det
finnas kvarstående problem när det gäller tillämpningen av
distributionsstödet till dagstidningar. Också kring
distributionen av fack- och organisationspress finns en rad
problem som bl.a. hänger samman med Postens bolagisering
och momsbreddningar. Enligt Vänsterpartiets mening bör
därför en översyn av distributionsstödet omfatta såväl
kulturtidskrifter, fack- och organisationspress som
dagspressen. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Utvärdering av medieverksamhet
Kulturutredningen föreslog att Statens kulturråd skulle ges
ett övergripande utvärderingsansvar för kultur- och
medieverksamheten, något som regeringen avvisar.
Vänsterpartiet instämmer i utredningens förslag -
mediepolitik är kulturpolitik! Vi föreslår därför att
Kulturrådet skall ansvara för och utvärdera kultur- och
medieverksamheten.
Kulturpolitiska mål för TV
Regeringen berör inte i propositionen Kulturutredningens
förslag att vid framtida koncessioner bör villkoren för
reklamfinansierade TV-kanaler innefatta krav av
kulturpolitisk karaktär, vars uppfyllelse bör kunna
utvärderas. Vänsterpartiet delar här utredningens uppfattning.
Vänsterpartiet föreslår att i framtida nya avtal eller nya
koncessioner i TV-kanaler skrivs in krav på kulturpolitiska
mål.
Digital radio och TV
Vänsterpartiet är positivt inställd till den nya tekniken. Rätt
använd och med möjlighet för allas användning kan den nya
tekniken ge nya möjligheter för framtiden. Ett digitalt
marknät för televisionen ger en förbättrad bild- och
ljudkvalitet samt ett ökat antal frekvenser. Dessa kan
användas till nya uppdrag för public service-kanalerna.
Exempel på det kan vara UR-arena, en politikerkanal där
debatter och inlägg från riksdagen, EUparlamentet och lokala
fullmäktigemöten kan sändas. Syftet skulle vara att öka
insynen i de politiska organen. Den nya tekniken öppnar
även möjlighet för interaktivitet, där tittaren kan
kommunicera med programmet. Denna teknik kan även
användas i en framtida utbildningskanal för distansstudier.
Ny teknik ock fler kanaler förbättrar även handikappades
möjlighet att tillgodogöra sig TV-mediet. Genom
parallellsända ljuduppläsningar eller teckentolkning görs
kanalerna mer tillgängliga. För invandrargrupper kan text
eller ljud på hemspråket användas som ett medel att göra
TV-mediet tillgängligt för alla. En annan möjlighet är lokalt
producerade program där föreningar står för och driver en
egen lokal TV/radio-kanal. Den nya tekniken i sig är positiv
men dock kvarstår en del problem.
Fler kanaler öppnar även möjlighet för kommersiella programutbud där
kulturpolitiska mål, våld och reklam inte på samma sätt regleras genom avtal
på det sätt som görs inom public service. Ett annat problem är att digitala
sändningar inte kan tas emot i våra analoga TV-apparater. Detta kommer att
drabba det enskilda hushållet genom ökade kostnader. En så kallad set top-
box som omvandlar den digitala signalen till en analog kommer att kosta
mellan 4 000 och 5 000 kronor. Å andra sidan så kommer distributions-
kostnaderna att minska för utsändningarna. En omfördelning från
distributionsföretagen till hushållen vore värt att titta på. Ett annat sätt att
göra sändningarna tillgängliga även med analog teknik är genom
parallellsändning i minst tio år, vilket dock innebär ökade kostnader för
programföretagen.
Vänsterpartiet ser det som synnerligen viktigt att man genom politiska
beslut först bestämmer sig för vad den nya tekniken skall användas till. Är
det för att sprida kommersiella kanaler via marknät i hela landet? Eller är det
för att förbättra servicen och utbudet på det vi har och öka sändningarna
inom de delar som främst innebär en ökad bildning, eget skapande och ett
demokratiskt deltagande? Vänsterpartiet anser att den nya tekniken först och
främst skall användas för att bredda, utveckla och förbättra allmänhetens
radio och TV(public service) vilket bör ges regeringen tillkänna.
Handlingsprogram för ökat
deltagande i kulturlivet
Ett handlingsprogram för ökat deltagande i kulturlivet som
främst berör funktionshindrade är en ytterst viktig fråga. Det
handlar inte bara om fysisk tillgänglighet utan även
innehållsmässig och teknisk tillgänglighet. Här bör den nya
informationstekniken kunna användas för att underlätta ett
deltagande på lika villkor. Vi vill betona vikten av att ett
handlingsprogram utarbetas i nära samarbete med
handikapporganisationerna.
Kulturåret 1998
Vänsterpartiet anser att regeringens bedömning av ett hela
landets kulturår är riktig. Vi ser dock ett problem i att tre
olika organ handhar medelsfördelning. De verksamheter som
vill delta kan tvingas att söka stöd och bidrag på tre olika
ställen, med en onödigt omständig och tidskrävande och
därmed dyrbar handläggning som följd. De tre organen bör
på detta område samverka och dra upp tydliga gränser mellan
sina respektive områden.
Reformerat bidrag till
regional kulturverksamhet
m.m.
Vänsterpartiet instämmer i regeringens förslag till reformerat
bidragssystem.
Internationellt kulturutbyte
Regeringen föreslår att Kulturrådet tilldelas 500 000 kronor
för ökad bidragsgivning till internationellt kulturutbyte.
Vänsterpartiet finner denna summa alltför liten och vi
föreslår därför i vår budgetmotion utgiftsområde 17 att
beloppet höjs till 3 miljoner kronor.
Övriga synpunkter och
förslag från Vänsterpartiet
Kultur i arbetslivet
Kultur i arbetslivet nämns inte i propositionen, vilket
Vänsterpartiet finner märkligt. Kultur i arbetslivet har haft
stor betydelse. Statliga insatser kan bidra till att vidga
deltagandet till de grupper som i dag inte är aktiva. Projekt
för kultur i arbetslivet är än viktigare när folkrörelsernas
olika organisationer som Skådebanan och Konstfrämjandet
försvagats eller upphört och de fackliga organisationerna
trycks tillbaka. Vänsterpartiet föreslår i budgetmotionen
utgiftsområde 17 att projekt f r kultur i arbetslivet får 1
miljon kronor. Vi föreslår vidare 2,5 miljoner kronor till
Folkrörelsernas Konstfrämjande.
Droit de suite
Vänsterpartiet föreslår i en separat motion med anledning av
regeringens proposition om mervärdesskatt inom kultur-,
utbildnings-, och idrottsområdet att mervärdesskattesatsen
för droit de suite ska sänkas från 25 % till 6 % som i övrigt
gäller på det upphovsrättsliga området.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturpolitiska tendenser i propositionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktade bidrag till barn och ungdomar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statligt bidrag till kulturskolor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av multimedieverkstäder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handlingsprogram,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länskonstnärer,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
bibliotekslagen att planer för biblioteksverksamhet i kommunerna krävs,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsplatsbibliotek,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om precisering av uppdrag om barnteater,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fria teater- och dansgrupper,
11. att riksdagen beslutar att inrätta ett kvinnomuseum som lokaliseras till
Malmö-Lund-området,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag om att flytta Folkens museum-
etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet till Göteborg,
13. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag
att se över hela arkivväsendet enligt vad i motionen anförts,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dagspressen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturpolitiska mål för TV,1
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av medieverksamhet,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om digital radio och TV.1
Stockholm den 3 oktober 1996
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Owe Hellberg (v)
Tanja Linderborg (v)
Eva Zetterberg (v)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)