Regeringen föreslår att nuvarande grundbeloppsbaserade
stöd ersätts av ett annat stödsystem benämnt stödenheter.
Två procent av stödenheterna skall avse riktade
tidsbegränsade insatser för att ge incitament till ökad
tillgänglighet genom aktivt publikarbete och ökad
turnéverksamhet.
GöteborgsOperan och Göteborgssymfonikerna spelar regionalt samma roll
som vad motsvarande helstatligt finansierade institutionsverksamheter i
Stockholm, exempelvis Operan gör för den nationella kulturen.
I sammanhanget kan nämnas att kulturutredningen, och sedermera även
regeringens tillkallade expert Kjell Larsson, har visat att invånarna i
Göteborg och Malmö betalar betydligt mer för kulturen per invånare räknat
än invånarna i Stockholm. Summan av primär- och landstingskommunala
utgifter per invånare i de tre storstäderna är följande enligt Larssons
utredning.
Stockholms stad 1 019 kr/ invånare
Göteborgs stad 1 251 kr/ invånare
Malmö stad 1 229 kr/ invånare
GöteborgsOperan
GöteborgsOperan som kostat 558 milj kr att bygga stod
färdig 1994 och tillkom för att ge Västsverige en fungerande
musikteater i regionen och hela Sverige en andra
repertoarscen för opera, operett, musikal och balett.
Verksamheten har inledningsvis varit mycket framgångsrik
och lockat en stor publik, årligen ca 250 000 besökare.
GöteborgsOperan förenar modernaste arkitektur och
scenteknik med gedigen teatertradition och attraherar unga
artister, regissörer och scenografer. Intresset utomlands har
varit mycket stort och man följer verksamheten
uppmärksamt.
Publikstudier visar att GöteborgsOperan lockar en ny publik och att hälften
av besökarna kommer från orter utanför Storgöteborg. Den framgångsrika
barnverksamheten på Lillan under Stora Teaterns tid har flyttats över till
GöteborgsOperans lilla scen. Fortfarande intar Göteborg en ledande ställning
när det gäller opera för barn.
Den framgångsrika starten är bara inledningen på en uppbyggnad av en ny
musikverksamhet i Göteborg. Det krävs många år att skapa en varierad
repertoar som tillgodoser en bred publiks olika intressen. GöteborgsOperan
har i dag väsentligt mindre numerär vad gäller orkester, kör, dansare och
teknisk personal än exempelvis operascenerna i Stockholm och Helsingfors.
Verksamheten är samtidigt av minst samma omfattning vad gäller antal nya
produktioner, föreställningar och publik. Samtidigt har GöteborgsOperan den
högsta andelen finansiering genom biljettintäkter och sponsorer, vilket
framgår av första nyckeltal.
Stockholm Helsingfors Göteborg
Offentliga bidrag Mkr. 269 202 133
därav statsbidrag 269 175 46
Off. Bidrag/besök kr (ca) 1 200 700
500
Andel biljettintäkter % 12 21
25
Teatrarna i Stockholm och Helsingfors är nationalscener och
de tekniska förutsättningarna i Stockholm är dessutom
betydligt mer resurskrävande än de moderna scenerna i
Helsingfors och Göteborg. Gemensamt för alla tre är dock att
de skall driva verksamheten i repertoarform med höga
ambitioner på kvalitet. Mot denna bakgrund är det uppenbart
att det krävs resursförstärkning av GöteborgsOperans
offentliga bidrag för att säkerställa ett fortsatt framgångsrikt
uppbyggnadsarbete vid denna teater.
GöteborgsOperan har redan i dag svårigheter med sin ekonomi trots att
den genom ett aktivt publikarbete oftast spelar för fulla hus. Förslaget att
hålla inne medel för ökad turnéverksamhet verkar mindre väl övervägt mot
den redovisade bakgrunden. Det framstår inte som särskilt rationellt att efter
en investering på 558 milj kr för att få en fungerande institution på området i
regionen för att sedan hålla inne delar av anslaget att dela ut för att försöka
bedriva verksamheten i sporthallar, folkets hus och bygdegårdar.
Göteborgs symfoniker
Göteborgs symfoniker är ostridigt Sveriges främsta
symfoniorkester. Den bör därför ges ställning som svensk
nationalorkester. Nationalorkestern skall förvalta det svenska
musikaliska kulturarvet och skapa det nya. För orkestern ska
gälla att de produktioner som genomförs på konsert och
fonogram skall hålla kvalitet som är väl jämförbar med de
främsta orkesterinstitutionerna i Europa. De skall på ett
fullständigt sätt i Sverige och utomlands representera svensk
orkesterkultur på bästa möjliga sätt.
Kvalitetsbegreppet måste alltså vara av central betydelse för institutionens
verksamhet. Kvaliteten kan säkerställas genom att så bra musiker som
möjligt anställs och ges goda arbetsvillkor. Orkestern måste ges möjlighet att
arbeta med en varierad repertoar och i samarbete med de främsta dirigenterna
och solisterna som finns. En annan viktig uppgift är att i betydande
omfattning framföra svenskkomponerad musik och genom tonsättar-
beställningar ge svenska tonsättare möjlighet att komponera för att bli
framförda av en fullt utbyggd symfoniorkester. Utveckling av verksamhet för
barn och ungdom liksom av verksamhet riktad till nya målgrupper är en
annan viktig uppgift. Slutligen skall orkesterns uppgift vara att utgöra en
förbindelselänk mellan det svenska och det internationella musiklivet.
Symfonikerna bedriver en
omfattande verksamhet
inom och utom landet som
kort kan sammanfattas
sålunda:
- 30 orkesterproduktioner årligen i Göteborg med god (och
ökande) publikbeläggning. Chefsdirigenten Neeme Järvi
leder orkestern 10 veckor per år. Övriga veckor leds
orkestern av gästdirigenter som hämtas bland de ledande
dirigenterna i världen. Några av dessa har för övrigt valt att i
Sverige endast framträda med GSO.
- Två till tre veckor ägnas årligen åt verksamhet för barn och
ungdom. Verksamheten är starkt prioriterad och har
samtidigt en tydlig utvecklingskaraktär. Detta för att den
utgör stimulans för andra orkesterinstitutioner inom landet
och utom landet. Kommande säsong inleds ett nytt projekt
riktat till barn och ungdom med invandrarbakgrund.
- Två till tre turnéer årligen.
- Årliga festivaler i London.
- Regelbundna framträdanden i Musikverein Wien.
- Tre till fyra skivproduktioner årligen, numer främst för
Deutsche Grammophon (DG).
Med en ställning som
nationalinstutition skulle det
också vara naturligt att
delvis vidga och utveckla
verksamheten bland annat
inom följande områden:
- Ökat samarbete med svenska tonsättare med syfte att få
fram nya svenska orkesterverk.
- Främja impulser från det internationella musiklivet genom
samarbete i olika former med tonkonstnärer och
musikinstitutioner i andra länder (även utanför Norden).
- Tillsammans med Musikhögskolan i Göteborg bygga upp
en yrkesinriktad diplomutbildning i orkesterspel. Denna
skulle vara en ettårig påbyggnadsutbildning efter avslutad
grundutbildning och vända sig till sökanden från hela landet.
Som det nu är utbildas diplomanderna till solister under det
att det övervägande flertalet hamnar i en orkester utan att ha
fått en helt adekvat utbildning för ett sådant arbete.
- Officiell representationsorkester. GSO har en väl utbyggd
och effektiv turnéorganisation som gör det möjligt att
utvidga turnéverksamheten ytterligare för det fall nationella
intressen skulle göra ytterligare gästspel inom eller utom
landet angelägna.
- Regelbundna konserter i Stockholm och landet i övrigt.
- Befästa och utveckla barn- och ungdomsverksamheten.
- Med utgångspunkt i erfarenheterna av genomförda
festivaler initiera gränsöverskridande och tvärkulturella
projekt.
- Tillsammans med berörda institutioner vid Göteborgs
universitet fortsätta utvecklingsarbetet att hitta konsertformer
och marknadsföringskanaler som attraherar nya
publikgrupper.
Göteborgs symfoniorkester drar genom ett aktivt
publikarbete tills sig folk till sina framträdanden i Göteborgs
konserthus från hela regionen. Den deltar redan i dag i olika
publika engagemang på annat sätt än i konserthuset men det
är betydande svårigheter, liksom för operan, att finna lokaler
lämpade för en så stor orkester i övriga delar av regionen.
Som tidigare nämnts i motionen har GSO ett mycket
uppmärksammat turnerande internationellt i många länder
som har kunnat genomföras tack vare sponsring och som har
gett Sverige och Göteborg stor uppmärksamhet
internationellt.
Skall kvaliteten kunna upprätthållas för båda av dessa institutioner är det
av yttersta vikt att det nuvarande stödet till verksamheten inte urholkas
genom den nya anslagskonstruktionen med ospecificerade krav på
turnéverksamhet för att kunna upprätthålla nivån på anslaget.
Skulle det i syfte att uppnå en sådan fördelning visa sig behövas
omprioriteringar har kulturutredningen visat på vissa möjligheter.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid fördelning
av medel till GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker skall vad som i
motionen anförts beaktas och att nivån på tilldelade medel upprätthålls på
minst dagens nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Göteborgs Symfoniker uppdraget att verka som
Nationalorkester,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om GöteborgsOperans behov av ytterligare medel utöver dagens
nivå.