Vi kristdemokrater menar att kultursynen ska grunda sig på
en helhetssyn på människan. Den innehåller såväl en
individuell som en social dimension, såväl en materiell som
en andlig dimension. Kulturen bidrar till att ge oss en
fördjupad syn på tillvaron och hjälper oss att växa som
människor. Kulturyttringar kan också tillfredsställa
människans gemenskapsbehov. Friheten att växa med andra
är grundläggande för en kristdemokratisk kultursyn.
Vi anser att ett mångsidigt kulturliv och en förståelse för varandras kultur
är en förutsättning för ett öppet och demokratiskt samhälle. Det är därför
oerhört angeläget att kulturen finns nära människorna och ger en möjlighet
till utveckling. Kultursatsningar bör betraktas som investeringar och inte som
subventioner. Kulturen är en viktig pusselbit i dagens samhälle och i det
framtida samhället.
De kulturpolitiska målen
Regeringens mål för kulturpolitiken ska bland annat vara att
värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för
alla att använda den, verka för allas möjlighet till
kulturupplevelser och eget skapande, motverka
kommersialismens negativa verkningar, främja kulturell
mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet, bevara och
bruka kulturarvet samt främja det internationella
kulturutbytet och möten mellan olika kulturer inom landet.
Vi kristdemokrater delar synen att det är viktigt att göra kulturen
tillgänglig för alla och att främja ett aktivt deltagande i kulturlivet. Men för
att göra detta möjligt måste man vara medveten om människors skilda
kulturvanor. Dessa vanor är beroende av många faktorer, bland annat
bostadsort och ålder. Att föra ut kulturen och ge regionerna större "utrymme"
är därför helt nödvändigt.
Kulturen på landet och i staden
Mycket av vad som sker i kulturlivet har lokal förankring
och finansiering. Kommunernas stöd till kulturverksamheten
är även i framtiden grundläggande för de offentliga
kulturinsatserna. På de platser i landet där kommunen inte
har möjlighet att ge stöd, bör regionen ta ansvar. Det är
naturligt att koncentrationen av kulturengagemang är stor i
de större städerna. Detta bör dock inte hindra ett samarbete
och en kommunikation med den övriga regionen.
Kultur för barn och ungdomar
Barns och ungas behov av kultur för sin utveckling
understryks med rätta i propositionen. Men de åtgärder
regeringen föreslår är inte alls tillräckliga. Barn måste under
sin uppväxt få ta del av och delta i olika former av kultur.
Barn uttrycker sig på många sätt, man kan säga att barn har
många språk. Att tala, rita, sjunga och spela är några av
uttryckssätten. Kulturen kan bidra till att utveckla dem.
Hemmet ger viktiga förutsättningar, men också skola och
massmedier har viktiga roller för barns kulturupplevelser.
Familjens betydelse i sammanhanget får inte heller glömmas
bort. Vi vill forma en politik som ger föräldrarna tid för
samvaro med sina barn. Föräldrar och äldre syskon kan och
bör läsa mycket för de mindre barnen. Språket utvecklas på
så sätt och sagorna sätter fart på barnens fantasi. TV har stora
möjligheter att till barn förmedla olika former av kultur, men
TV har också ett stort ansvar. Det är angeläget att de program
som visas framförallt för barn har en god kvalitet och ett
genomtänkt pedagogiskt mål. TV-programmen påverkar
barnen i hög grad.
Samhällets insatser för kultur till barn har ökat under senare år, men mera
kan och bör göras. Om resurser styrs till barns och ungas kulturutbud kan
kulturintresset väckas och utvecklas. Kulturen blir på så sätt en naturlig del i
vardagen.
Det offentliga stödet
Kulturen har ett värde i sig. Kulturen kan aldrig vara helt
marknadsstyrd, det offentliga stödet är nödvändigt. Vissa
basfunktioner krävs för en kulturell frihet och
vidareutveckling. Precis som staten har ett grundläggande
ansvar för järnvägsnätet bör staten ta ett grundläggande
ansvar för det kulturella stamnätet, en kulturell infrastruktur
bör byggas upp. Förutom nationalinstitutionerna ska denna
innefatta regionala stödjepunkter. Dessa punkter behöver inte
nödvändigtvis erbjuda ett brett kulturutbud och inte
representera breda kulturella centra. De kan representeras av
en enskild institution som visat god kvalitet ur ett nationellt
såväl som ett internationellt perspektiv.
Det statliga stödet varierar mellan olika kulturområden. Inom vissa
"branscher" stöder man för att hålla god kvalité och ge ökad mångfald, inom
andra för att ge större delaktighet, ge bildning och utbildning. Det kan också
vara ett nationellt ansvarstagande för kulturmiljöer, byggnadsminnen och
arkeologiska föremål. När det gäller individer och grupper bör det offentliga
prioritera stödet till kultur för barn och ungdomar. Vi kristdemokrater anser
att utgångspunkten för det statliga stödet är att det ska vara stödjande, inte
styrande.
De olika kulturområdena
Vi vill i denna motion särskilt lyfta fram och prioritera
följande områden.
Konstnärernas villkor
I propositionen nämns att konstnärers kunnande bör kunna
tas i anspråk inom hela samhällslivet. Vi delar denna syn.
Människor behöver konst i alla möjliga sammanhang. Inte
bara kommunalhuset ska vara smyckat. Daghem, skolor,
sjukhus, bibliotek är några exempel på lokaler där konst kan
smycka och glädja.
Vi kristdemokrater anser att det är önskvärt att stödet till enskilda
konstnärer i större utsträckning knyts till särskilda projekt eller bestämda
konstnärliga uppdrag, i stället för att utgöra inkomststöd och -garantier.
Litteraturen och språket
Det tryckta ordet skapar förståelse och påverkar. Oavsett var
du befinner dig kan du kliva in i en helt ny värld. Litteraturen
är historiens och nutidens pelare. Den speglar människans
behov av att uttrycka sig, att samtala, att utbyta tankar. Andra
människors insikter och erfarenheter blir tillgängliga i
litteraturen. Genom det tryckta ordet får vi möjlighet att
förstå vilka tankar och idéer som påverkat och skapat det
samhälle vi lever i. Det tryckta ordet har stor betydelse för
opinionsbildning och folkbildning. Boken intar en
särställning i kulturverksamheten.
Böcker till barn
Många länder har ingen eller låg mervärdesskatt på böcker. I
Sverige har vi 25 %, vilket måste anses vara högt. Vi anser
att litteraturen bör vara befriad från mervärdesskatt.
Bokförsäljningen har sjunkit kraftigt under senare år och en
sänkt mervärdesskatt skulle ha stor betydelse. I nuvarande
ekonomiska situation ter det sig ogörligt. Under 1995 fick
staten in 669 miljoner kronor i momsintäkter från böcker.
Därav var statens intäkter från barnböcker drygt 70 miljoner
kronor.
Vi föreslår som en början att barnböcker undantas från beskattning såsom
gjorts i England. Det är i linje med den prioritering som det råder stor
enighet om, nämligen att satsa på barnen. Böcker betyder mycket för barn.
Böcker inspirerar och utvecklar. Läsandet ger barnet ett rikt språk och
därigenom också en möjlighet att kunna uttrycka sina tankar och
kommunicera med andra. Det är inte ovanligt idag att en barnbok kostar över
150 kronor. Vilka barnfamiljer kan prioritera inköp av flera barnböcker
under dessa förhållanden. Många familjer har inte råd, andra utgifter får gå
före.
Genom att undanta barnböcker från beskattning ges fler barn tillfälle att
träda in i böckernas magiska värld. Vi kristdemokrater vill särskilt prioritera
detta område.
Biblioteken
Biblioteken har en viktig uppgift att nå ut till alla, särskilt till
barn och ungdomar. Bibliotekens utlåning sker också i
mycket hög grad till denna grupp. Cirka en tredjedel av alla
lån görs av barn och ungdomar. På några ställen i landet gör
bibliotekarien hembesök. Små barn får i hemmamiljö
möjlighet att stifta bekantskap med vad som finns på ett
bibliotek. Försöket har fallit mycket bra ut. Böckerna blir en
naturlig del av vardagen. Bibliotekens utåtriktade verksamhet
till hem, förskolor och skolor bör stödjas. Ett gott samarbete
med förskola och skola behövs för att skapa positiva
läsvanor. Särskilt viktigt är att uppmärksamhet ges åt
läshandikappade barn och invandrarbarn för att främja deras
språkutveckling. De medel regeringen föreslår till
läsfrämjande verksamhet via kulturrådet ska istället gå till
bibliotekens verksamhet ute på fältet. Den kompetens
bibliotekarierna har är oerhört värdefull.
Förslaget om bibliotekslag avstyrks. Det verkligt viktiga som lagen kräver
är redan
tillgodosett, det finns folkbibliotek i varje kommun och ingen kommun har
avgiftsbelagd bokutlåning. Det finns redan i dag upphovsrättsliga hinder för
att ta ut avgifter. En grundprincip som för övrigt slagits fast av riksdagen
1992. Dessutom skulle lagen vara ett ingrepp i kommunernas beslutsrätt.
Vi anser att stöd för inköp till skol- och folkbibliotek av litteratur till
barn
och ungdom bör finnas. Men förslaget att stöd endast ska utgå till inköp av
litteratur som fått statligt litteraturstöd underkänner vi. Vi menar att
bibliotek
och skolor bör få frihet och förtroende att välja den litteratur man har behov
av.
Teater
Vad gäller teatern ska statens insatser syfta till att efterfrågan
på teater ökar, tillgängligheten förbättras, teaterutbudet blir
allsidigt och håller god kvalitet, barn och ungdomar får
tillgång till teater av hög kvalitet, den regionala teatern
utvecklas samt nationalscenernas ställning i landet stärks.
Teater i skolorna
Under senare år har antalet besök minskat. Intresset för teater
måste öka liksom förståelsen för vad teater kan åstadkomma.
Bland annat i Stockholm har man under en tid låtit
skådespelare resa ut i skolorna för att spela teater och tala om
rasism. Detta är ett bra exempel på hur man kan använda de
resurser och det kunnande som faktiskt finns. För många
elever kanske besöket är den första kontakten med teatern.
Förhoppningsvis väcks ett intresse som man kan bära med
sig resten av livet.
Vårt kulturarv
För en del tillhör den repertoar som erbjuds på Operan och
Dramaten, den så kallade finkulturen, något som få har
möjlighet att se. Sanningen är att dessa institutioner tillhör
vår nationalskatt, en högst levande kulturklenod. Mycket av
det som visas är tillgängligt för de flesta, steget måste dock
kunna och våga tas in i denna värld. Sverige är ett land i
Europa med gamla kulturtraditioner. Operan och Dramaten
är en del av vårt kulturarv och en del av vårt samtida
samhälle.
Dans
Dans som konstnärligt uttryck har länge betraktats som en
exklusiv konstform. Dansen som konstart befinner sig sedan
några år i ett expansivt skede och intresset att se dans på scen
har ökat. Dans är också ett uttrycksmedel för individen,
samtidigt som den har en social funktion och kan stärka
gemenskap och samarbetsförmåga.
Dansare har kort karriär, även utan skador i arbetet kan de fysiska
förutsättningarna att utöva yrket upphöra i 40-årsåldern. Det bör i
grundutbildningen alltid finnas en förberedelse till en alternativ karriär och
en planering för dansares omskolning eller vidareutbildning.
Musik
Statens insatser för musiklivet ska syfta till att fler får
tillgång till musik, möjlighet att utöva musik, skapa intresse
för olika slags musik och främja kvalitetssträvanden.
Intresset för musik kan skapa kontakter över alla gränser.
Oavsett ålder, nationalitet eller språk kan människor
kommunicera med varandra genom musiken.
Kommunernas musikskolor
Kommunernas musikskolor har de senaste decennierna
grundlagt och utvecklat många människors musikintresse.
Barn i alla åldrar har tagit sina första stapplande steg in i
musikens värld genom dessa skolor. Alltifrån den första
lektionen i blockflöjt till ett livslångt spelande på tuba kan
musiken vara till glädje. Kanske finns det inga instrument i
hemmet, på kommunens musikskola får man pröva hur det
känns när toner strömmar från en tvärflöjt. Man får också
uppleva hur det är att spela i grupp. Att varje instrument har
sin viktiga uppgift i en orkester.
Barns och ungdomars musikutövande och musikskapande måste
stimuleras. Det är angeläget att betona betydelsen av fortsatta kommunala
satsningar på musikskolor. En prioritering bör ske på detta område.
En nationalinstitution, en nationalorkester
Inom de flesta konstformer finns i vårt land en
nationalinstitution som representerar nationella intressen
inom sitt område. Detta bör även finnas på musikområdet.
I likhet med hur det är inom andra konstområden skulle en national-
institution inom orkesterområdet främja och utveckla sin konstart. I ett
sådant uppdrag bör främst ingå att genom att bedriva en konstnärlig
verksamhet på hög nivå stärka konstmusikens ställning i kulturlivet och
verka stimulerande på andra delar av musiklivet. En nationalorkester ska
bevara och utveckla det specifikt svenska i orkesterklang och -uttryck. En
nationalorkester skall förvalta det svenska musikaliska kulturarvet och skapa
det nya.
De produktioner som genomförs vid konserter och på fonogram ska hålla
en god kvalité som är jämförbar med de främsta orkesterinstitutionerna i
Europa. Kvalitetsbegreppet måste vara av central betydelse för
verksamheten. Det ska på ett fullödigt sätt säkerställas genom att så bra
musiker som möjligt anställs och ges goda arbetsvillkor. Orkestern måste ges
möjlighet att arbeta med en varierad repertoar och i samarbete med de
främsta dirigenter och solister som finns. En annan viktig uppgift är att i
betydande omfattning framföra svensk komponerad musik och genom
beställningar ge svenska tonsättare möjlighet att komponera för och bli
framförda av en fullt utbyggd symfoniorkester.
Utveckling av verksamhet för barn och ungdom liksom en verksamhet
riktad till nya målgrupper är en annan viktig uppgift. Slutligen ska orkesterns
uppgift vara att utgöra en förbindelselänk mellan det svenska och det
internationella musiklivet.
Göteborgs symfoniker har en lång historia med många tongivande
personer som Wilhelm Stenhammar, Jean Sibelius och de senaste femton
åren Neeme Järvi. Under den senaste tioårsperioden har orkestern gjort ett
välförtjänt internationellt genombrott.
Enligt vår mening skulle med skapandet av en nationalorkester denna
konstform jämställas med andra konstformer. Göteborgs symfoniker bör
därför i framtiden formellt kallas nationalorkester.
Film
Svensk film håller, internationellt sätt, en mycket hög
standard. Ingmar Bergman, Jan Troell och många andra
bidrar till att för den svenska filmen ut i världen. Dessa
ambassadörer utför ett enastående arbete men också
filmproduktion i mindre skala, på det lokala planet är viktig.
Barn och ungdomar kan till exempel genom filmen spegla
sin omgivning och situation, vilket blir ett värdefullt
kulturhistoriskt dokument för framtiden. Filmen som
konstform och kulturbärare är unik och saknar gränser.
Vi stödjer i stort de förslag regeringen för fram på detta område. Statens
insatser bör bland annat syfta till att upprätthålla och utveckla värdefull
svensk filmproduktion, säkerställa tillgången till ett brett utbud av värdefull
film i olika visningsformer i hela landet, ge särskilt barn och ungdomar en
möjlighet till eget skapande med film och andra medier för rörliga bilder,
regionalt och lokalt stärka filmens roll i kulturlivet, bevara filmer och
material av film- och kulturhistoriskt intresse samt upprätthålla och utveckla
det internationella utbytet och samarbetet på filmområdet.
Vi vill dock särskilt betona de små biografernas värde samt vikten av
fortsatt stöd till svensk barnfilmsproduktion.
De små biografernas värde
De små landsbygds- och kvartersbiograferna har ett stort
socialt, kulturellt och historiskt värde. Vi ser idag en
utveckling mot allt större "filmpalats". Allt samlas under ett
tak. Salongerna krymper, filmdukarna likaså. Den unika
känslan av att gå på bio försvinner. Biograferna liknar allt
mer storskärmade TV-apparater.
Samtidigt läggs gamla vackra och kulturhistoriskt värdefulla biografer ned.
Filmen flyttas från människorna in till storstadens centrum. Inom kort
kommer landsbygds- och kvartersbiograferna att ersättas av matmarknader,
auktionsrörelser eller helt enkelt stå tomma och öde. Den sociala och lokala
mötesplats som dessa biografer utgör kommer för evigt att vara borta. Det är
hög tid att stoppa denna utveckling.
Fortsatt stöd till svensk barnfilmsproduktion.
Barna i Bullerbyn, Pippi, Saltkråkan, Ture Sventon och Sune
är exempel på svensk barnfilm som producerats under åren.
Filmerna är väl kända och har inspirerat många barn. Filmen
är också ett steg in i böckernas värld liksom böckerna kan
skapa en nyfikenhet för filmen.
Vi ser i biografernas annonser en övervägande andel tecknad barnfilm
producerad i utlandet. I bästa fall är filmen dubbad, om inte blir den
otillgänglig för många. De kommersiella krafterna runt dessa filmer är starka.
Företag i mat- och klädbranschen går in i marknadsföring, de små har svårt
att värja sig.
Av det stöd som ges för att upprätthålla och utveckla svensk
filmproduktion bör inte mindre än 50 % gå till barnfilmen. Vi ger genom
filmen barnen en möjlighet att vidga vyerna, lära sig förstå andra och bara ha
roligt.
Arkitektur och formgivning
I propositionen sägs att arkitektur och formgivning rör
medmänskligt ansvar, brukbarhet, uthållighet och ekologi.
Vid utformningen av det handlingsprogram för arkitektur och
formgivning som föreslås av regeringen anser vi att det är
viktigt att hänsyn just tas till människors behov. Vi har lärt
oss av misstagen från 60- och 70-talens skövlingar av den
inre stadskärnan, när betongkomplex ersatte vad som funnits
där under århundraden. Vi har förhoppningsvis också lärt oss
misstagen från 80-talet när allt för stora och dyra
anläggningar byggdes, anläggningar som sedan vad gäller
underhåll och reparationer tärt hårt på en redan ansträngd
budget. Behovet av dessa anläggningar har sedan visat sig
vara betydligt mindre än beräknat.
I det tänkta handlingsprogrammet för arkitektur och formgivning bör
därför ledstjärnan vara medmänskligt ansvar, brukbarhet, uthållighet och
ekologi.
Medmänskligt ansvar och brukbarhet
Vi har alla ett ansvar för det som byggs och formges idag.
Goda förutsättningar för utveckling och kreativitet måste
finnas men också en förståelse för människors behov, både
praktiska behov och estetiska. Hänsyn måste alltid tas till den
kulturhistoriska omgivningen och möjligheten att bygga ut
och förändra allteftersom verksamheter förändras. Det
estetiskt vackra behöver inte vara obrukbart och det praktiska
inte förfulat.
Uthållighet och ekologi
Det är inte heller försvarbart att bygga hus som gör
människor sjuka. Daghem och skolor bör särskilt prioriteras
vad gäller sanering och upprustning. De hus som byggs idag
måste kunna hålla i många år, kanske århundraden. De ska
vara ett samtida monument över de tankar som genomsyrar
vårt samhälle; vi får inte tära på jordens resurser utan
använda dessa förnuftigt. Genom ett ekologiskt tänkande
kan vi skapa goda miljöer för människor att vistas i som
fungerar länge.
Kulturarvet
Religion, språk, traditioner men även de fysiska spår som
tidigare generationer lämnat efter sig, byggnader,
kulturlandsskap och fornlämningar är delar av vårt
gemensamma kulturarv, vårt gemensamma minne. Museerna
är våra minnesbanker.
Sverige är ett avlångt land och våra nationalklenoder unika. De stora
museerna bör därför var lokaliserade så att de är tillgängliga för flest antal
människor. En koncentration bör undvikas men samtidigt är det idag inte
försvarbart att medel läggs på stora omorganisationer. Medel som annars kan
användas till de lokala museerna, museer som har en viktig uppgift att bevara
och förmedla det lokala kulturarvet.
Folkens museum - etnografiska,
Medelhavsmuseum och Östasiatiska museet
Regeringens förslag att flytta huvudmannaskapet för Folkens
museum, Medelhavsmuseum och Östasiatiska museet till
Göteborg har mött stor förvåning. Det har ingen förankring i
de utredningar som har gjorts. Dessutom finns en stor
oklarhet över vad omorganisationen kommer att kosta.
Befintliga, fungerande lokaler måste utrymmas, nya finnas
och iordningställas. Den nuvarande personalen ställs utan
arbete eller tvingas flytta. En omorganisation är ett stort och
kostsamt företag. Medlen kan användas betydligt mer
effektivt. Vi säger nej till denna modell.
Vi föreslår därför att Etnografiska museet i Göteborg och Folkens museum
sammanförs till en gemensam myndighet. De båda museerna ska dock förbli
i Göteborg respektive Stockholm.
De lokala museerna
De lokala museerna har en uppgift att bevara och förmedla
det lokala kulturarvet. Dessa museer bör uppmuntras i sin
verksamhet, närheten till människorna är viktig. Samtiden
och dåtiden måste bevaras för kommande generationer. Det
lokala museet kan, som ingen annan, vårda den kultur som är
unik för just den bygden. Det bör också finnas möjlighet för
dessa museer att ta emot "vandrande utställningar" från de
större museerna. På så sätt når våra nationalklenoder allt fler.
Kulturmiljö
Begreppet kulturmiljö omfattar såväl enskilda kulturminnen
som sammanhängande kulturmiljöer, såväl byggnader och
skulpturer, som hällristningar och runstenar.
Miljöförstöringen och samhällsutvecklingen i allmänhet
drabbar inte sällan det fysiska kulturarvet. Kulturmiljövården
måste ha tillräckliga resurser för att klara detta hot.
Kulturmiljövården ska vara en integrerad del av den övergripande
samhällsplaneringen. Kulturminnen och det byggda kulturarvet bör i högre
utsträckning betraktas som en resurs i samhällsutvecklingen och det är
angeläget att formerna för samverkan mellan kulturmiljövårdens organ,
högskolan och näringslivet utvecklas när det gäller kunskaps- och
metodutveckling. Dessutom bör den offentliga organisationen för
kulturmiljövården i högre grad utformas enligt subsidiaritetsprincipen.
Kulturen i framtiden
Kulturen omformas och utvecklas, varje tid har sina
kulturyttringar. Kultur är historia men också samtid. Målet
för statens kulturpolitik måste vara att kulturen finns nära
människorna och ger en möjlighet till utveckling. På så sätt
skapar vi alla vår historia.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet till enskilda konstnärer i större utsträckning skall
knytas
till särskilda projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barnböcker skall undantas från mervärdesskatt,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de medel som enligt regeringen föreslås gå till läsfrämjande
verksamhet via Kulturrådet i stället skall gå till bibliotekens läsfrämjande
verksamhet: hembesök, besök på dagis, skolor, sjukhus m.m.,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förslaget om bibliotekslag avstyrks,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stöd för inköp till skol- och folkbibliotek av litteratur till
barn
och ungdomar inte endast skall utgå till inköp av litteratur som fått statligt
litteraturstöd, utan bibliotek och skolor bör få frihet och förtroende att välja
den litteratur de har behov av,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av dansutbildningen i syfte att underlätta omskolning
eller vidareutbildning,2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de kommunala musikskolorna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Göteborgssymfonikerna som nationalorkester,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarandet av landsbygds- och kvartersbiograferna,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte mindre än 50 % av det stöd som ges för att upprätthålla
och utveckla svensk film bör ges till produktion av svensk barnfilm,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ledstjärnan i det tänkta handlingsprogrammet för arkitektur
och formgivning bör vara medmänskligt ansvar, brukbarhet, uthållighet och
ekologi,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Etnografiska museet i Göteborg och Folkens museum -
etnografiska sammanförs till en gemensam myndighet och att de båda
museerna skall förbli i Göteborg respektive Stockholm,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de lokala museernas verksamhet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den offentliga organisationen för kulturmiljövården i högre
grad skall utformas enligt subsidiaritetsprincipen.