En viktig del av vårt kulturarv är människors egna tankar,
föreställningar, handlingar och symboler. I landets 80-talet
folkrörelsearkiv, väl spridda över hela landet, finns
betydande samlingar dokument som speglar och återger vad
folket tänkte om arbete och arbetsliv, hur de styrde den egna
föreningen och hur de såg på det liv de tillsammans med
andra skapat.
De visar föreningarnas idéer och inriktning på verksamhet och
folkbildning, deras sociala ansvar och byggande av de viktiga förenings-
husen; alltsammans betydelsefulla delar av svensk demokrati. De rika arkiv-
bestånden speglar inte bara samhället på lokal nivå utan utgör också
väsentliga källor till förståelsen av hela det moderna samhällets framväxt.
Som kulturinstitutioner har folkrörelsearkiven två grundläggande kultur-
politiska uppdrag i arbetet med att insamla, dokumentera, vårda, förmedla
och informera om kulturarvet. För det första arbetar arkiven på uppdrag av ett
mycket brett föreningsliv. Uppdraget är formulerat i stadgar och styrs utifrån
en föreningsdemokratisk organisationsuppbyggnad. Folkrörelsearkiven utgör
en sammanbindande länk mellan dåtid och nutid för kommunens, regionens
eller det centrala föreningslivet. En viktig del av arbetet utgör stöd till
föreningar, klubbar och nätverk på olika nivåer att ta ett ökat ansvar som
arkivbildare för det egna materialet.
För det andra förmedlas arkivens kunskap också till den offentliga sektorn
och till den privata. Folkrörelsearkiven blir därmed en länk till det offentliga
samhällets intresse för folkrörelsernas historia och nutida gärning. Inte minst
den vetenskapliga forskningen, skolväsendet och kulturliv i övrigt efterfrågar
allt oftare folkrörelsearkivens samlingar och personella tillgångar.
Folkrörelsernas
Arkivförbund - en växande
organisation
Det första folkrörelsearkivet bildades 1902 och idag finns 81
folkrörelse/föreningsarkiv anslutna till Folkrörelsernas
Arkivförbund (FA). Den andra delen av FA:s medlemskår
utgörs av folkrörelser/föreningar och de uppgår för
närvarande till 101. Antalet medlemmar ökade under de
senaste verksamhetsåren med 16 (12 organisationer och 4
arkiv).
Av anslutna arkiv är flertalet lokala; totalt 50. I varje län finns ett
länsarkiv
och resten är centrala. Av medlemmarna från organisationssidan är siffrorna
närmast de omvända. Inte mindre än 88 av de 101 organisationsmedlem-
marna är centrala. Bland dem återfinns flertalet av riksdagens partier och
deras sidoorganisationer, religiösa, kooperativa, fackliga organisationer, Röda
korset, Riksidrottsförbundet, IOGT/NTO, Sveriges Hembygdsförbund, flera
handikapporganisationer, samlingslokalägande organisationer samt
studieförbund.
Framtida insatser
De framtida insatserna bör koncentreras på några tidigare
mindre uppmärksammade befolkningsgrupper och områden.
Dit hör:
- invandrare
-
- handikappade
-
- kvinnor
-
- glesbygd.
-
I ett samspel med berörda organisationer eller nätverk
behövs insatser av typ:
- utarbetande av diariesystem, arkivbildningsplaner och gallringsutredningar
-
- utbildning
-
- rådgivning
-
- information.
-
Huvuddelen av insatserna initieras och genomförs centralt i
samverkan med regionala och lokala arkiv. Ett nära
samarbete med organ som Folkrörelserådet Hela Sverige
skall leva och studieförbund förutsätts för framför allt
glesbygdsinsatser.
Ett annat område som är synnerligen eftersatt inom folkrörelsearkiven
omfattar den nya tekniken. Det gäller såväl dataregistrering av hela eller delar
av arkivbestånden som mera avancerade insatser med IT. På detta område
saknas en tydlig strategi som definierar organisation, samordning och ansvar
gentemot forskning, samhälle och allmänhet.
De krav som samhället idag ställer på kvalificerad hantering, tillgänglighet
och kommunikation beträffande de egna samlingarna har till en hel del också
relevans för folkrörelsearkiven. FA är beroende av statsbidrag och för
1995/96 (18 månader) har 221 000 kronor erhållits från Riksarkivets nämnd
för enskilda arkiv. Statsbidraget har under flera år varit oförändrat.
FA har nyligen beslutat att höja medlemsavgifterna, något som endast har
begränsad effekt. Skall det område som FA representerar kunna moderniseras
behövs en upprustning över tre till fem år. Därmed kan också ökade insatser
för nya befolkningsgrupper och områden inledas.
Slutsats
Vår slutsats är att arkiven har stor betydelse, och att ett ringa
statligt bidrag kan få stor kulturpolitisk betydelse. Därför
borde det vara möjligt att inom befintlig ram omfördela
resurser för att tillgodose behovet av stöd.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stöd till Folkrörelsernas Arkivförbund.