Under anslagsrubriken Kungliga hov- och slottsstaten döljer sig tre typer av anslag; Ståthållarämbetet, Husgerådskammaren och Konungens apanagedel. Fördelningen mellan dessa poster redovisas inte i budgetpropositionen. Anslagen går till driftskostnader, utöver rent fastighetsunderhåll, för de kungliga slotten, till underhåll och vård av konstverk som ägs av staten men som disponeras av konungen samt till konungafamiljens apanage (och hovhållning inklusive riksmarskalkämbetet). Anslaget är ett s.k. ramanslag om 73 726 tkr.
I Sverige talar vi mycket om öppenhet och kontroll. Men när det gäller anslaget till Kungliga hov- och slottsstaten bryts uppenbart mot sådana principer. Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren granskas av Riksrevi- sionsverket, men på grundval av en utredning av Riksmarskalksämbetet har regeringen och "hovstaterna" kommit överens om att apanagedelen - där utredarens, Riksmarskalksämbetets egen verksamhet ingår - som tidigare skall vara undantagen från detta.
Principen är fortfarande densamma som kommer till uttryck i de arkaiskt klingande vändningarna i den tidigare regeringsformen:
"Konungens hov står under dess enskilda styrelse, kunnande han härut- innan förordna som honom gott synes. Alla beställningar vid sitt hov må konungen efter behov tillsätta och därifrån avsätta." Ett litet spår av envåldshärskardöme finns således fortfarande kvar.
Trots att en majoritet av riksdagens ledamöter tillhör partier som påstår sig i princip vara för en övergång till republik har riksdagen tidigare i år avslagit en motion om övergång till republik. Vi har inte ändrat inställning i denna principfråga, men anser att riksdagens många "republikaner i princip", som uppenbart röstat för monarkin, kan behöva något längre tid för begrundan för att komma fram till ett annat ställningstagande - varför vi senare under mandatperioden återkommer med detta krav.
I väntan på detta är det emellertid enligt vår mening nödvändigt att apanagesystemet ses över. Vi ser ingen anledning att en del av statens medel skall stå utanför kontroll och revision.
Statschefen bör ha en arvodesdel som han givetvis får "förordna som honom gott synes". I övrigt bör såväl representationsanslag som det antal tjänstemän som skall finnas vid ett statschefskansli tillsättas, redovisas, budgeteras och revideras på sätt som är vanligt inom den övriga statsför- valtningen.
Hovet, i meningen uppvaktning och liknande, bör avskaffas. Då stats- chefen, hans maka eller deras ställföreträdare vid representation och liknande uppgifter behöver människor vid sin sida skall dessa vara av staten därtill på sedvanligt sätt anställda tjänstemän.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att de delar av konungens apanage, som inte utgår som arvode till kungafamiljen, skall underkastas redovisningsskyldighet och revision på samma sätt som andra statsutgifter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hovets avskaffande.
Stockholm den 2 oktober 1996
Kenneth Kvist (v) Bengt Hurtig (v)