All rättsutveckling torde ha sitt ursprung på lokala planet.
Därefter torde ske en vidareutveckling till en nationell
rättsstat för att sedan få sin fortsättning upp på en europeisk
nivå. Den visionära slutpunkten får bli det globala
rättssamhället.
Internationaliserad
rättsutveckling
I takt med tilltagande internationalisering sker en
internationell rättsutveckling i allt högre tempo och så sker i
olika former. Vanligast är väl konventions-modellen där
länder som så önskar ansluter sig och då i FN:s eller andra
internationella organs regi. För Europas del har denna
rättsutveckling skett främst genom Europarådet men en
särskild rättsroll spelar naturligtvis EU i Europa.
Europeiskt rättssamhälle
Europarådets Europakonvention inkl. tilläggsprotokoll är av
central betydelse och innehåller regler om mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter. Vidare har en
kommission och en domstol inrättats dit bl.a. enskilda
personer som påstår sig kränkta av medlemsstat kan vända
sig. Sverige ratificerade konventionen år 1952 men den
inkorporerades i svensk lagstiftning först år 1995.
Europeiska unionen grundas på Romfördraget efter vidareutveckling
genom Maastrichtfördraget. EU-fördragstexten innehåller en stor mängd
rättsregler på många olika rättsområden, bl.a. regleras inom den s.k. tredje
pelaren samarbete i rättsliga frågor. EU-rätten bygger på vissa rättsprinciper
särskilt homogenitetsprincipen som innebär att det skall vara lika regler,
gemensam tolkning och samma tillämpning av alla rättsinstanser inom hela
EU-området. Kontrollen av att homogeniseringsprincipen efterlevs av
samtliga medlemsländer sker särskilt genom EG-domstolen som vid behov
kan utnyttja kännbara sanktioner främst statsskadestånd. En annan viktig
princip är den s.k. dynamik-principen, som står för kontinuerlig utveckling,
särskilt inom tredje pelaren, av EU-verksamheten.
Svenskt systemskifte
I Sverige har vi fått ett rättsligt systemskifte främst genom
vårt EU-medlemskap. Detta beror på hela samarbetets
struktur och särskilt dess legala system av primärrätt med
fördrag och förordningar samt sekundärrätten med sina
direktiv. Nyordningen har också inneburit att vi fått nya
rättsliga organ och särskilt då EG-domstolen, som alltså är
EU:s högsta domstol och därigenom står över även den
svenska Högsta domstolen. Det handlar också om nya
rättsliga principer, där det mest typiska kanske är att lagarnas
förarbeten inte längre ska tillerkännas avgörande betydelse.
Sammantaget kan man säga att Sverige numera återfinns i ett nytt
europeiskt rättsligt klimat som kan kännetecknas av ett allt tydligare
rättssamhälle, där den enskilde medborgarens rätt ställs i centrum.
Svenska rättsproblem
Sveriges inträde i ett europeiskt rättssamhälle har inte varit
problemfritt. Det är naturligtvis ofrånkomligt med vissa
problem vid ett så omfattande rättsligt systemskifte men
problemen får inte negligeras.
Vad gäller Europakonventionen så nödgas vi konstatera att Sverige
genom åren förlorat flera uppmärksammade mål i Europadomstolen. Här kan
då nämnas utebliven rättsprövning, olagliga anhållandetider och långa
handläggningstider.
Samtidigt finns det risk för nya fällande domstolsbeslut beträffande
exempelvis det svenska skattetilläggssystemet. Svenska domstolar och
myndigheter måste odiskutabelt följa Europakonventionen, men det är oklart
om så verkligen skett och sker. Som en glädjande nyhet bör man notera att
regeringsrätten nyligen åberopat konventionen i ett bråk om bygglov.
De svenska konventionsproblemen kan kanske delvis hänföras till gällande
nationell lagstiftning. Konventionens grundläggande uttryck "civil rights and
obligations" alltså "civila rättigheter och skyldigheter" accepteras uppen-
barligen inte fullt ut av den svenske lagstiftaren och därmed inte av de
rättstillämpande domstolarna. Lagstiftarens inställning framgår genom
vägran att direkt anknyta rättsprövningslagens lagtext till konventionen (jfr
1995/96:KU25). Trots detta har Sverige villkorslöst erkänt Europadom-
stolens rätt att tolka och tillämpa konventionen.
Vad beträffar EU-rätten handlar det om två olika problem dels bristfällig
lagstiftning, dels felaktig rättstillämpning.
EU-rätten har som princip företräde framför den nationella svenska rätten.
EU-direktiven måste implementeras omsorgsfullt i svensk rätt. Det finns
tyvärr flera svenska exempel på bristfällig implementering av direktiv. Det
främsta exemplet är nog lönegarantifallet men det kan också bli problem
med upphandlingslagen.
Vid sin rättsstillämpning måste svenska domstolar och myndigheter kunna
tillämpa EU-rätten eftersom den utgör en del av den nationella rättsord-
ningen. Detta är ingen enkel domstolsuppgift även om EU har en särskild
rättsdatabank, men rättsinformation kan erhållas genom s.k. förhandsbesked
från EU. Sådana besked är domstolen skyldig att inhämta i aktuella mål. Men
flera klagomål har framförts mot domstolar och inte minst förvaltnings-
myndigheter som inte tillämpar EU-rätten. Ett typexempel är det s.k. bank-
filialfallet. Samtidigt bör noteras att regeringsrätten nyligen tillämpade EU-
rätten i ett upphandlingsmål.
Nödvändiga åtgärder
De angivna problemen måste tas på allvar men kräver först
rejält klarläggande för att man sedan ska kunna vidta
lämpliga åtgärder.
Vad först gäller Europa-konventionen behövs en bred kartläggning av
domstolarnas och myndigheternas tillämpning av Europa-konventionen.
För att främja den framtida rättstillämpningen av konventionen borde det
konstitutionella grundbegreppet "civila rättigheter och skyldigheter" införas i
vår grundlagstiftning i form av en generell rättighetsregel i regeringsformen.
Därmed borde man på ett bättre sätt garantera den rättsliga harmoniseringen
med den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna och därmed Europadomstolens
rättspraxis.
Vad därefter beträffar EU-rätten så behövs även här en bred kartläggning
av domstolarnas och myndigheternas tillämpning såvitt gäller tillämpningen
av EU-rätten inkl. inhämtande av förhandsbesked. Samtidigt kan det vara
lämpligt att söka analysera de rättsområden där den EU-rättsliga
kollisionsrisken är störst. Därutöver måste från svensk sida tas initiativ för
att åstadkomma att EU:s rättsdatabank blir mer användbar vid nationell
rättstillämpning.
Sammanfattande slutsats
Det är nu viktigt att Sverige tar fullt ansvar för en
harmoniserad europeisk rättsutveckling och därmed främjar
framväxandet av ett europeiskt rättssamhälle.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska tillämpningen av Europakonventionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om generell rättighetsregel i regeringsformen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska tillämpningen av EU-rätten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s rättsdatabank.