All rättsutveckling torde ha sitt ursprung på lokala planet. Därefter torde ske en vidareutveckling till en nationell rättsstat för att sedan få sin fortsättning upp på en europeisk nivå. Den visionära slutpunkten får bli det globala rättssamhället.
Internationaliserad rättsutveckling
I takt med tilltagande internationalisering sker en internationell rättsutveckling i allt högre tempo och så sker i olika former. Vanligast är väl konventions-modellen där länder som så önskar ansluter sig och då i FN:s eller andra internationella organs regi. För Europas del har denna rättsutveckling skett främst genom Europarådet men en särskild rättsroll spelar naturligtvis EU i Europa.
Europeiskt rättssamhälle
Europarådets Europakonvention inkl. tilläggsprotokoll är av central betydelse och innehåller regler om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Vidare har en kommission och en domstol inrättats dit bl.a. enskilda personer som påstår sig kränkta av medlemsstat kan vända sig. Sverige ratificerade konventionen år 1952 men den inkorporerades i svensk lagstiftning först år 1995.
Europeiska unionen grundas på Romfördraget efter vidareutveckling genom Maastrichtfördraget. EU-fördragstexten innehåller en stor mängd rättsregler på många olika rättsområden, bl.a. regleras inom den s.k. tredje pelaren samarbete i rättsliga frågor. EU-rätten bygger på vissa rättsprinciper särskilt homogenitetsprincipen som innebär att det skall vara lika regler, gemensam tolkning och samma tillämpning av alla rättsinstanser inom hela EU-området. Kontrollen av att homogeniseringsprincipen efterlevs av samtliga medlemsländer sker särskilt genom EG-domstolen som vid behov kan utnyttja kännbara sanktioner främst statsskadestånd. En annan viktig princip är den s.k. dynamik-principen, som står för kontinuerlig utveckling, särskilt inom tredje pelaren, av EU-verksamheten.
Svenskt systemskifte
I Sverige har vi fått ett rättsligt systemskifte främst genom vårt EU-medlemskap. Detta beror på hela samarbetets struktur och särskilt dess legala system av primärrätt med fördrag och förordningar samt sekundärrätten med sina direktiv. Nyordningen har också inneburit att vi fått nya rättsliga organ och särskilt då EG-domstolen, som alltså är EU:s högsta domstol och därigenom står över även den svenska Högsta domstolen. Det handlar också om nya rättsliga principer, där det mest typiska kanske är att lagarnas förarbeten inte längre ska tillerkännas avgörande betydelse.
Sammantaget kan man säga att Sverige numera återfinns i ett nytt europeiskt rättsligt klimat som kan kännetecknas av ett allt tydligare rättssamhälle, där den enskilde medborgarens rätt ställs i centrum.
Svenska rättsproblem
Sveriges inträde i ett europeiskt rättssamhälle har inte varit problemfritt. Det är naturligtvis ofrånkomligt med vissa problem vid ett så omfattande rättsligt systemskifte men problemen får inte negligeras.
Vad gäller Europakonventionen så nödgas vi konstatera att Sverige genom åren förlorat flera uppmärksammade mål i Europadomstolen. Här kan då nämnas utebliven rättsprövning, olagliga anhållandetider och långa handläggningstider.
Samtidigt finns det risk för nya fällande domstolsbeslut beträffande exempelvis det svenska skattetilläggssystemet. Svenska domstolar och myndigheter måste odiskutabelt följa Europakonventionen, men det är oklart om så verkligen skett och sker. Som en glädjande nyhet bör man notera att regeringsrätten nyligen åberopat konventionen i ett bråk om bygglov.
De svenska konventionsproblemen kan kanske delvis hänföras till gällande nationell lagstiftning. Konventionens grundläggande uttryck "civil rights and obligations" alltså "civila rättigheter och skyldigheter" accepteras uppen- barligen inte fullt ut av den svenske lagstiftaren och därmed inte av de rättstillämpande domstolarna. Lagstiftarens inställning framgår genom vägran att direkt anknyta rättsprövningslagens lagtext till konventionen (jfr 1995/96:KU25). Trots detta har Sverige villkorslöst erkänt Europadom- stolens rätt att tolka och tillämpa konventionen.
Vad beträffar EU-rätten handlar det om två olika problem dels bristfällig lagstiftning, dels felaktig rättstillämpning.
EU-rätten har som princip företräde framför den nationella svenska rätten. EU-direktiven måste implementeras omsorgsfullt i svensk rätt. Det finns tyvärr flera svenska exempel på bristfällig implementering av direktiv. Det främsta exemplet är nog lönegarantifallet men det kan också bli problem med upphandlingslagen.
Vid sin rättsstillämpning måste svenska domstolar och myndigheter kunna tillämpa EU-rätten eftersom den utgör en del av den nationella rättsord- ningen. Detta är ingen enkel domstolsuppgift även om EU har en särskild rättsdatabank, men rättsinformation kan erhållas genom s.k. förhandsbesked från EU. Sådana besked är domstolen skyldig att inhämta i aktuella mål. Men flera klagomål har framförts mot domstolar och inte minst förvaltnings- myndigheter som inte tillämpar EU-rätten. Ett typexempel är det s.k. bank- filialfallet. Samtidigt bör noteras att regeringsrätten nyligen tillämpade EU- rätten i ett upphandlingsmål.
Nödvändiga åtgärder
De angivna problemen måste tas på allvar men kräver först rejält klarläggande för att man sedan ska kunna vidta lämpliga åtgärder.
Vad först gäller Europa-konventionen behövs en bred kartläggning av domstolarnas och myndigheternas tillämpning av Europa-konventionen.
För att främja den framtida rättstillämpningen av konventionen borde det konstitutionella grundbegreppet "civila rättigheter och skyldigheter" införas i vår grundlagstiftning i form av en generell rättighetsregel i regeringsformen. Därmed borde man på ett bättre sätt garantera den rättsliga harmoniseringen med den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och därmed Europadomstolens rättspraxis.
Vad därefter beträffar EU-rätten så behövs även här en bred kartläggning av domstolarnas och myndigheternas tillämpning såvitt gäller tillämpningen av EU-rätten inkl. inhämtande av förhandsbesked. Samtidigt kan det vara lämpligt att söka analysera de rättsområden där den EU-rättsliga kollisionsrisken är störst. Därutöver måste från svensk sida tas initiativ för att åstadkomma att EU:s rättsdatabank blir mer användbar vid nationell rättstillämpning.
Sammanfattande slutsats
Det är nu viktigt att Sverige tar fullt ansvar för en harmoniserad europeisk rättsutveckling och därmed främjar framväxandet av ett europeiskt rättssamhälle.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska tillämpningen av Europakonventionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om generell rättighetsregel i regeringsformen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska tillämpningen av EU-rätten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU:s rättsdatabank.
Stockholm den 30 september 1996
Bengt Harding Olson (fp)