Vi måste i vårt eget land tydligt stå upp för den grundlagsfästa
religionsfriheten. Förhoppningsvis kan detta även vara av stor betydelse för
länder som idag sargas av politiska och etniska motsättningar och där
religionen missbrukas som ett led i stridigheterna. Vi kommer att verka för
att övriga trossamfund får en lagstadgad rätt att verka i enlighet med sin egen
identitet. (Ur skriften Svenska kyrkans lokala, nationella och globala
samhällsansvar)
Idag är det mycket svårt att organisera sig som ett nytt
trossamfund i Sverige om man ensam utövar sin religiösa
verksamhet och hör till en religion som inte överensstämmer
med det svenska mönstret. Efter att ha följt ett ärende om att
registrera en japansk buddistisk orden i Sverige har det klart
framkommit att det inte finns någon juridisk
organisationsform som passar denna orden.
Organisationsformerna passar den svenska kyrkan, som har
en församling och är formad som en förening, men denna
orden har en nunna, ingen församling utan stödjande lekmän.
Det betyder att orden inte kan ha en demokratisk
föreningsstyrelse, som kan, om den så önskar, avsätta den
enda som har antagit religionen, nämligen nunnan.
De juridiska formerna som erbjuds därutöver är antingen att skapa stiftelse
eller aktiebolag, men orden har ingen kommersiell verksamhet. Den ger inga
kurser, säljer inget utan tar enbart emot spontana gåvor, dana - i huvudsak
från nunnor och munkar i Japan, där denna orden har automatiskt status som
trossamfund.
Ny organisationsform som
ger civil- och skatterättslig
status
Det vore betydligt enklare om det fanns en egen
organisationsform för religiösa samfund i stället för att
hänvisa till former som passar politiska partier,
fotbollsklubbar eller kommersiell verksamhet. Det är viktigt
att som trossamfund kunna verka i enlighet med sin identitet
och kunna behålla sin genuinitet, så länge det inte är till
skada för någon människa och ryms inom ramen för de
mänskliga rättigheterna.
Att registrera sig som trossamfund, civilrättsligt, och därmed bli skatte-
befriad, får inte stupa på att det inte finns en registreringsform som passar
utländska ordnar i Sverige. Varför finns det juridiska organisationsformer för
utländska näringsgrenar? Religiösa utövare borde ha samma möjlighet. Det
gäller alla nunnor, munkar - katolska eller buddistiska - hinduer m. fl.
Likaså bör tempel och kloster bli likvärdiga med kyrkor och hänsyn tas till
detta i samband med fastighetsskatt.
Den nya kyrkolagen bör innefatta/omfatta alla, självklart med kravet att
religionsutövningen faller inom ramen för de mänskliga rättigheterna, så att
det finns tolkningsföreträde för de religioner och filosofier som ligger
utanför den typiskt svenska religionen, som har en allsmäktig Gud, och den
skall inte begränsas av antalet utövare, utan hänsyn skall tas till den
religiösa
och andliga utövningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en ny juridisk organisationsform införs för religiös
verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anpassa de civilrättsliga och skatterättsliga lagarna till
varandra,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tolkningsföreträde i den nya kyrkolagen för andra religiösa
verksamheter och filosofier,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att religiös verksamhet skall kunna upprätthålla sin egen identitet
och genuinitet.