Vi måste i vårt eget land tydligt stå upp för den grundlagsfästa religionsfriheten. Förhoppningsvis kan detta även vara av stor betydelse för länder som idag sargas av politiska och etniska motsättningar och där religionen missbrukas som ett led i stridigheterna. Vi kommer att verka för att övriga trossamfund får en lagstadgad rätt att verka i enlighet med sin egen identitet. (Ur skriften Svenska kyrkans lokala, nationella och globala samhällsansvar)
Idag är det mycket svårt att organisera sig som ett nytt trossamfund i Sverige om man ensam utövar sin religiösa verksamhet och hör till en religion som inte överensstämmer med det svenska mönstret. Efter att ha följt ett ärende om att registrera en japansk buddistisk orden i Sverige har det klart framkommit att det inte finns någon juridisk organisationsform som passar denna orden. Organisationsformerna passar den svenska kyrkan, som har en församling och är formad som en förening, men denna orden har en nunna, ingen församling utan stödjande lekmän. Det betyder att orden inte kan ha en demokratisk föreningsstyrelse, som kan, om den så önskar, avsätta den enda som har antagit religionen, nämligen nunnan.
De juridiska formerna som erbjuds därutöver är antingen att skapa stiftelse eller aktiebolag, men orden har ingen kommersiell verksamhet. Den ger inga kurser, säljer inget utan tar enbart emot spontana gåvor, dana - i huvudsak från nunnor och munkar i Japan, där denna orden har automatiskt status som trossamfund.
Ny organisationsform som ger civil- och skatterättslig status
Det vore betydligt enklare om det fanns en egen organisationsform för religiösa samfund i stället för att hänvisa till former som passar politiska partier, fotbollsklubbar eller kommersiell verksamhet. Det är viktigt att som trossamfund kunna verka i enlighet med sin identitet och kunna behålla sin genuinitet, så länge det inte är till skada för någon människa och ryms inom ramen för de mänskliga rättigheterna.
Att registrera sig som trossamfund, civilrättsligt, och därmed bli skatte- befriad, får inte stupa på att det inte finns en registreringsform som passar utländska ordnar i Sverige. Varför finns det juridiska organisationsformer för utländska näringsgrenar? Religiösa utövare borde ha samma möjlighet. Det gäller alla nunnor, munkar - katolska eller buddistiska - hinduer m. fl. Likaså bör tempel och kloster bli likvärdiga med kyrkor och hänsyn tas till detta i samband med fastighetsskatt.
Den nya kyrkolagen bör innefatta/omfatta alla, självklart med kravet att religionsutövningen faller inom ramen för de mänskliga rättigheterna, så att det finns tolkningsföreträde för de religioner och filosofier som ligger utanför den typiskt svenska religionen, som har en allsmäktig Gud, och den skall inte begränsas av antalet utövare, utan hänsyn skall tas till den religiösa och andliga utövningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ny juridisk organisationsform införs för religiös verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa de civilrättsliga och skatterättsliga lagarna till varandra,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tolkningsföreträde i den nya kyrkolagen för andra religiösa verksamheter och filosofier,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att religiös verksamhet skall kunna upprätthålla sin egen identitet och genuinitet.
Stockholm den 25 september 1996
Eva Goës (mp) Ewa Larsson (mp)