Statens stöd till pressen för att upprätthålla mångfald inom medieområdet behandlas i regeringens proposition om kulturpolitiken, prop l996/97:3.
Massmedierna har en central roll för kulturlivet liksom för demokratin. Mångfald i medierna ger förutsättningar för att händelser och utvecklings- tendenser skildras på ett mångfasetterat sätt och ger dessutom förutsättningar för en levande, fri och öppen debatt, där många kan delta och många kan följa debatten. Reell yttrandefrihet är en förutsättning för ett fritt och levande kulturliv, liksom för den politiska demokratin. Medierna spelar ofta en avgörande roll när värderingsmönstren förändras i befolkningen.
Statens åtgärder bör främst vara att skapa goda förutsättningar för självständiga medier. För att bevara och förstärka mångfalden inom dagspressen behövs ett statligt stöd till utgivning och distribution. Tack vare presstödet har som framhålls i propositionen antalet dagstidningar varit stabilt. År l975 fanns det 146 dagstidningar i Sverige. År l995 var antalet 166. Störst har förändringen varit bland endagstidningarna, vilka nästan fördubblat sitt antal till 51 mellan l975 och l995.
Nya medievanor tenderar dock att minska tidningsläsandet, främst bland unga människor. Här har dessutom hushållsinkomsten stor betydelse. Dagspressens upplaga har minskat kraftigt under 1990-talet. Samtidigt har den växande direktreklamen och nya reklammedier tagit en växande del av reklammarknaden, hushållen får genom priset på dagstidningen direkt bära en ökad andel av kostnaden för att producera och distribuera tidningarna. Mest utsatta är andra- och tredjetidningar samt endagstidningarna. Presstödet i sin nuvarande form kommer att behövas under överskådlig tid för att garantera mångfald och undvika risken för mediekoncentration i dagspressen.
Vi delar därför regeringens syn på inriktningen av de framtida insatserna för dagspressen, liksom på de föreslagna förändringarna av dagstidnings- begreppet samt hur stödberättigade dagstidningar skall särskiljas. En dagstidning bör ha ett allmänt och brett innehåll och riktas mot en vid läsekrets. Det bör ankomma på Presstödsnämnden att följa effekterna av den föreslagna uppstramningen av dagstidningsbegreppet och vid behov åter- komma med förslag till ytterligare övergångsregler, för tidningar som kan komma att mista driftstödet på grund av de föreslagna förändringarna.
Driftstödet bör i huvudsak även fortsättningsvis ges enligt de regler som gäller idag. Presstödsförordningen bör dock ändras så att det klart framgår att Haparanda Bladet, Laholms Tidning och Ölandsbladet är berättigade till årligt driftstöd, så länge angivna förutsättningar uppfylls. Vårt förslag innebär inga kostnadseffekter men ger tidningarna en säkrare ställning vad gäller rätten till driftstöd.
Vad gäller upplagereglerna för att som endagstidning få del av presstöd, räknas f.n. 2 000 prenumererade exemplar som kvalifikationsgräns. Enligt vår mening bör även hänsyn till lösnummerupplaga tas vid bestämmande om lägsta upplaga. Normgivande bör istället vara upplagan motsvarande TS redovisningsprinciper, där även hänsyn tas till lösnummerupplaga.
De lågfrekventa endagstidningarna kämpar trots presstödet ofta för sin överlevnad. Särskilda marknadsinsatser är önskvärda, trots de ekonomiskt begränsade förutsättningarna. Nuvarande regler om provexemplar ger vissa möjligheter härvidlag. Det bör dock ankomma på Presstödsnämnden att efter särskild ansökan pröva möjligheterna om tillstånd till ytterligare marknads- insatser i form av provexemplar, utöver vad nuvarande regler medger.
Vi ansluter oss till förslaget att utvecklingsstödet avvecklas och till den föreslagna höjningen av distributionsstödet. Grunden för distributionsstödet är att samordning av distribution av dagspress är kostnadseffektiv och skall ge all dagspress möjlighet att nå prenumeranter på samma villkor - den så kallade likaprisprincipen. De enda tidningar som undantas - och per definition är dagspress - är endagstidningar. Detta innebär en diskriminering i lagstiftningen som är mycket svårt att se rationella motiv för.
Vi accepterar inte att reglerna för samdistribution diskriminerar endags- tidningarna och föreslår därför en regelförändring som återigen ger dagspress med endagsutgivning rätten att ingå i samdistribution till likaprisprincipen. Distributionsföretaget bör därför åläggas att offentligt kunna motivera om man inte är beredd att ta med endagstidningar i samdistributionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsregler för tidningar som kan mista driftstöd på grund av den föreslagna begränsningen i dagstidningsbegreppet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om presstödsförordningen vad avser Haparanda Bladet, Laholms Tidning och Ölandsbladet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalifikationsgräns för endagartidningars upplaga för att berättiga till driftstöd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna till extra provexemplar för endagstidningar i marknadssyfte,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samdistribution och lågfrekventa tidningar.
Stockholm den 7 oktober 1996
Agne Hansson (c) Sivert Carlsson (c)