Motion till riksdagen
1996/97:K714
av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)

Lokala icke-kommersiella etermedier


Inledning
Ett av målen för kulturpolitiken är att vidga yttrandefriheten.
Vänsterpartiet ser med stor oro på den kommersialisering
som breder ut sig i etermedierna. Det är, enligt vår mening,
angeläget att åtgärder vidtas för att garantera en icke-
kommersiell verksamhet inom detta område. Med denna
motion vill vi rikta uppmärksamhet på utvecklingen av de
lokala radio- och TV-sändningarna. Vi anser att staten måste
ta ansvar för hur idén om reklamfri TV och radio på lokal
nivå kan förverkligas.
Lokala TV-sändningar,
Allemans-TV
Icke-kommersiella TV-sändningar i kabelnät har funnits i
Sverige sedan 1986. Verksamheten har alltid haft svårt att gå
runt. Under senare år har dessutom statens aktivt stödjande
insats, i form av statsbidrag, dragits in. Som ett resultat av
detta pågår nu sändningar endast i ett 20-tal kommuner.
Kommersiella kabelsändningar har samtidigt utvecklats på ett 50-tal orter
som en följd av den nya kabellagen från 1992 som möjliggjorde reklam i
kabelnäten. Inte heller denna form har visat sig livskraftig. TV-reklam
förutsätter en stor publik för att vara lönsam.
Vi vill, trots dessa erfarenheter, inte ge upp ambitionen att utveckla lokal-
TV:n. Vi anser att de resonemang som en gång fördes av massmedie-
kommittén i betänkandet ''Via satellit och kabel'' fortfarande är giltiga. Där
skissas den lokala televisionen som ett viktigt komplement till de utländska
satellitkanalerna. Existensen av sådan TV är angelägen för den kulturella
identiteten i en tid av ökat utbyte av program mellan olika nationer och
kulturkretsar.
Förordnade lokala TV-
stationer
Det nuvarande systemet med förordnanden av lokala TV-
föreningar alternativt stiftelser anser vi kan utvecklas positivt
i vårt land på det sätt som skett i flera andra europeiska
länder. I exempelvis Tyskland inrättas s.k. öppna kanaler
efter beslut på delstatsnivå. Handledare - närmast
motsvarande våra medieverkstäder - hjälper föreningar och
enskilda med programproduktionen.
Det ligger ett värde i att människor, i synnerhet unga, lär sig hantera
medierna aktivt och skaffar sig erfarenhet av TV- produktion. Studieför-
bunden och skolorna är därvid naturliga samarbetspartner.
Nuvarande sätt att pröva den lokala förankringen, öppenheten samt viljan
att verka för vidast möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet bör behållas.
Samma sak gäller reklam och sponsringsbestämmelser liksom kraven på
utgivare för allt som sänds och referensbandning. Förordnandena bör liksom i
dag - för att skapa viss rörlighet - vara tidsbegränsade till längst tre år.
Vi anser inte att den kommersiella lokal-TV-modellen rymmer någon
potential. De mer eller mindre rikstäckande kommersiella kabelsändningar
som etablerats av Jan Stenbecks och Gert Eklunds företag är inte lokal TV-
verksamhet i den mening vi diskuterar här.
Kulturstöd
Självfinansiering av lokal TV-verksamhet, d.v.s. så att varje
producent svarar för sina egna produktioner är nödvändig i
dagens ekonomiska läge. Samtidigt bör emellertid statens
positiva intresse av en utveckling av verksamheten markeras.
För att förbättra de förordnade TV-stationernas villkor föreslår vi att en
mindre avgift per abonnent och år skall tas ut av nätinnehavarna till
etablering av lokal programverksamhet, ett etableringsstöd. Detta kan
ombesörjas av Radio- och TV-verket. Därutöver bör det statliga stöd som
tidigare fanns öronmärkt för TV-projekt med barn och ungdom återinföras.
Detta stöd bör fördelas av Kulturrådet inom ramen för deras allmänna stöd till
barn- och ungdomskultur. Avsikten skall vara att det skall tas initiativ till
projekt som efter en tid förutsätts kunna bli självfinansierade.
Etersändningar
En annan förändring som väsentligt skulle förbättra de
förordnade TV-stationernas villkor är att öppna möjligheten
för dem att sända sina program via etern. Detta bör kunna
ske efter hand och i takt med att verksamheten successivt
byggs upp och får en fast grund. För att få utsändningen av
program att fungera professionellt bör ett samarbete med
Utbildningsradion prövas i denna del. Ett antal nya
konsulenttjänster inom Utbildningsradion skulle med fördel
kunna inriktas mot den lokala TV-verksamheten.
Studiolokaler och teknik för programavveckling, dvs.
basresurserna, för den lokala TV-verksamheten kan ägas och
administreras av Utbildningsradion.
Must carry-skyldighet för nätinnehavare kan enligt vår uppfattning motive-
ras endast om sändningarna är väsentliga ur ett yttrandefrihetsperspektiv.
Must carry-skyldigheten visavi de förordnade TV-stationerna bör vara
densamma som i dag gäller för Kanal 1 och TV.
En förändrad
myndighetsorganisation
Eftersom de förordnade TV-stationerna med det här förslaget
får en annan och viktigare roll än vad de har i dag är det
angeläget att förordnandena görs av en styrelse med
parlamentarisk förankring.
Vi föreslår därför att en styrelse tillsätts för Radio- och TV-verket.
Styrelsen bör ha det yttersta ansvaret för myndighetens hela verksamhet
inklusive utvecklings- och kulturstöd.
Lokala radiosändningar,
Allemansradio
Etableringen av den privata lokalradion under 1994 har
förändrat det svenska medielandskapet och fått konsekvenser
också för den tidigare formen av närradiosändningar.
Föreningsradion går inte att känna igen. Dess utbud har allt
mer kommit att likna den kommersiella radions. Den
ursprungliga idén om en radio för vidgad yttrandefrihet och
demokrati har, tillspetsat uttryckt, blivit en radio där
föreningstillstånd missbrukas av bulvaner för ekonomisk
fördel.
Vi vill ändra denna utveckling. För oss är den lokala radion alltför viktig
för att fuskas bort. Vi anser att det är nödvändigt att finna en ny form för
sändningarna, som tillgodoser föreningslivets behov men även allmänhetens
tillgång till radiomediet. Pluralism och mångfald skall ha en chans.
Vårt förslag avser en förändring av den nuvarande närradion. Den privata
kommersiella lokalradion berörs inte eftersom en utredning om dess villkor
redan pågår.
Sändningsrätten
Sändningsrätt (tillstånd) för lokala radiosändningar skall
kunna sökas av föreningar alternativt stiftelser med lokal
förankring bildade just för att sända radio. I föreningarna kan
ingå kyrkor, företag, organisationer, myndigheter,
institutioner, tidningar, kommunala förvaltningar och
verksamheter, olika typer av boendeföreningar,
studieförbund m.fl. Föreningarna skall ha en bred bas av
intressenter som representerar olika meningsriktningar på
orten. De skall vara öppna sammanslutningar som kan
förväntas verka för vidast möjliga yttrandefrihet och
informationsfrihet och genom sina stadgar kunna garantera
ett demokratiskt beslutsfattande. Jämför de villkor som gäller
för förordnanden för lokala TV-stationer.
Tillstånd skall ges av Radio- och TV-verket för en begränsad tid. Detta för
att inte onödigtvis låsa sändningarnas form.
Räckvidden
En sändningsmöjlighet bör finnas i varje kommun där
intresse finns för lokala radiosändningar. Om det finns
särskilda skäl skall det kunna finnas ytterligare
sändningsmöjligheter inom kommunen. Särskilda skäl kan
finnas t.ex. i kommuner med stor folkmängd eller i
kommuner med flera tätorter. Särskilda skäl kan också vara
att sändningstiden för den befintliga sändaren visat sig inte
räcka till.
Sändningstiden
Hur sändningstiden skall disponeras beslutas av den lokala
radioföreningen (alt. stiftelsen). Tvister angående
sändningstiden bör så långt möjligt lösas av resp.
radioförening. Om ingen lösning kommer fram lokalt skall
tvisten på initiativ av föreningen (alt. stiftelsen) hänskjutas
till Radio- och TV-verket för beslut. Förslaget innebär en
väsentlig rationalisering av nuvarande ordning, där
myndigheten fastställer sändningstiderna för varje
medverkande organisation.
Utgivare
En utgivare skall finnas för allt som sänds. Utgivaren utses
av radioföreningen. Radioföreningen ansvarar även för
referensbandning.
Finansieringen
Den lokala radioverksamheten skall i princip vara
självfinansierad. Varje förening som beviljas tillstånd
fastställer sin egen budget. Reklam skall inte få förekomma i
sändningarna. Smygreklam, otillbörligt gynnande av
kommersiellt intresse, skall inte heller förekomma. Radio-
och TV-verket bör kontinuerligt följa verksamhetens
utveckling och därvid ta del av årsberättelser, bokslut,
verksamhetsplaner och andra dokument av intresse.
Sändningsrätten skall återkallas om villkoren för tillståndet -
föreningens lokala förankring och vilja att verka för
yttrandefrihet och informationsfrihet - inte längre kan anses
vara uppfyllda. Granskningsnämnden för radio och TV bör
följa de lokala radiosändningarna avseende
reklambestämmelserna. Frågan om återkallelse av
sändningsrätten på grund av yttrandefrihetsbrott prövas av
allmän domstol.
Kulturstöd
Lokala radiosändningar utgör enligt vår syn en del av
kulturlivet. Det finns också ett värde i att människor, inte
minst unga, lär sig att använda medierna aktivt och skaffar
sig erfarenhet av att producera radio. Studieförbunden och
skolorna utgör här naturliga samarbetspartner.
För att radioföreningarna på ett livskraftigt sätt skall kunna verka för vidast
möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet bör ett särskilt kulturstöd kunna
utgå. Stödets inriktning skall vara att höja kvaliteten på sändningarna. Därvid
avses i första hand utbildningsinsatser, projekt och liknande som berör
innehållet i sändningarna, inte tekniska investeringar. Stödet bör fördelas av
Radio- och TV-verket på liknande sätt som till de lokala TV-stationerna och
finansieringen bör vara densamma.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för utveckling av icke-kommersiell lokal radio och TV,
allemansrätt i etern.

Stockholm den 5 oktober 1996
Charlotta L Bjälkebring (v)
Bengt Hurtig (v)

Tanja Linderborg (v)