Situationen idag
I slutet av 1991 hade praktiskt taget alla barnfamiljer en TV hemma. De allra flesta hade också en video och cirka hälften hade tillgång till satellit. Det kan vara svårt som förälder att veta vad barnen tittar på eftersom det inte alltid finns tid att sitta med. I en artikel i DN 941026 skriver Gunilla Bergström, författarinna till böckerna Alfons Åberg: -"Elva döda hemma hos mig i TV:n en fredagskväll. Elva jagade, nedslagna, skjutna och blodiga kroppar. Hemma hos kulturministern också. Liksom hos miljoner svenskar med TV hemma. Sedan kom åtta lik på lördagen. Vad ska våra ungar tro? Att vi vuxna tycker att det är jätteroligt? Att detta är alldeles normalt när vuxna vill roa sig vid TV:n efter en arbetsvecka?"
Våren 1996 presenterades den första stora vetenskapliga undersökningen av våldet i svensk TV. Under en stickprovsvecka tittade man på alla program som visades i SVT1, SVT2, TV3, TV4, kanal 5 och TV1000 mellan klockan 6.30 och 01.00. Nyhetsprogrammen undantogs.
TV1000 innehöll mest våld - 12,7 procent av all sändningstid. TV3 hade 8,3 procent våldssekvenser. Kanal fem och TV4 innehöll cirka 6 procent våldsscener vardera. Minst våld förekommer i Sveriges televisions kanaler med 4,2 procent våld i SVT1 och 2,3 procent i SVT2. Det uppmätta våldet omfattade endast tydligt avgränsade våldsamma sekvenser som innehöll fysiskt och uppenbart våld. Undersökningen konstaterade också att det under en vecka sänds 1 924 våldsinslag. 7 procent av all undersökt sändningstid utgörs av våld. 65 procent av våldsscenerna förekommer i fiktionsprogram. Totalt under en vecka sändes 456 sekvenser med dödande. Det svensktill- verkade våldet utgjorde 12 procent medan det våld som producerats i USA uppgick till 62 procent. Det är 9- till 14-åringarna som tittar mest på de nya kommersiella kanalerna. 77 % tittar på dessa kanaler varje dag och i snitt tittar denna ålderskategori på TV 102 minuter per dag. Frågan är om och i så fall hur detta TV-tittande påverkar våra barn och ungdomar? Leder det fiktiva underhållningsvåldet till aggressioner eller är påverkansgraden marginell?
Påverkas vi av underhållningsvåldet?
Kunskaper om bildvåldets effekter har ökat på senare tid. Man har kunnat konstatera att våldsinslagen i medierna kan leda till aggressioner på kort sikt. På lång sikt är det däremot svårare att dra slutsatser om orsakssambanden. Professor Karl-Erik Rosengren som sysslar med mediaforskning vid Lunds universitet skriver i DN 950130: "Förenklat skulle man kunna säga att 10-20 % av alla sparkar och knytnävsslag på våra skolgårdar och efter hand på våra gator och torg i denna mening kan förklaras som direkta och indirekta effekter av TV-våldet. En rännil av våld sipprar från TV:n ut på skolgårdar, gator och torg. Den når också in bland otåligt köande utanför nattklubbarna".
Mediavåldet ger också upphov till rädsla både hos barn och ungdomar. Dessutom kan videovåldet innebära en tillvänjning vid själva våldet - det vill säga man tycker att vissa typer av videovåld är mindre skrämmande om man ser det gång på gång. Slutligen visar forskningen att såväl barn som ungdomar och vuxna kan få en felaktig bild om mängden och typen av våld som faktiskt förekommer i verkligheten. Sammanfattningsvis kan konstateras att de flesta rön tyder på att tittaren på ett eller annat sätt omedvetet eller medvetet påverkas av underhållningsvåldet i media.
Åtgärder för att skydda barn och ungdomar
Respekten för människovärdet är grunden för ett gott samhälle. Demokratin undergrävs om inte människovärdet är en levande del i människors tänkande och handlande. Människovärdet som demokratins stöttepelare hotas ständigt. Det är därför viktigt att skapa sådana relationer, normer och regler som minimerar riskerna för kränkningar av människovärdet.
Flera åtgärder finns redan idag för att motverka videovåldets verkningar. Forskning bedrivs på området, de filmer som visas på biograferna förhands- granskas och vissa åldersgränser har satts upp på biograferna. Allt detta är bra men mycket återstår att göra. Samtidigt ser situationen något annorlunda ut jämfört med för bara några år sedan. Vi påverkas allt mer av det som sker internationellt samtidigt som mediavåldet hittar nya kanaler.
Forskning om typ av våld
För att vi ska få ännu mer kännedom om effekterna av mediavåldet är det viktigt att resurser till forskning sätts av även i framtiden. En allsidig forskning är nödvändig. Den av våldsskildringsrådet beställda rapporten har behandlat många frågor och är en bra början. Men många frågor återstår. Vilken typ av våld har mest negativ påverkan på barn och ungdomar? Är det rått våld där konsekvenserna är tydliga eller är det våld som inte visar de verkliga skadorna som är värst? Det uppmätta våldet som våldsskildringsrådet omfattade var bara tydligt avgränsade våldsamma sekvenser som innehöll fysiskt eller uppenbart våld. Hur påverkas barn och ungdomar av psykisk terror eller små barn av våldsam tecknad film?
En fråga som ligger nära detta område är den information som bör ges ute i skolorna om det verkliga våldets konsekvenser. Många ungdomar har aldrig sett vad som händer med en kropp som utsatts för sparkar eller ett ansikte som utsatts för slag. Informationsverksamhet ute i skolorna är nödvändig för att i möjligaste mån förhindra det våld som genereras av underhållnings- våldet.
Trailrar på TV, video och på bio
Trailer är den programtyp på TV som innehåller största andelen våld. Trailrar sänds 30 timmar i veckan, att jämföra med nyheter som sänds 34 timmar i veckan och sport som sänds 23 timmar i veckan. Den undersökning som beställts av våldsskildringsrådet visar också att skillnaderna mellan trailervåldet i kanalerna är stor: SVT2:s trailrar innehåller 4 procent våld, TV1000:s trailrar däremot innehåller 50 procent våld.
Trailrar förekommer också på de videofilmer som kan köpas och de som kan hyras. Sannolikheten är också stor att trailrar visas i anslutning till en film på bio, oftast i samma genre som den film som kommer att visas men avvikelser förekommer.
Visandet av en trailer kräver särskilt ansvar. Reklam för ett program med våldsinslag ska visas med återhållsamhet. På TV får de inte förekomma under de tider på dygnet som barn kan förväntas vara uppe. Själva trailern ska beskriva det kommande programmet på ett sakligt sätt. Vad gäller trailrar på bio och video ska samma regler gälla. Dessutom bör dessa inte visas i samband med filmer av en annan karaktär. Återhållsamhet bör vara huvudregeln vid visandet av trailrar.
Tid på dygnet
Våld sänds idag ganska jämnt fördelat över veckan. Lördagar sänds mest våld, 8,1 procent. På måndagar däremot sänds minst våld, 5,1 procent. Vad gäller tid på dygnet när våldet sänds stegras detta markant i flertalet kanaler efter klockan 20. Det är viktigt att program med våldsinslag inte sänds på de tider när man kan förvänta sig att barn är uppe. Repriser av denna typ av program bör därför inte förekomma på dagtid. Dessutom ska barnprogram inte föregås av program med våldsinslag. Inte heller direkt efter ett barnprogram får våldsinslag förekomma. Nyheter bör därför inte, på samma kanal, förläggas i samband med barnprogram. Om dessa tider respekteras innebär detta ett skydd för de mindre barnen.
Censur av videofilmer
Riksdagen antog en ny yttrandefrihetsgrundlag 1991. Den enda censur som ska vara tillåten enligt denna lag gäller filmer som ska visas offentligt. Någon möjlighet till förhandsgranskning av hyr- och säljvideogram ges inte. Den 1 januari 1992 trädde lagen i kraft. Nu är tiden mogen för att göra en utvärdering. Ett förslag till lag om obligatorisk förhandsgranskning av videogram bör läggas fram. Trots att förhandsgranskning blir mindre effektiv ju längre vi väntar med den, är den dock mer effektiv än varje form av efterhandsgranskning. Skälet till att så många extremvåldsfilmer finns på den svarta marknaden är inte bara den olagliga importen utan också att vi saknar förhandsgranskning i Sverige. Filmer som kommer ut på marknaden privatkopieras. Obligatorisk förhandsgranskning av videogram är en nödvändighet för att stoppa videovåldet.
Internationella förhållanden
Det internationella utbudet av underhållningsvåld når oss snabbt idag via satellitkanalerna. Beslut inom EU tyder på att det i framtiden inte längre är möjligt för Sverige att ingripa mot de TV-bolag som sänder utanför Sveriges gränser. Vi får stå tillbaka för andra länders lagstiftning som är mycket mildare. Till exempel berörs inte TV3 eller kanal 5 av den svenska lagstiftningen eftersom de sänder från England respektive Luxemburg. Om det är så att EU:s TV-direktiv ska gälla framför den svenska lagstiftningen är det inte tillräckligt om ett enskilt land som Sverige skulle skärpa reglerna mot mediavåldet.
Internationella överenskommelser är nödvändiga för att få till stånd effektiva åtgärder. Sverige bör inom det nordiska samarbetets ram och i den europeiska unionen följa utvecklingen på mediaområdet och verka för gemensamma regler som begränsar utbudet av grovt underhållningsvåld. Detta är det enda sättet att i framtiden skydda barnen och ungdomarna från mediavåldet.
Gemensamma insatser
Idag finns det möjlighet att via Internet få tag på olika våldssekvenser. Man ringer ett samtal som kostar en viss summa och förses med ett lösenord. Därefter kan man tillbringa ett antal timmar med att ladda ned klipp ur våldsfilmer eller pornografiska filmer. Detta kan komma att bli ett stort problem i framtiden. Det är därför viktigt att vara medveten om vilka kanaler våld kan spridas genom och med kraftfulla åtgärder förhindra dessa företeelser.
Vi är ofta väl medvetna om barns fysiska behov av trygghet. Vi är mycket noga med folkhälsan i vårt land och vad barnen får i sig. Det finns vitaminer, konstgjorda tillsatser i mat och godis som är förbjudna. Kontrollen är med andra ord god. Men barn påverkas inte bara av materiell standard och kroppslig vård. Barn påverkas också starkt av sinnesupplevelser, psykiskt våld och otrygghet. Om vi i vuxenvärlden avstår från att skydda, förklara och förmana, ge positiva förebilder och berömma fylls barns sinnen av det som kan skapa oro och otrygghet och det som förbereder våld. Videovåldet och de våldsamma data- och TV-spelen kan istället komma att spela rollen som normöverförare. Alla vi vuxna måste därför bli mer medvetna om att det i informationssamhället krävs en bättre inre miljövård.
Samhället måste på ett mer kraftfullt sätt ta avstånd från våld i alla dess former. Det handlar bland annat om att sända signaler till de unga att våldet inte kan accepteras. För att vi ska kunna skapa den goda samhällsatmosfär där det växande släktet ges trygghet och goda förebilder måste vi våga angripa och bekämpa spridningen av grovt underhållningsvåld.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning vad gäller underhållningsvåldets påverkan på barn och ungdomar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsverksamhet ute i skolorna om våldets konsekvenser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trailrar på TV, video och bio,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förekomsten av underhållningsvåld på TV under dagtid och tidig kväll,
5. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till lag om obligatorisk förhandsgranskning av de filmer och videogram som säljs eller uthyrs till allmänheten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella överenskommelser i syfte att begränsa utbudet av underhållningsvåld.
Stockholm den 5 oktober 1996
Åke Carnerö (kd)
Fanny Rizell (kd) Tuve Skånberg (kd)