Under många år har frågan om förankringen i olika delar av
landet av radio- och TV varit föremål för intensiv debatt.
Redan vid etableringen av den tredje kanalen för
markbunden distribution, det som idag är TV 4, var
förhoppningarna och önskemålen stora om att
programverksamhetens och nyhetsbevakningens
koncentration till Stockholm skulle brytas. Så blev dessvärre
inte fallet.
Nya propåer från olika håll gjordes också i samband med att Sveriges
Television AB omorganiserades under våren 1996. Beslut har fattats om att
programverksamheten ute i distrikten skall öka. Ännu återstår dock att se
hurudant utfallet av de riktlinjerna kommer att bli - och hur långvarigt.
I våras diskuterades likaledes en digitalisering av det svenska marknätet
samt etablerandet av en ny svensk etersänd TV-kanal. Det har från olika delar
av landet med kraft hävdats, att en sådan kanal med nödvändighet måste
lokaliseras till en annan storstad som kan bära upp en sådan verksamhet,
nämligen Göteborg. Frågan tycks nu dessvärre ha gått i stå. Det är oerhört
viktigt att de berörda regionerna tidigt får kännedom om etableringsplaner
både vad avser digitaliseringen och en eventuell fjärde markkanal.
Etermediernas placering är inte bara en fråga om organisation utan har
betydelse för högskolor och kulturliv. Utbildningar på medieområdet kräver
av mångahanda skäl närhet till verksamhet med en bred omfattning. Radio
och TV har lika mycket pengar till sin verksamhet som det samlade statliga
anslaget till den övriga kulturen.De offentligägda etermedieföretagen utgör
alltså vår utan konkurrens största kulturinstitution.
Denna oerhörda resurs måste ha en bättre anknytning till hela landet än vad
den har idag. Under många år har t.ex. teatrarna ute i landet berövats många
av sina bästa skådespelare, då dessa attraherats av att huvudstaden erbjudit
dem de möjligheter till engagemang inom film, radio och TV som de inte
kunnat få på annan ort. Samtidigt går den svenska TV-publiken miste om det
fina utbud som har sin bas i regionerna.
Just nu pågår avtalsförhandlingar mellan staten och TV 4 om den
kommande koncessionsperioden. Det har påpekats att det är något märkligt
att det aktuella televisionsbolaget tydligen förutsätts få förlängt förtroende,
trots de många brott mot avtalet som begåtts. En konkurrens i form av öppen
anbudstävlan hade bl.a. kunnat gynna den regionala televisionen.
Risken är, ur ett regionalt perspektiv, att de lokala TV 4-
fönstren i en kommande avtalsperiod kommer att förlora än
mera av inflytande och möjligheter att fortleva
lokalt/regionalt, då man på TV 4 centralt verkar vara måttligt
intresserad av sin lokala verksamhet genom att t.ex. ge de
lokala fönstren ur kommersiell synpunkt mycket dåliga
sändningstider. Värt att notera i detta sammanhang är att den
lokala närvaron var ett tungt argument när TV 4 förra gången
förhandlade om koncession och att det just på denna punkt,
ur regional synvinkel, känns illavarslande med de uppenbara
avtalsbrott som förekommit.
För en så bra och lokalt förankrad TV som möjligt är det nödvändigt att det
i koncessionsavtalet med TV 4 ställs mycket klara och tydliga krav på
regional verksamhet. Det är dessutom nödvändigt att diskussionen om digita-
lisering tar ny fart samt att nästa markbundna kanal placeras i Göteborg.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det nödvändiga med regionala aspekter i koncessionsgivning och
utbyggnad av det svenska TV-nätet.
Stockholm den 2 oktober 1996
Lennart Fridén (m)
Erling Bager (fp)
Ingrid Näslund (kd)
Märta Johansson (s)
Johan Lönnroth (v)
Marianne Andersson (c)
Kia Andreasson (mp)