Den bärande idén med presstöd till dagstidningar är att
främja ett brett och allsidigt pressutbud. Den grundtanken
fanns med då presstödet för några år sedan infördes och i den
kulturpolitiska propositionen 1996/97:3 säger regeringen att
"en lågfrekvent tidning skall för att kunna få presstöd ha ett
allmänt och brett innehåll och riktas mot en vid läsekrets".
Bakom avsnittet presstöd finns 1994 års presstödsutredning som talar om
att bidra till konkurrens mellan olika medier som leder till "fruktbara
åsiktsbrytningar och förmodligen också till att den inre mångfalden ökar".
Utredningen har också resonemang om att den "yttre mångfalden
vidmakthålls" och att det inte bara är konkurrerande dagstidningar som bidrar
till mångfalden. Även tidningar som i första hand upplevs som ett
komplement till den tidning man i huvudsak läser är inslag som medverkar
till att upprätthålla mångfald i ordets bästa mening. Statens roll bör vara att
stödja en bred spridning.
Dråpslag mot några få
fådagarstidningar
I regeringens bekännelse till mångfalden och en bred flora
för den fria och konstruktiva debatten så räknar man upp ett
antal skäl till varför man vill stoppa det man kallar för att
"allt tveksammare fall" har beviljats presstöd. Regeringen
föreslår att dagstidningsbegreppet snävas in så att
lågfrekventa tidningar med ett "specialiserat innehåll som
riktar sig till en begränsad läsekrets inte skall räknas som
dagstidningar". Efter denna tuffa deklaration ser man framför
sig en lång rad tidningar som "faller som käglor".
Den stora gruppen lågfrekventa tidningar som har definierats som
dagspress är framför allt regionala utgåvor inte sällan med förankring inom
det politiska organisationslivet. Detsamma gäller några tidningar som har sin
spridning över hela riket. Fådagarstidningar som hör till avgränsade
intresseområden såsom affärs- och näringsverksamhet, miljö- eller friluftsliv
är exempel på tidningar och tidskrifter som inte heller tidigare kommit i fråga
för presstöd. Kvar i den s.k. regeringens uppstramning blir några få
fådagarstidningar "med anknytning till kyrkoliv och religion". Det innebär att
de kristna tidningarna Sändaren, Hemmets Vän och tidningen Petrus med ett
Alexanderhugg snabbt skall skäras av från presstödet.
Säkra mångfalden
Bakom regeringens förslag ligger säkerligen tanken att både
spara på utgifter men också ett försök att kunna hävda att
mångfalden upprätthålls. Det är naturligtvis fullt rimligt att i
ett statsfinansiellt svårt läge också diskutera presstödet men
att då spara en handfull miljoner på tre tidningar som uppbär
presstöd med några enstaka miljoner kronor i detta
halvmiljardsanslag synes vara närmast försumbart. Ändå skär
man av kanaler som har ett utbud som har allt högre
aktualitet i dagens samhälle. De existentiella frågorna har
kommit allt mer i förgrunden och debatten om etik och moral
i arbetsliv och affärsliv och samhället i stort behöver ha
forum för en levande debatt kring sådana frågor.
De tre fådagarstidningar som regeringen avser att utestänga från driftstöd
torde rent ekonomiskt vara de som får det per exemplar minsta stödet.
Fådagarstidningarna som kommer i fråga har ofta ett anslag runt 2 à 3
miljoner kronor. Flertalet av dem en upplaga på 2 000 à 3 000 exemplar. De
tre tidningar som föreslås utestängda från presstöd har vardera runt 20 000
exemplar i prenumererad upplaga, vilket innebär att de redan i dag får det i
särklass minsta presstödet.
Presstödsutredningen -94 har slagit fast att tidningar som inte längre skall
uppbära presstöd bör ha en lång övergångstid, och utredningen föreslår därför
en övergångstid om fem år vilket regeringen käckt avfärdar med att man
bedömer som "onödigt lång avtrappningsperiod". Den onödigt långa
avtrappningsperioden skulle enligt regeringen inte handla om år utan faktiskt
om dagar. Redan från årsskiftet skall ett sådant presstöd halveras och
dessutom bara uppbäras under ett enda budgetår. Det skulle innebära dråpslag
mot de tre tidningar som av regeringen pekas ut som de som bör avskärmas
från samhällsstöd i denna form.
Ett av kriterierna för att vara berättigat till presstöd är att merparten -
minst
51 % av dess totala redaktionella innehåll - skall ha ett eget redaktionellt
innehåll. De aktuella tidningarna uppfyller eller är i färd med att bredda sin
position som till synes utan tvivel skulle kvalificera för de kriterier som
presstöd för fådagarstidningarna utgör. Den naturliga och enda rimliga
slutsatsen torde vara att Presstödsnämnden i vederbörlig ordning får pröva
också dessa tidningar i den mån de uppfyller kravet för rätt att erhålla
presstöd. Under alla förhållanden måste de dramatiska reglerna för
avvecklingsbeslut korrigeras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fådagarstidningar skall erhålla fortsatt presstöd om de
uppfyller presstödsreglernas kriterier,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tidningar som framdeles inte skall uppbära presstöd får en
övergångstid i enlighet med Presstödsutredningens förslag.
Stockholm den 2 oktober 1996
Elver Jonsson (fp)
Lennart Fridén (m)
Birgitta Carlsson (c)
Rigmor Ahlstedt (c)
Erling Bager (fp)
Eva Zetterberg (v)
Rose-Marie Frebran (kd)