Åtgärder för att stärka medborgarnas möjligheter till inflytande och medansvar
I ekonomiskt kärva tider är risken överhängande att frågor
som har direkt bäring på ekonomin överskuggar alla andra
politikområden. En stor del av det reformarbete som pågår på
olika nivåer i samhället handlar inte i första hand om
ekonomi utan om ideologiska utgångspunkter och politisk
vilja. I den här motionen vill vi kristdemokrater ange vilka
utgångspunkter vi har för framtida reformer när det gäller att
utveckla demokratin.
En bärande etik
Varje samhälle behöver en bärande etik. Ordet samhälle
betyder gemensam grund. Vårt kunskapssamhälle ställer mer
än tidigare krav på ett uttalat etiskt förhållningssätt. Det
behövs en fördjupad kunskap om de etiska normer som
tillhör vårt kulturarv, hur de tillämpas inom olika områden
och om hur de växer fram. För att lyfta fram etikens
betydelse för en god samhällsutveckling inom olika områden
anser vi att ett brett utredningsarbete bör genomföras.
Medborgarna i centrum
En grundläggande utgångspunkt är att medborgarnas ökade
kompetens skall tas till vara inom olika verksamheter. De
enskilda människornas kunskaper, engagemang och
erfarenheter är en positiv kraft när det gäller att
vidareutveckla demokratin i Sverige. Därför måste
inriktningen i allt förändringsarbete vara att stärka
medborgarnas möjligheter till inflytande, medansvar och
valfrihet.
Ett mjukt samhälle
Varje människa måste få utvecklas med respekt för sin
egenart till en individ med personlig värdighet i gemenskap
med andra människor. En viktig del av den
personlighetsutvecklingen sker bäst i små naturliga
gemenskaper som familjen, släkten, grannskapet etc. Varje
förälder måste veta att hon eller han är livsviktig för sitt
barns utveckling. Skyddsnätet runt familjen måste vara tätt
och starkt för att varje barn ska få en trygg uppväxt. Om vi
ska få det mjuka samhälle vi eftersträvar måste alla känna sig
delaktiga i samhällsgemenskapen både när det gäller
rättigheter och skyldigheter.
Beslut nära de enskilda
människorna
En viktig grund för maktfördelningen i samhället är att beslut
skall fattas på lägsta möjliga effektiva nivå, dvs så ofta det är
möjligt av den som befinner sig närmast den uppgift som ska
lösas. Om ansvar och befogenheter fördelas efter den
principen garanteras medborgarnas valfrihet och trygghet på
bästa sätt. Det behövs ett särskilt utvecklingsarbete om hur
den s k subsidiaritetsprincipen kan tillämpas i praktisk
verksamhet.
Gemenskap mella
generationerna
Idag präglas vårt samhälle av något som närmast kan kallas
generationssegregering. Barn och ungdomar efterlyser vuxna
som vill och orkar möta deras behov av kontakt och
vardaglig samvaro. Äldre människor sitter ofta isolerade utan
kontakt med sina närmaste. Denna utveckling måste brytas.
Olika åtgärder måste vidtas för att underlätta samvaron
mellan generationerna. Familjerna och andra små sociala
nätverk behöver stärkas. Äldre människor bör i mån av
intresse få möjlighet att ta större del i verksamheter som
förskola och skola. Bostadsplaneringen bör inriktas mot
integration av olika typer av boende i stället för mot
segregation som ofta är fallet idag.
Breddad representation
Kvinnors, ungdomars och äldres möjligheter att delta i den
demokratiska beslutsprocessen måste förbättras. Ju bättre
hela den bredd som medborgarna representerar är företrädd i
politiska församlingar desto större är möjligheten att besluten
som fattas har förankring hos flertalet av befolkningen. Det
är en viktig förutsättning för demokratins överlevnad och
utveckling. En utvärdering av 1994 års val av bl a
representationen i beslutande organ när det gäller ålder och
kön bör genomföras som utgångspunkt för det fortsatta
arbetet.
Den ideella sektorn
Allt fler människor vill samverka för att lösa gemensamma
uppgifter. Det är viktigt att öppna möjligheter för detta
personliga ansvarstagande och engagemang. Under den förra
mandatperioden tillsatte regeringen en särskild beredning
som fick till uppgift att fortlöpande utarbeta förslag om hur
den ideella sektorn kan komplettera eller tillhandahålla
alternativ till offentligt driven verksamhet. Den skulle också
se över och komma med förslag till åtgärder när det gäller
lagliga eller andra hinder för den ideella sektorns utveckling.
Beredningen har lagts ned och arbetet har stagnerat. Vi anser
att detta utvecklingsarbete återigen bör intensifieras. Ett
handlingsprogram för forskning om den ideella sektorn har
utarbetats (Ds 1995:30). Detta program bör nu genomföras.
Arbetet med att sprida erfarenheter och kunskaper om den
omfattande ideella sektorn bör också byggas ut.
Den lokala demokratin
Den lokala demokratin måste ständigt vitaliseras och
fördjupas. På det lokala planet handlar många frågor om
människors vardagliga problem. Att hitta vägar för att
förbättra den lokala demokratin är en viktig framtidsfråga.
Det är inte minst viktigt att så många människor som möjligt
själva deltar i samhällsdebatten och engagerar sig i den
offentliga sektorns uppgifter och verksamhet. Sedan 1994
har medborgarna fått nya möjligheter att påverka de politiska
besluten och verksamheterna i kommunerna och landstingen.
Kommunallagen har ändrats så att medborgarna kan ta
initiativ till folkomröstningar, nämndsammanträden får
öppnas för allmänheten och olika verksamheter får drivas av
självförvaltningsorgan där de som utnyttjar verksamheten är
i majoritet. En utvärdering av hur dessa möjligheter utnyttjas
och hur folkinitiativet fungerar i praktiken bör snarast
genomföras.
Medborgarkontor
För att den lokala demokratin ska fungera är det också viktigt
att kontakterna mellan medborgarna och den offentliga
förvaltningen kan skötas på ett tillfredsställande och smidigt
sätt. Utvecklingen av informationstekniken kan vara ett
verksamt medel för att underlätta informationssökningen.
Samtidigt kan den snabba utvecklingen på detta område leda
till ökade klyftor mellan dem som får utbildning och kan ta
till sig de nya möjligheterna och dem som inte kan det. För
många människor blir det allt svårare att överblicka
verkligheten. Därför behöver det vidtas åtgärder för att på
olika sätt underlätta medborgarnas myndighetskontakter. En
sådan åtgärd är att utveckla verksamheten vid s k
medborgarkontor. Det finns fortfarande ett antal hinder för
denna utveckling. Ett reformarbete bör därför inledas som
går ut på att finna former för hur statlig och kommunal
verksamhet kan integreras vid medborgarkontoren.
Ny kunskap ska tas tillvara
I allt förändringsarbete är utbyte av kunskaper och
erfarenheter mellan företrädare för olika samhällsområden av
stor betydelse. Det är inte minst viktigt att lyssna till
underrepresenterade gruppers erfarenheter och synpunkter.
Politiska företrädare måste ha förmåga att ta till sig ny
kunskap genom lyhördhet och förmåga till nytänkande. Den
allt snabbare internationaliseringen aktualiserar särskilt vårt
behov av kunskap om omvärlden och de förändringar som
sker där. I det sammanhanget är det viktigt att utbytet mellan
forskare och praktiker ökar. Staten och representanter för
olika samhällssektorer bör samverka för att utveckla
kontaktnät mellan forskare och praktiker så att kunskap som
kommit fram genom forskning får prövas i praktiken och för
att forskarna ska få möjlighet att ta till sig synpunkter inför
nya forskningsinsatser.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den önskvärda inriktningen på åtgärder för att stärka
medborgarnas inflytande och medansvar i samhället,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts om etikens
betydelse för en god samhällsutveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett utvecklingsarbete om hur subsidiaritetsprincipen kan tillämpas
i praktisk verksamhet,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av 1994 års allmänna
val när det gäller representationen i beslutande organ bl.a. när det gäller kön
och ålder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av integrerade medborgarkontor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett ökat utbyte av kunskap och erfarenheter mellan forskare och
övriga medborgare.