I ekonomiskt kärva tider är risken överhängande att frågor som har direkt bäring på ekonomin överskuggar alla andra politikområden. En stor del av det reformarbete som pågår på olika nivåer i samhället handlar inte i första hand om ekonomi utan om ideologiska utgångspunkter och politisk vilja. I den här motionen vill vi kristdemokrater ange vilka utgångspunkter vi har för framtida reformer när det gäller att utveckla demokratin.
En bärande etik
Varje samhälle behöver en bärande etik. Ordet samhälle betyder gemensam grund. Vårt kunskapssamhälle ställer mer än tidigare krav på ett uttalat etiskt förhållningssätt. Det behövs en fördjupad kunskap om de etiska normer som tillhör vårt kulturarv, hur de tillämpas inom olika områden och om hur de växer fram. För att lyfta fram etikens betydelse för en god samhällsutveckling inom olika områden anser vi att ett brett utredningsarbete bör genomföras.
Medborgarna i centrum
En grundläggande utgångspunkt är att medborgarnas ökade kompetens skall tas till vara inom olika verksamheter. De enskilda människornas kunskaper, engagemang och erfarenheter är en positiv kraft när det gäller att vidareutveckla demokratin i Sverige. Därför måste inriktningen i allt förändringsarbete vara att stärka medborgarnas möjligheter till inflytande, medansvar och valfrihet.
Ett mjukt samhälle
Varje människa måste få utvecklas med respekt för sin egenart till en individ med personlig värdighet i gemenskap med andra människor. En viktig del av den personlighetsutvecklingen sker bäst i små naturliga gemenskaper som familjen, släkten, grannskapet etc. Varje förälder måste veta att hon eller han är livsviktig för sitt barns utveckling. Skyddsnätet runt familjen måste vara tätt och starkt för att varje barn ska få en trygg uppväxt. Om vi ska få det mjuka samhälle vi eftersträvar måste alla känna sig delaktiga i samhällsgemenskapen både när det gäller rättigheter och skyldigheter.
Beslut nära de enskilda människorna
En viktig grund för maktfördelningen i samhället är att beslut skall fattas på lägsta möjliga effektiva nivå, dvs så ofta det är möjligt av den som befinner sig närmast den uppgift som ska lösas. Om ansvar och befogenheter fördelas efter den principen garanteras medborgarnas valfrihet och trygghet på bästa sätt. Det behövs ett särskilt utvecklingsarbete om hur den s k subsidiaritetsprincipen kan tillämpas i praktisk verksamhet.
Gemenskap mella generationerna
Idag präglas vårt samhälle av något som närmast kan kallas generationssegregering. Barn och ungdomar efterlyser vuxna som vill och orkar möta deras behov av kontakt och vardaglig samvaro. Äldre människor sitter ofta isolerade utan kontakt med sina närmaste. Denna utveckling måste brytas. Olika åtgärder måste vidtas för att underlätta samvaron mellan generationerna. Familjerna och andra små sociala nätverk behöver stärkas. Äldre människor bör i mån av intresse få möjlighet att ta större del i verksamheter som förskola och skola. Bostadsplaneringen bör inriktas mot integration av olika typer av boende i stället för mot segregation som ofta är fallet idag.
Breddad representation
Kvinnors, ungdomars och äldres möjligheter att delta i den demokratiska beslutsprocessen måste förbättras. Ju bättre hela den bredd som medborgarna representerar är företrädd i politiska församlingar desto större är möjligheten att besluten som fattas har förankring hos flertalet av befolkningen. Det är en viktig förutsättning för demokratins överlevnad och utveckling. En utvärdering av 1994 års val av bl a representationen i beslutande organ när det gäller ålder och kön bör genomföras som utgångspunkt för det fortsatta arbetet.
Den ideella sektorn
Allt fler människor vill samverka för att lösa gemensamma uppgifter. Det är viktigt att öppna möjligheter för detta personliga ansvarstagande och engagemang. Under den förra mandatperioden tillsatte regeringen en särskild beredning som fick till uppgift att fortlöpande utarbeta förslag om hur den ideella sektorn kan komplettera eller tillhandahålla alternativ till offentligt driven verksamhet. Den skulle också se över och komma med förslag till åtgärder när det gäller lagliga eller andra hinder för den ideella sektorns utveckling. Beredningen har lagts ned och arbetet har stagnerat. Vi anser att detta utvecklingsarbete återigen bör intensifieras. Ett handlingsprogram för forskning om den ideella sektorn har utarbetats (Ds 1995:30). Detta program bör nu genomföras. Arbetet med att sprida erfarenheter och kunskaper om den omfattande ideella sektorn bör också byggas ut.
Den lokala demokratin
Den lokala demokratin måste ständigt vitaliseras och fördjupas. På det lokala planet handlar många frågor om människors vardagliga problem. Att hitta vägar för att förbättra den lokala demokratin är en viktig framtidsfråga. Det är inte minst viktigt att så många människor som möjligt själva deltar i samhällsdebatten och engagerar sig i den offentliga sektorns uppgifter och verksamhet. Sedan 1994 har medborgarna fått nya möjligheter att påverka de politiska besluten och verksamheterna i kommunerna och landstingen. Kommunallagen har ändrats så att medborgarna kan ta initiativ till folkomröstningar, nämndsammanträden får öppnas för allmänheten och olika verksamheter får drivas av självförvaltningsorgan där de som utnyttjar verksamheten är i majoritet. En utvärdering av hur dessa möjligheter utnyttjas och hur folkinitiativet fungerar i praktiken bör snarast genomföras.
Medborgarkontor
För att den lokala demokratin ska fungera är det också viktigt att kontakterna mellan medborgarna och den offentliga förvaltningen kan skötas på ett tillfredsställande och smidigt sätt. Utvecklingen av informationstekniken kan vara ett verksamt medel för att underlätta informationssökningen. Samtidigt kan den snabba utvecklingen på detta område leda till ökade klyftor mellan dem som får utbildning och kan ta till sig de nya möjligheterna och dem som inte kan det. För många människor blir det allt svårare att överblicka verkligheten. Därför behöver det vidtas åtgärder för att på olika sätt underlätta medborgarnas myndighetskontakter. En sådan åtgärd är att utveckla verksamheten vid s k medborgarkontor. Det finns fortfarande ett antal hinder för denna utveckling. Ett reformarbete bör därför inledas som går ut på att finna former för hur statlig och kommunal verksamhet kan integreras vid medborgarkontoren.
Ny kunskap ska tas tillvara
I allt förändringsarbete är utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan företrädare för olika samhällsområden av stor betydelse. Det är inte minst viktigt att lyssna till underrepresenterade gruppers erfarenheter och synpunkter. Politiska företrädare måste ha förmåga att ta till sig ny kunskap genom lyhördhet och förmåga till nytänkande. Den allt snabbare internationaliseringen aktualiserar särskilt vårt behov av kunskap om omvärlden och de förändringar som sker där. I det sammanhanget är det viktigt att utbytet mellan forskare och praktiker ökar. Staten och representanter för olika samhällssektorer bör samverka för att utveckla kontaktnät mellan forskare och praktiker så att kunskap som kommit fram genom forskning får prövas i praktiken och för att forskarna ska få möjlighet att ta till sig synpunkter inför nya forskningsinsatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den önskvärda inriktningen på åtgärder för att stärka medborgarnas inflytande och medansvar i samhället,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts om etikens betydelse för en god samhällsutveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utvecklingsarbete om hur subsidiaritetsprincipen kan tillämpas i praktisk verksamhet,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av 1994 års allmänna val när det gäller representationen i beslutande organ bl.a. när det gäller kön och ålder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av integrerade medborgarkontor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ökat utbyte av kunskap och erfarenheter mellan forskare och övriga medborgare.
Stockholm den 1 oktober 1996
Inger Davidson (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd) Ulf Björklund (kd) Åke Carnerö (kd) Holger Gustafsson (kd) Ingrid Näslund (kd) Chatrine Pålsson (kd) Fanny Rizell (kd) Tuve Skånberg (kd)