Rasismens historia är fylld av fördomar, missförstånd och
missbruk av olika vetenskaper till stöd för olika ideologiskt
betingade rasistiska uppfattningar. Än idag är det långt ifrån
självklart att särskilja vissa fördomar och missförstånd från
medvetet rasistiskt/ideologiskt betingade uppfattningar.
Tydligt framgår dock att rasismen är en term som utgår ifrån
rasistens perspektiv. Jag föreslår därför att språkbruket i SFS
förändras.
Rasbegreppet
Ras används för att särskilja vissa yttre egenskaper inom
samma art. Tidigare har man genom historien hävdat att
rasbegreppet är tillämpligt på olika folkgrupper.
Rasbegreppet i fråga om människor har använts som en
avgränsning av vissa gemensamma drag hos en viss grupp
från en annan. Emellertid har rasbegreppet som sådant visat
sig vara så pass luddigt att den etablerade forskningen mer
eller mindre övergett begreppet. Inom biologin talar man
exempelvis inte om raser längre utan om ekotyper. För
människor finns ingen liknande motsvarighet, men det står i
alla fall klart att rasbegreppet i fråga om människor inte är
tillämpligt. Detta för att man funnit att de yttre
egenskapernas variation avgörs av en så pass liten mängd
genetisk information att det är mycket tveksamt att använda
begreppet korrekt. Till exempel så förhåller det sig som så att
den genetiska variationen hos människor skiljer sig mer inom
den "egna gruppen" än mellan grupper. Sedan är det mycket
svårt att definiera vad som ska vara utmärkande för
rastillhörighet. Ska man tala om hudfärgsavgränsning - den
svarta, vita, asiatiska rasen etc. eller ska man kanske använda
sig av storleksavgränsning, den långa och korta rasen?
Svenskar brukar ofta tala om sitt vallonska påbrå. Kan man
då tala om att den svenska rasen skulle vara uppblandad med
den vallonska? Olika avgränsningar kan göras in absurdum.
Ju mer man analyserar begreppet desto mer invecklat blir
det. Man kan till exempel inte tala om den "svarta rasen"
eftersom färgade människor i olika folkgrupper och med
olika geografiskt ursprung har mycket olika yttre egenskaper.
Masaifolket på Kenyas savanner utmärker sig till exempel
för att i stor utsträckning vara långa och smala. Vissa
afrikanska folkgrupper har världens högsta medellängd,
medan andra, med samma hudfärg, har världens lägsta
medellängd!
Rasbiologin försökte under förra seklet och långt in på det nuvarande
klarlägga de mänskliga rasskillnaderna. Man misslyckades kapitalt. I princip
har nästan inget av de forskningsresultat som man presenterade inom den
rasbiologiska forskningen bestått genom tiden fram till dagens datum. Ras är
och förblir ett luddigt begrepp med starka ideologiska övertoner. Så sent som
på fyrtiotalet framfördes påståenden som att "... den chilenska rasen utmärker
sig för lättja och kriminalitet ...", fördomsfyllda påståenden som fick stöd av
en etablerad forskning. Det stämmer visserligen att man inom medicinen
fortfarande använder rasbegreppet i fråga om människor till viss del, men det
är närmast att beteckna som en nöddefinition eftersom den medicinska
avgränsningen av olika specifika yttre attribut svårligen ersätts med annat,
lämpligare begrepp. När det handlar om diskriminering, som SFS syftar till
när man använder begreppet, tror vi oss veta att det inte finns element i
samhället som diskriminerar med vissa mycket specifika medicinska
avgränsningar som skäl. Snarare är det så att en rasists inställning är
betydligt
mer generellt hållen än att den skulle begränsa sig till vissa genetiska
gruppindelningar.
Det är möjligt att så pass nitiska rasister verkligen existerar, med en
åtskillnad som måste utgöra ett hundratal olika rasindelningar, men då kan ett
brottsligt beteende i alla fall beskrivas med den lagstiftning som finns om
diskriminering, orättvis eller kränkande behandling.
Begreppsanvändningen i
SFS
I Svensk författningssamling förekommer begreppet ras i
fråga om människor på ett tjugotal ställen, bland annat på
flera ställen i grundlagen. Det är märkligt att lagtexten är
utformad på detta sätt. På samtliga ställen där man talar om
ras som diskrimineringsgrund räknas nämligen hudfärg och
etnisk tillhörighet också upp. Det är därför förbryllande att
man särskilt velat nämna en diskriminering som grundar sig
på ras.
Vi menar att denna terminologi hör hemma hos dem som kan försvara
användningen av rasbegreppet i fråga om människor. Vår slutsats är att den
medicinska och biologiska forskningen egentligen inte ger något stöd för
definitionen, vilket innebär att begreppsanvändningen endast kan försvaras
utifrån två olika argument:
- I folkmun är begreppet redan etablerat och alla vet vad som åsyftas.
-
- Det finns ideologiska skäl till att hävda rasbegreppet i fråga om
människor.
-
Vi anser att båda dessa argument är förkastliga. I SFS bör
begreppsanvändningen vara mycket precis. Vi måste
dessutom beaktta att grunden för begreppsmyntningen utgörs
av fördomar, även om de personer som idag talar om raser
inte nödvändigtvis är rasister. Inte heller finns det stöd för att
använda begreppet i fråga om människor av ideologiska skäl
vare sig grundlagsmässigt eller opinionsmässigt.
Det finns ytterligare ett skäl till att inte använda begreppet ras i fråga om
människor i SFS och det är att det är en begreppsanvändning som sker på
rasistens villkor. I samhället talar vi till exempel inte om "kvinnotukt" bara
för att förövaren kanske anser att det var tukt det handlade om - vi kallar det
kvinnomisshandel. Saker bör benämnas vid sitt rätta namn med utgångspunkt
från samhällets gemensamma värderingar. Rasism är egentligen ett begrepp
som används på rasistens villkor. Dock är det acceptabelt att använda
eftersom det är en avgränsande definition på en viss människoåskådning.
Begreppsmanipulation åt
andra hållet
Om det nu skulle förhålla sig som så att man vetenskapligt
kunde finna belägg för att indela människor i olika
rastillhörigheter så finns det ingen anledning att motarbeta ett
vetenskapligt bekräftat faktum. Det finns - så att säga - inget
skamligt i om Chang och Sven skulle tillhöra olika raser. Det
är alltså inte så att man själv ska göra om samma misstag och
manipulera begreppsanvändning och vetenskap för att
bekräfta vissa idéer.
Vi tror inte heller att rasismen kan motverkas i särskilt stor utsträckning
genom att ändra formuleringar i SFS. Däremot är ordets makt över tanken,
som bekant, väldigt stor. Det finns onekligen en poäng i att tydliggöra vad
man i samhället generellt pläderar för: att människan som biologisk varelse
främst skiljer sig i form av vissa yttre egenskaper som har en ofantlig
variation, där kort, lång, ljus, mörk, tjock, smal, kraftig, spinkig etc. alla
är
olika egenskaper som uppstår till följd av vårt genetiska arv, men att den
genetiska variationen i sig är ytterst liten.
Byråkrati
Säkerligen bär det riksdagen emot att genomföra den enorma
process som grundlagsändringar och andra lagändringar
föranleder, för ett enda litet ord. Vi hoppas dock att motionen
åskåddliggjort att motvilja mot att ändra
begreppsanvändningen i SFS svårligen kan motiveras med
acceptabla argument. Att byråkrati skulle vara det tyngsta
argumentet tillbakavisar vi också, eftersom riksdagen ju
faktiskt varit kapabel att EU-anpassa en mycket stor mängd
av SFS. I detta fall räcker det med ett generellt beslut och att
regeringen sedan ges i uppdrag att återkomma till riksdagen
med förslag på sådan ändrig som vi föreslår. Vi föreslår helt
enkelt att begreppet ras i fråga om människor stryks ur SFS
och att beskrivning av diskriminering i de fall som avses
enkelt definieras med befintlig efterföljande text i lag (SFS
1986:442) mot etnisk diskriminering:
1 §
Denna lag har till ändamål att motverka etnisk diskriminering. Med etnisk
diskriminering avses att en person eller en grupp av personer missgynnas i
förhållande till andra eller på annat sätt utsätts för orättvis eller kränkande
behandling på grund av ras, hudfärg, nationellet eller etniskt ursprung eller
trosbekännelse.
Vi föreslår att man helt enkelt stryker ordet ras och tillämpar
övrig beskrivning som tydligt åskådliggör vad som åsyftas.
Ett luddigt rasbegrepp åskådliggör i princip inte mer än
efterföljande text. Snarare ger det anledning till fler
frågetecken.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar utmönstra ordet ras ur all lagstiftning.
Stockholm den 7 oktober 1996
Elisa Abascal Reyes (mp)
Peter Eriksson (mp)
Annika Nordgren (mp)
Eva Goës (mp)