Inledning
Rasismens historia är fylld av fördomar, missförstånd och missbruk av olika vetenskaper till stöd för olika ideologiskt betingade rasistiska uppfattningar. Än idag är det långt ifrån självklart att särskilja vissa fördomar och missförstånd från medvetet rasistiskt/ideologiskt betingade uppfattningar. Tydligt framgår dock att rasismen är en term som utgår ifrån rasistens perspektiv. Jag föreslår därför att språkbruket i SFS förändras.
Rasbegreppet
Ras används för att särskilja vissa yttre egenskaper inom samma art. Tidigare har man genom historien hävdat att rasbegreppet är tillämpligt på olika folkgrupper. Rasbegreppet i fråga om människor har använts som en avgränsning av vissa gemensamma drag hos en viss grupp från en annan. Emellertid har rasbegreppet som sådant visat sig vara så pass luddigt att den etablerade forskningen mer eller mindre övergett begreppet. Inom biologin talar man exempelvis inte om raser längre utan om ekotyper. För människor finns ingen liknande motsvarighet, men det står i alla fall klart att rasbegreppet i fråga om människor inte är tillämpligt. Detta för att man funnit att de yttre egenskapernas variation avgörs av en så pass liten mängd genetisk information att det är mycket tveksamt att använda begreppet korrekt. Till exempel så förhåller det sig som så att den genetiska variationen hos människor skiljer sig mer inom den "egna gruppen" än mellan grupper. Sedan är det mycket svårt att definiera vad som ska vara utmärkande för rastillhörighet. Ska man tala om hudfärgsavgränsning - den svarta, vita, asiatiska rasen etc. eller ska man kanske använda sig av storleksavgränsning, den långa och korta rasen? Svenskar brukar ofta tala om sitt vallonska påbrå. Kan man då tala om att den svenska rasen skulle vara uppblandad med den vallonska? Olika avgränsningar kan göras in absurdum. Ju mer man analyserar begreppet desto mer invecklat blir det. Man kan till exempel inte tala om den "svarta rasen" eftersom färgade människor i olika folkgrupper och med olika geografiskt ursprung har mycket olika yttre egenskaper. Masaifolket på Kenyas savanner utmärker sig till exempel för att i stor utsträckning vara långa och smala. Vissa afrikanska folkgrupper har världens högsta medellängd, medan andra, med samma hudfärg, har världens lägsta medellängd!
Rasbiologin försökte under förra seklet och långt in på det nuvarande klarlägga de mänskliga rasskillnaderna. Man misslyckades kapitalt. I princip har nästan inget av de forskningsresultat som man presenterade inom den rasbiologiska forskningen bestått genom tiden fram till dagens datum. Ras är och förblir ett luddigt begrepp med starka ideologiska övertoner. Så sent som på fyrtiotalet framfördes påståenden som att "... den chilenska rasen utmärker sig för lättja och kriminalitet ...", fördomsfyllda påståenden som fick stöd av en etablerad forskning. Det stämmer visserligen att man inom medicinen fortfarande använder rasbegreppet i fråga om människor till viss del, men det är närmast att beteckna som en nöddefinition eftersom den medicinska avgränsningen av olika specifika yttre attribut svårligen ersätts med annat, lämpligare begrepp. När det handlar om diskriminering, som SFS syftar till när man använder begreppet, tror vi oss veta att det inte finns element i samhället som diskriminerar med vissa mycket specifika medicinska avgränsningar som skäl. Snarare är det så att en rasists inställning är betydligt mer generellt hållen än att den skulle begränsa sig till vissa genetiska gruppindelningar.
Det är möjligt att så pass nitiska rasister verkligen existerar, med en åtskillnad som måste utgöra ett hundratal olika rasindelningar, men då kan ett brottsligt beteende i alla fall beskrivas med den lagstiftning som finns om diskriminering, orättvis eller kränkande behandling.
Begreppsanvändningen i SFS
I Svensk författningssamling förekommer begreppet ras i fråga om människor på ett tjugotal ställen, bland annat på flera ställen i grundlagen. Det är märkligt att lagtexten är utformad på detta sätt. På samtliga ställen där man talar om ras som diskrimineringsgrund räknas nämligen hudfärg och etnisk tillhörighet också upp. Det är därför förbryllande att man särskilt velat nämna en diskriminering som grundar sig på ras.
Vi menar att denna terminologi hör hemma hos dem som kan försvara användningen av rasbegreppet i fråga om människor. Vår slutsats är att den medicinska och biologiska forskningen egentligen inte ger något stöd för definitionen, vilket innebär att begreppsanvändningen endast kan försvaras utifrån två olika argument:
- I folkmun är begreppet redan etablerat och alla vet vad som åsyftas. - - Det finns ideologiska skäl till att hävda rasbegreppet i fråga om människor. - Vi anser att båda dessa argument är förkastliga. I SFS bör begreppsanvändningen vara mycket precis. Vi måste dessutom beaktta att grunden för begreppsmyntningen utgörs av fördomar, även om de personer som idag talar om raser inte nödvändigtvis är rasister. Inte heller finns det stöd för att använda begreppet i fråga om människor av ideologiska skäl vare sig grundlagsmässigt eller opinionsmässigt.
Det finns ytterligare ett skäl till att inte använda begreppet ras i fråga om människor i SFS och det är att det är en begreppsanvändning som sker på rasistens villkor. I samhället talar vi till exempel inte om "kvinnotukt" bara för att förövaren kanske anser att det var tukt det handlade om - vi kallar det kvinnomisshandel. Saker bör benämnas vid sitt rätta namn med utgångspunkt från samhällets gemensamma värderingar. Rasism är egentligen ett begrepp som används på rasistens villkor. Dock är det acceptabelt att använda eftersom det är en avgränsande definition på en viss människoåskådning.
Begreppsmanipulation åt andra hållet
Om det nu skulle förhålla sig som så att man vetenskapligt kunde finna belägg för att indela människor i olika rastillhörigheter så finns det ingen anledning att motarbeta ett vetenskapligt bekräftat faktum. Det finns - så att säga - inget skamligt i om Chang och Sven skulle tillhöra olika raser. Det är alltså inte så att man själv ska göra om samma misstag och manipulera begreppsanvändning och vetenskap för att bekräfta vissa idéer.
Vi tror inte heller att rasismen kan motverkas i särskilt stor utsträckning genom att ändra formuleringar i SFS. Däremot är ordets makt över tanken, som bekant, väldigt stor. Det finns onekligen en poäng i att tydliggöra vad man i samhället generellt pläderar för: att människan som biologisk varelse främst skiljer sig i form av vissa yttre egenskaper som har en ofantlig variation, där kort, lång, ljus, mörk, tjock, smal, kraftig, spinkig etc. alla är olika egenskaper som uppstår till följd av vårt genetiska arv, men att den genetiska variationen i sig är ytterst liten.
Byråkrati
Säkerligen bär det riksdagen emot att genomföra den enorma process som grundlagsändringar och andra lagändringar föranleder, för ett enda litet ord. Vi hoppas dock att motionen åskåddliggjort att motvilja mot att ändra begreppsanvändningen i SFS svårligen kan motiveras med acceptabla argument. Att byråkrati skulle vara det tyngsta argumentet tillbakavisar vi också, eftersom riksdagen ju faktiskt varit kapabel att EU-anpassa en mycket stor mängd av SFS. I detta fall räcker det med ett generellt beslut och att regeringen sedan ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på sådan ändrig som vi föreslår. Vi föreslår helt enkelt att begreppet ras i fråga om människor stryks ur SFS och att beskrivning av diskriminering i de fall som avses enkelt definieras med befintlig efterföljande text i lag (SFS 1986:442) mot etnisk diskriminering:
1 §
Denna lag har till ändamål att motverka etnisk diskriminering. Med etnisk diskriminering avses att en person eller en grupp av personer missgynnas i förhållande till andra eller på annat sätt utsätts för orättvis eller kränkande behandling på grund av ras, hudfärg, nationellet eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.
Vi föreslår att man helt enkelt stryker ordet ras och tillämpar övrig beskrivning som tydligt åskådliggör vad som åsyftas. Ett luddigt rasbegrepp åskådliggör i princip inte mer än efterföljande text. Snarare ger det anledning till fler frågetecken.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar utmönstra ordet ras ur all lagstiftning.
Stockholm den 7 oktober 1996
Elisa Abascal Reyes (mp)
Peter Eriksson (mp) Annika Nordgren (mp) Eva Goës (mp)