Flera kommuner har infört kommundelsnämnder eller stadsdelsnämnder. Ett av de syften som anförs i samband med sådana reformer är att återföra besluten till en nivå närmare medborgarna än vad kommunfullmäktige eller andra centrala nämnder i dag kan sägas utgöra.
Det är viktigt att öka medborgarnas delaktighet och inflytande över sin vardag och sin närmiljö. Det har växt fram en misstro mot den etablerade politiska och offentliga beslutsmakten. Samtidigt är det fler och fler medborgare som tar olika initiativ för att påverka: skriver insändare, medverkar på möten, driver daghem, skolor och omsorgsverksamhet i alternativ regi m.m. Människors vilja att påverka är stor, däremot är det färre än tidigare som väljer de traditionella politiska kanalerna för att få gehör för sin åsikt.
Stadsdels- eller kommundelsnämnder kan medverka till att minska avstånden mellan förtroendevalda och väljare. För att detta skall lyckas är det viktigt att medborgarna i direkta val får möjlighet att själva utse sina representanter i stadsdels/kommundelsnämnderna. I dag är detta inte möjligt. Istället utses ledamöterna i stadsdels/kommundelsnämnderna indirekt genom beslut i kommunfullmäktige.
Det finns i dag få positiva erfarenheter av stadsdels/kommundelsnämnder när det gäller att skapa en ökad medborgerlig aktivitet och delaktighet. Utan direktval riskerar reformer av den här typen att enbart bli en omstrukturering av det kommunala beslutsfattandet, utan att det inneburit att medborgarna fått ökad möjlighet till insyn och inflytande.
Enligt vår upfattning krävs en lagändring som ger möjligheten att pröva direktval till stadsdels/kommundelsnämnder i valet 1998. Ett försök med direktval 1998 skulle göra det möjligt att klara ut en rad olika frågeställ- ningar. Det handlar bl.a. om effekterna av att en stadsdels/kommundelsnämnd kan få en majoritet som inte motsvarar den som finns i kommunfullmäktige.
Riksdagen har 1996.06.23 fattat beslut om försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan. Syftet är att pröva nya styrelseformer och öka föräldrainflytandet. I och med denna försöks- verksamhet har man öppnat för nya styrelseformer som också innefattar direktval av ledamöter i de lokala styrelserna. Det bör mot denna bakgrund vara väl så intressant att också ge kommunerna möjlighet att pröva direktval till stadsdels/kommundelsnämnder. Stockholms stad har redan lämnat in en hemställan om att få genomföra sådana försök, så viljan finns.
Nuvarande lagstiftning bör därför förändras så att den ger en möjlighet att genomföra försök med direktval till stadsdels/kommundelsnämnder i enlighet med ovanstående, redan i valet 1998.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktval till stadsdels/kommundelsnämnder i samband med valet 1998.
Stockholm den 5 oktober 1996
Andreas Carlgren (c) Lennart Daléus (c)