Enligt direktiven (dir. 1991:119) till Fri- och
rättighetskommittén skulle den överväga alternativet "att
skapa någon form av författningsdomstol". Uppgiften för en
sådan skulle vara att främst svara för normkontrollen, men
kommittén skulle också överväga vad som i övrigt skulle
ingå i prövningsbefogenheten. I samband med den här delen
av direktiven hette det vidare: "Kommittén bör studera de
olika system med domstolsprövning av konstitutionella
frågor som finns utomlands. Av störst intresse är givetvis de
som finns i västeuropeiska länder. Om kommittén skulle
komma fram till att en domstol med nu avsedd uppgift bör
finnas i någon form, bör den också ta ställning till vilken roll
- förutom dagens lagprövningsrätt - även lagrådsgranskning
skall ha i ett sådant system."
Fri- och rättighetskommittén fullföljde inte direktiven på denna punkt.
Någon djupare analys av hur domstolsprövning i konstitutionella frågor sker
utomlands gavs inte och det gjordes inga analyser alls av de författnings-
domstolar som förekommer. Kommitténs majoritet valde att i summariska
ordalag avvisa tanken på en författningsdomstol och med detta undvek man
att följa direktivens krav på analyser.
Sverige har ingen långvarig tradition av maktbalanstänkande i det politiska
systemet. Från 1500-talet och framåt har det svenska politiska systemet varit
monolitiskt i sina huvuddrag. Den starka kunga- och centralmaktens ställning
som överhet även över den kyrkliga förkunnelsen har starkt bidragit till detta.
Även om 1809 års regeringsform anses bygga på ett maktdelningstänkande
har det i liten utsträckning haft någon sådan konstitutionell effekt, bortsett
från att riksdagen och regeringen idag utgör två maktcentra, dock intimt
ihopkopplade genom parlamentarismen. Den dömande makten har haft en
underordnad ställning och kan knappast anses utgöra ett separat makt-
centrum. Den blygsamma användningen av lagprövningsrätten är troligen ett
exempel på detta.
En god demokratisk utveckling måste bygga på en klar maktdelning. Detta
synsätt överensstämmer med den realistiska människosyn som säger att alla
människor är ofullkomliga. Det måste alltså finnas klara korrektiv mot
maktmissbruk och maktkoncentration. Maktdelningen mellan lagstiftare och
verkställare bör kompletteras med en juridisk instans i form av en
författningsdomstol.
Majoriteten i Fri- och rättighetskommittén hävdade att en författnings-
domstol är ett främmande inslag i svensk rättstradition. Det är bara delvis
sant. Faktum är att det redan fanns två sådana accepterade domstolar,
Internationella domstolen och Europadomstolen. Genom den av kommittén
föreslagna inkorporeringen av Europakonventionen och riksdagens beslut
om detta förstärktes detta inslag. Inom EU har man en författningsdomstol,
EG-domstolen. Sverige har numera alltså att finna sig i en författnings-
domstols beslut i frågor som angår avtalet med EU. Företeelsen har alltså
sedan Fri- och rättighetskommittén avlämnade sitt betänkande blivit mindre
"främmande" i svensk rättstradition.
En författningsdomstol skall uttolka och klargöra grundlagens krav på
lagstiftning och rättstillämpning. Viktigt är också att kunna få fram besked
genom en s k abstrakt lagprövning.
Försiktigheten hos domstolarna vad avser gällande lagprövningsrätt är
självklart beroende på uppenbarhetsrekvisitet men också på att domstolarna
är överlastade och saknar den breda konstitutionella kompetensen.
Kompetensnivån inom landet för uttolkning av den inkorporerade
Europakonventionen är ytterligare ett skäl att inrätta en författningsdomstol.
Det behövs en domstol (en appellationsdomstol) där man direkt kan få
påstådda kränkningar av civila rättigheter (både rättsfrågor och sakfrågor)
prövade.
Problemet med utnämningsrätten brukar nämnas som ett argument mot en
särskild författningsdomstol. Men själva det argumentet är inte typiskt för en
författningsdomstol. Men om man vill kan man konstruera olika typer av
"filter" för att sortera bort klara partipolitiska utnämningar. Det bör vara
möjligt även för valet av ledamöter i en författningsdomstol.
Enligt kristdemokratisk uppfattning skall en författningsdomstol inrättas i
Sverige. En sådan skall ha kompetens att pröva vanlig lags överens-
stämmelse med grundlag. Tolkningstvister av vallag och övriga lagar som rör
det politiska systemets funktion skall ligga inom domstolens prövningsrätt.
Detsamma skall gälla kränkningarna av de mänskliga fri- och rättigheterna,
vilka är fastslagna i grundlagen och i den europeiska konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Dessutom kan man tänka sig att den övertar en del av valprövningsnämndens
funktion samt en del övriga funktioner av annan karaktär.
Ett inrättande av en författningsdomstol kräver också en översyn av
lagrådsfunktionen och rättsprövningsinstitutet. Regeringen bör alltså ges i
uppdrag att tillsätta en utredning i syfte att åstadkomma en författnings-
domstol.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om inrättande av en författningsdomstol.