Motion till riksdagen
1996/97:K509
av Peter Eriksson och Ragnhild Pohanka (mp)

Kommunala folkomröstningar


Inledning
Miljöpartiet de gröna anser att besluten ska fattas så nära
människorna som möjligt. Mycket återstår att göra innan
visionen kan realiseras. I dag kännetecknas beslutsprocessen
tvärtom ofta av centralisering och elitisering. En delfråga
handlar om kommuninnevånarna och att engagera fler i de
kommunala besluten. Här är kommunala folkomröstningar
sannolikt en viktig metod.
År 1994 infördes en regel i kommunallagens 5 kap. 23 § om att ärende om
att hålla folkomröstning i en viss fråga också får väckas av minst fem procent
av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna. Det nya
systemet skulle öppna för fler kommunala folkomröstningar som ett sätt att
stärka den lokala demokratin och den lokala demokratiska debatten. Tyvärr
har reformen totalt misslyckats! Förvisso har det nya instrumentet för att
avläsa och kanalisera opinioner tagits till vara av medborgarna. I Sveriges
olika kommuner har invånarna försökt att engagera sig i olika kommunala
angelägenheter. Opinioner har bildats för enskilda frågor och man har samlat
in tillräckligt många namn för att ta initiativ till folkomröstning. Men dessa
initiativ har genomgående avvisats av de förtroendevalda politikerna. Inte i
någon kommun där opinionen begärt folkomröstning har det hållits någon
folkomröstning. Detta visar bl.a. en undersökning som nyligen publicerades i
Kommunaktuellt; vid fyrtio tillfällen där medborgarna begärt folkomröstning
har politikerna sagt nej i samtliga fall!
Gällande rätt
Enligt kommunallagen kan ett ärende om hållande av
folkomröstning i en viss fråga i fullmäktige väckas av t.ex.
en nämnd eller ledamot genom motion, men enligt 5 kap. 23
§ andra stycket kommunallagen  kan initiativet även tas av
kommunens eller landstingets medlemmar. Har ett ärende om
folkomröstning väckts av tillräckligt många medlemmar -
antalet initiativtagare skall uppgå till minst fem procent av
dem som är röstberättigade enligt lagen (1994:692) om
kommunala folkomröstningar - är fullmäktige skyldiga att ta
upp frågan till behandling, men de avgör själva om en
omröstning skall hållas eller inte. Beslutas det att
folkomröstning skall hållas så är ändå fullmäktige inte
bundna av utgången i omröstningen. En kommunal
folkomröstning är enbart rådgivande. Som formkrav
uppställs att initiativet skall vara skriftligt, ange den aktuella
frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga
namnteckningar, namnförtydliganden och uppgift om deras
adresser.
Kommunallagen måste
ändras
Med facit i hand kan man nu konstatera att det s.k.
folkinitiativet, som skulle bli en livgivande demokratisk
injektion, har blivit ett fiasko. Risken är nu påtaglig att
klyftan mellan folk och beslutsfattare ökar. Det är ett
allvarligt problem som riksdagen måste ta på allvar. Som det
är nu så ses inte folkomröstningarna som komplement till
den representativa demokratin, utan som en konkurrent.
Många kommunpolitiker litar tydligen inte på sina väljares förmåga att
kunna ta ställning på ett ansvarsfullt sätt, men en sådan inställning är en
utmärkt grogrund för ett ökat politikerförakt hos allmänheten. En sådan
inställning hos de ansvariga kommunpolitikerna medför också en
passivisering, folket upplever att de saknar möjlighet att påverka! Vidare
försvårar denna politikerattityd rekryteringen av nya politiker.
Medborgarna har tidigare visat att man kan välja genom att "rösta med
fötterna", dvs. utebli från vallokalen. I förlängningen finns risken att folket
i
än större utsträckning uteblir när de förtroendevalda ber om deras röster.
Framför allt om folket inte tillåts vara med och påverka dagordningen.
Genom att man förbättrar folkomröstningsinstitutet stärks demokratin över
huvud taget i Sverige. I grunden handlar det om vilken människosyn och
demokratisyn man har. Vi i Miljöpartiet har en positiv människosyn och
anser att vanliga människor kan och vill ta ansvar. Vi kan inte acceptera att
demokratin urholkas. Vi arbetar därför för ett djupgående trendbrott i
samhällsutvecklingen. Besluten måste föras närmare människorna. Vi ser ett
mer effektivt folkstyre med medvetna och aktiva medborgare som en
nödvändighet för att nå ett bättre och mer uthålligt samhälle.
Miljöpartiet föreslår därför att kommunallagen ändras så att dels ärende om
folkomröstning som väcks av tillräckligt många av kommunens eller
landstingets medlemmar skall bli bindande, dels att folkomröstningen skall
vara beslutande. Vi föreslår i anslutning härtill att ärende om att hålla
folkomröstning i en viss fråga i fullmäktige måste väckas av minst 10 procent
av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna. Det måste dock
klart framgå av bestämmelserna att det finns ett betydande engagemang bland
kommuninnevånarna så att ett initiativ inte kan utnyttjas av lokala och
populistiska opinioner. Det får ankomma på utskottet att utforma
lagändringarna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i kommunallagen att ärende om
folkomröstning som väckts av tillräckligt många av kommunens eller
landstingets medlemmar skall bli bindande,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i kommunallagen att kommunala
folkomröstningar blir bindande,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i kommunallagen att ärende om
att hålla folkomröstning i en viss fråga i fullmäktige måste väckas av minst
10 % av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna.

Stockholm den 2 oktober 1996
Peter Eriksson (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)