Inledning
Miljöpartiet de gröna anser att besluten ska fattas så nära människorna som möjligt. Mycket återstår att göra innan visionen kan realiseras. I dag kännetecknas beslutsprocessen tvärtom ofta av centralisering och elitisering. En delfråga handlar om kommuninnevånarna och att engagera fler i de kommunala besluten. Här är kommunala folkomröstningar sannolikt en viktig metod.
År 1994 infördes en regel i kommunallagens 5 kap. 23 § om att ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga också får väckas av minst fem procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna. Det nya systemet skulle öppna för fler kommunala folkomröstningar som ett sätt att stärka den lokala demokratin och den lokala demokratiska debatten. Tyvärr har reformen totalt misslyckats! Förvisso har det nya instrumentet för att avläsa och kanalisera opinioner tagits till vara av medborgarna. I Sveriges olika kommuner har invånarna försökt att engagera sig i olika kommunala angelägenheter. Opinioner har bildats för enskilda frågor och man har samlat in tillräckligt många namn för att ta initiativ till folkomröstning. Men dessa initiativ har genomgående avvisats av de förtroendevalda politikerna. Inte i någon kommun där opinionen begärt folkomröstning har det hållits någon folkomröstning. Detta visar bl.a. en undersökning som nyligen publicerades i Kommunaktuellt; vid fyrtio tillfällen där medborgarna begärt folkomröstning har politikerna sagt nej i samtliga fall!
Gällande rätt
Enligt kommunallagen kan ett ärende om hållande av folkomröstning i en viss fråga i fullmäktige väckas av t.ex. en nämnd eller ledamot genom motion, men enligt 5 kap. 23 § andra stycket kommunallagen kan initiativet även tas av kommunens eller landstingets medlemmar. Har ett ärende om folkomröstning väckts av tillräckligt många medlemmar - antalet initiativtagare skall uppgå till minst fem procent av dem som är röstberättigade enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar - är fullmäktige skyldiga att ta upp frågan till behandling, men de avgör själva om en omröstning skall hållas eller inte. Beslutas det att folkomröstning skall hållas så är ändå fullmäktige inte bundna av utgången i omröstningen. En kommunal folkomröstning är enbart rådgivande. Som formkrav uppställs att initiativet skall vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, namnförtydliganden och uppgift om deras adresser.
Kommunallagen måste ändras
Med facit i hand kan man nu konstatera att det s.k. folkinitiativet, som skulle bli en livgivande demokratisk injektion, har blivit ett fiasko. Risken är nu påtaglig att klyftan mellan folk och beslutsfattare ökar. Det är ett allvarligt problem som riksdagen måste ta på allvar. Som det är nu så ses inte folkomröstningarna som komplement till den representativa demokratin, utan som en konkurrent.
Många kommunpolitiker litar tydligen inte på sina väljares förmåga att kunna ta ställning på ett ansvarsfullt sätt, men en sådan inställning är en utmärkt grogrund för ett ökat politikerförakt hos allmänheten. En sådan inställning hos de ansvariga kommunpolitikerna medför också en passivisering, folket upplever att de saknar möjlighet att påverka! Vidare försvårar denna politikerattityd rekryteringen av nya politiker.
Medborgarna har tidigare visat att man kan välja genom att "rösta med fötterna", dvs. utebli från vallokalen. I förlängningen finns risken att folket i än större utsträckning uteblir när de förtroendevalda ber om deras röster. Framför allt om folket inte tillåts vara med och påverka dagordningen.
Genom att man förbättrar folkomröstningsinstitutet stärks demokratin över huvud taget i Sverige. I grunden handlar det om vilken människosyn och demokratisyn man har. Vi i Miljöpartiet har en positiv människosyn och anser att vanliga människor kan och vill ta ansvar. Vi kan inte acceptera att demokratin urholkas. Vi arbetar därför för ett djupgående trendbrott i samhällsutvecklingen. Besluten måste föras närmare människorna. Vi ser ett mer effektivt folkstyre med medvetna och aktiva medborgare som en nödvändighet för att nå ett bättre och mer uthålligt samhälle.
Miljöpartiet föreslår därför att kommunallagen ändras så att dels ärende om folkomröstning som väcks av tillräckligt många av kommunens eller landstingets medlemmar skall bli bindande, dels att folkomröstningen skall vara beslutande. Vi föreslår i anslutning härtill att ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga i fullmäktige måste väckas av minst 10 procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna. Det måste dock klart framgå av bestämmelserna att det finns ett betydande engagemang bland kommuninnevånarna så att ett initiativ inte kan utnyttjas av lokala och populistiska opinioner. Det får ankomma på utskottet att utforma lagändringarna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i kommunallagen att ärende om folkomröstning som väckts av tillräckligt många av kommunens eller landstingets medlemmar skall bli bindande,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i kommunallagen att kommunala folkomröstningar blir bindande,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i kommunallagen att ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga i fullmäktige måste väckas av minst 10 % av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna.
Stockholm den 2 oktober 1996
Peter Eriksson (mp) Ragnhild Pohanka (mp)