Regeringens utnämnande av ledamöter i nämnder m.m.
Inledning
Regeringens utseende av ledamöter i myndigheternas
styrelser är i stort sett ett oreglerat område, vilket innebär att
regeringen utan inskränkningar har rätt att utse vem eller
vilka den vill som ledamot eller ledamöter i myndigheternas
styrelser och liknande. Detta får bl.a. till följd att det finns en
mängd nämnder och styrelser där inte samtliga
riksdagspartier är representerade. Miljöpartiet de gröna anser
att det från demokratisk synpunkt är nödvändigt att garantier
skapas för att politiskt valda organ får en allsidig
sammansättning. Miljöpartiet yrkar därför att regeringen
inför bestämmelser om ett proportionellt valsätt som
garanterar att samtliga riksdagspartier blir representerade i de
nämnder och liknande organ där regeringen utser ledamöter.
Försvarets
underrättelsenämnd
Försvarets underrättelsenämnd inrättades den 1 juli 1976
efter beslut av riksdagen på regeringens förslag i proposition
om insyn i och kontroll av den militära underrättelsetjänsten
m.m. (prop. 1975/76:189, FöU 40, rskr. 376). I riksdagens
beslut angavs att särskilda förtroendemän borde få i uppdrag
att fortlöpande stå i nära förbindelse med
underrättelseväsendet och följa verksamheten inom detta.
Förtroendemännens verksamhet skulle inte innebära någon
inskränkning i försvarsledningens ansvar för verksamheten
eller i t.ex. Riksdagens ombudsmäns och Justitiekanslerns
tillsyn. Förtroendemännen borde inskränka sig till att
fortlöpande följa och informera sig om försvarsmaktens
underrättelsetjänst och att lämna de förslag som föranleddes
av granskningen.
Enligt riksdagsbeslutet borde olika uppfattningar i samhällsfrågor vara
representerade i Underrättelsenämnden. Dessutom borde någon av leda-
möterna ha särskild juridisk sakkunskap. Försvarsutskottet ansåg det inte
nödvändigt att alla ledamöter utgörs av ledamöter i riksdagen. Regeringen
utser ledamöterna och bland dem ordföranden. De förordnas för en bestämd
tid.
Miljöpartiet anser att det är av mycket stor vikt att samtliga riksdagspartier
finns representerade i Försvarets underrättelsenämnd. Detta inte minst mot
bakgrund av riksdagens uttalande ovan att olika uppfattningar i samhälls-
frågor borde vara representerade i Försvarets underrättelsenämnd. Vi anser att
det såväl från allmänt demokratiska synpunkter som av rättssäkerhetsskäl är
angeläget att nämnden får en så bred politisk förankring i samhället som
möjligt och en i politiskt hänseende allsidig sammansättning.
Miljöpartiet föreslår därför att regeringen ser över gällande bestämmelser
och ändrar dessa så att det garanteras att samtliga riksdagspartier finns
representerade i Försvarets underrättelsenämnd.
Rikspolisstyrelsen
Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för
polisväsendet. Till Rikspolisstyrelsen hör bl.a.
Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen.
Rikspolisstyrelsens styrelse består av högst åtta personer,
rikspolischefen medräknad. Vid handläggning av ärenden på
Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område ingår
också säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen i
styrelsen. Utöver vad som anges i 11, 13 §§
verksförordningen skall styrelsen nära följa verksamheten
vid Säkerhetspolisen, särskilt med avseende på tillämpningen
av de riktlinjer för verksamheten som regeringen meddelar.
Regeringen utser samtliga ledamöter i Rikspolisstyrelsen. Miljöpartiet
finner det angeläget att förtroendevalda riksdagsledamöter från samtliga
politiska partier även finns representerade i Rikspolisstyrelsen . Förutom de
argument som anförts under kapitlen ovan vill vi framföra att det är av stor
vikt med en bred insyn i Rikspolisstyrelsens verksamhet, detta inte minst mot
bakgrund av olika debatter som förts under senare tid om Säkerhetspolisens
roll och verksamhet. Om ledamöter från samtliga partier skulle få möjlighet
till insyn i Rikspolisstyrelsens förehavanden, breddas både ansvaret och den
demokratiska legitimiteten för organisationen. Förutom frågan om
rättssäkerheten finns även synpunkten att en stor del av det svenska folket
står utan, genom sina folkvalda representanter i riksdagen, insyn och
möjlighet att ställa frågor m.m. vad gäller Rikspolisstyrelsens verksamhet.
Miljöpartiet vill därför att regeringen omgående ändrar gällande
bestämmelser så att dessa garanterar att ledamöter från samtliga
riksdagspartier finns representerade i Rikspolisstyrelsen.
Registernämnden
Den 1 juli i år trädde en ny säkerhetsskyddslag i kraft. Den
nya lagstiftningen, som ersatt personalkontrollkungörelsen,
innebär inga avgörande förbättringar. Vi har dock fått bättre
kunskap om bl.a. omfattningen av det svenska
kontrollsystemet och registreringsgrunderna. Omfattningen
är, inte minst med internationella mått, häpnadsväckande:
mer än 400 000 tjänster och uppdrag kontrolleras, och i
genomsnitt sker mer än 100 000 kontroller varje år, siffror
som kategoriskt förnekades inför Europadomstolen.
I samband med den nya lagen infördes bestämmelser om en särskild
registernämnd i en förordning som kompletterar säkerhetsskyddslagen.
Nämnden inrättades för att handlägga frågan om utlämnande av uppgifterna
från polisregistren.
Den 27 juni 1996 utsåg regeringen f.d. lagmannen Carl-Erik Spak och
chefsrådman Katarina Bergkvist-Levin som ledamöter i Registernämnden.
Den 4 juli utsåg man vidare som ledamöter Gun Hellsvik (m) och Lars-Erik
Lövdén (s) samt advokat Rune Ek. Nämnden skall bestå av tre jurister och tre
parlamentariker. Den tredje och sista av parlamentarikerna är ännu inte
utsedd.
Miljöpartiet kräver med hänvisning till vad som anförts ovan om övriga
nämnder och styrelser att regeringen skall ändra gällande bestämmelser om
Registernämnden så att parlamentariker från samtliga riksdagspartier skall
finnas representerade i nämnden.
Utrikesnämnden
Utrikesnämnden, som är ett samrådsorgan mellan regeringen
och riksdagen i utrikespolitiska frågor av större vikt,
inrättades år 1921. Nämnden har ingen beslutanderätt utom i
krig eller vid krigsfara då det ankommer på nämnden att
besluta om krigsdelegationen skall träda i riksdagens ställe.
Bestämmelser om utrikesnämnden finns i regeringsformen (RF),
riksdagsordningen (RO), departementsförordningen, Kungl Maj:ts stadga
(1953:511) angående protokollföring i utrikesnämnden och i lagen (1989:185)
om arvode m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Regeringen skall fortlöpande hålla utrikesnämnden underrättad om de
utrikespolitiska förhållandena, som kan få betydelse för riket, och överlägga
med nämnden om dessa så ofta som det erfordras. I alla utrikesärenden av
större vikt skall regeringen före avgörandet överlägga med nämnden om det
kan ske.
Regeringen kan också, när det gäller vissa bindande internationella
överenskommelser av större vikt, överlägga med utrikesnämnden i stället för
med riksdagen om rikets intresse kräver det.
Utrikesnämnden består av talmannen och nio andra ledamöter som
riksdagen väljer inom sig, dvs. bland riksdagens ledamöter (RF 10:7). Valet
avser riksdagens valperiod. Vice talman är suppleant för talmannen. Antalet
valda suppleanter skall vara nio. Valet är proportionellt (RO 10:7:4).
Då inte samtliga riksdagspartier har ordinarie ledamöter i utrikesnämnden
föreslår Miljöpartiet att regeringsformen 10:7 ändras på så sätt att antalet
ledamöter ökas från 9 till t.ex. 15 för att säkerställa att samtliga
riksdagspartier erhåller ordinarie plats i utrikesnämnden. Nämndens huvud-
uppgift är att samråda, och det borde därför vara av största vikt att samrådet
gäller alla partier i riksdagen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande
bestämmelser som innebär att samtliga riksdagspartier blir representerade i
alla nämnder och liknande organ där regeringen utser ledamöter,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande
bestämmelser så att det klart framgår att ledamöter från samtliga
riksdagspartier skall finnas representerade i Försvarets underrättelsenämnd,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande
bestämmelser så att det klart framgår att ledamöter från samtliga
riksdagspartier skall finnas representerade i Rikspolisstyrelsen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande
bestämmelser så att det klart framgår att ledamöter från samtliga
riksdagspartier skall finnas representerade i Registernämnden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att antalet ledamöter i utrikesnämnden skall utökas så att samtliga
riksdagspartier erhåller minst en ordinarie plats.
Stockholm den 26 september 1996
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Annika Nordgren (mp)
Kia Andreasson (mp)