Inledning
Regeringens utseende av ledamöter i myndigheternas styrelser är i stort sett ett oreglerat område, vilket innebär att regeringen utan inskränkningar har rätt att utse vem eller vilka den vill som ledamot eller ledamöter i myndigheternas styrelser och liknande. Detta får bl.a. till följd att det finns en mängd nämnder och styrelser där inte samtliga riksdagspartier är representerade. Miljöpartiet de gröna anser att det från demokratisk synpunkt är nödvändigt att garantier skapas för att politiskt valda organ får en allsidig sammansättning. Miljöpartiet yrkar därför att regeringen inför bestämmelser om ett proportionellt valsätt som garanterar att samtliga riksdagspartier blir representerade i de nämnder och liknande organ där regeringen utser ledamöter.
Försvarets underrättelsenämnd
Försvarets underrättelsenämnd inrättades den 1 juli 1976 efter beslut av riksdagen på regeringens förslag i proposition om insyn i och kontroll av den militära underrättelsetjänsten m.m. (prop. 1975/76:189, FöU 40, rskr. 376). I riksdagens beslut angavs att särskilda förtroendemän borde få i uppdrag att fortlöpande stå i nära förbindelse med underrättelseväsendet och följa verksamheten inom detta. Förtroendemännens verksamhet skulle inte innebära någon inskränkning i försvarsledningens ansvar för verksamheten eller i t.ex. Riksdagens ombudsmäns och Justitiekanslerns tillsyn. Förtroendemännen borde inskränka sig till att fortlöpande följa och informera sig om försvarsmaktens underrättelsetjänst och att lämna de förslag som föranleddes av granskningen.
Enligt riksdagsbeslutet borde olika uppfattningar i samhällsfrågor vara representerade i Underrättelsenämnden. Dessutom borde någon av leda- möterna ha särskild juridisk sakkunskap. Försvarsutskottet ansåg det inte nödvändigt att alla ledamöter utgörs av ledamöter i riksdagen. Regeringen utser ledamöterna och bland dem ordföranden. De förordnas för en bestämd tid.
Miljöpartiet anser att det är av mycket stor vikt att samtliga riksdagspartier finns representerade i Försvarets underrättelsenämnd. Detta inte minst mot bakgrund av riksdagens uttalande ovan att olika uppfattningar i samhälls- frågor borde vara representerade i Försvarets underrättelsenämnd. Vi anser att det såväl från allmänt demokratiska synpunkter som av rättssäkerhetsskäl är angeläget att nämnden får en så bred politisk förankring i samhället som möjligt och en i politiskt hänseende allsidig sammansättning.
Miljöpartiet föreslår därför att regeringen ser över gällande bestämmelser och ändrar dessa så att det garanteras att samtliga riksdagspartier finns representerade i Försvarets underrättelsenämnd.
Rikspolisstyrelsen
Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Till Rikspolisstyrelsen hör bl.a. Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen. Rikspolisstyrelsens styrelse består av högst åtta personer, rikspolischefen medräknad. Vid handläggning av ärenden på Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område ingår också säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen i styrelsen. Utöver vad som anges i 11, 13 §§ verksförordningen skall styrelsen nära följa verksamheten vid Säkerhetspolisen, särskilt med avseende på tillämpningen av de riktlinjer för verksamheten som regeringen meddelar.
Regeringen utser samtliga ledamöter i Rikspolisstyrelsen. Miljöpartiet finner det angeläget att förtroendevalda riksdagsledamöter från samtliga politiska partier även finns representerade i Rikspolisstyrelsen . Förutom de argument som anförts under kapitlen ovan vill vi framföra att det är av stor vikt med en bred insyn i Rikspolisstyrelsens verksamhet, detta inte minst mot bakgrund av olika debatter som förts under senare tid om Säkerhetspolisens roll och verksamhet. Om ledamöter från samtliga partier skulle få möjlighet till insyn i Rikspolisstyrelsens förehavanden, breddas både ansvaret och den demokratiska legitimiteten för organisationen. Förutom frågan om rättssäkerheten finns även synpunkten att en stor del av det svenska folket står utan, genom sina folkvalda representanter i riksdagen, insyn och möjlighet att ställa frågor m.m. vad gäller Rikspolisstyrelsens verksamhet.
Miljöpartiet vill därför att regeringen omgående ändrar gällande bestämmelser så att dessa garanterar att ledamöter från samtliga riksdagspartier finns representerade i Rikspolisstyrelsen.
Registernämnden
Den 1 juli i år trädde en ny säkerhetsskyddslag i kraft. Den nya lagstiftningen, som ersatt personalkontrollkungörelsen, innebär inga avgörande förbättringar. Vi har dock fått bättre kunskap om bl.a. omfattningen av det svenska kontrollsystemet och registreringsgrunderna. Omfattningen är, inte minst med internationella mått, häpnadsväckande: mer än 400 000 tjänster och uppdrag kontrolleras, och i genomsnitt sker mer än 100 000 kontroller varje år, siffror som kategoriskt förnekades inför Europadomstolen.
I samband med den nya lagen infördes bestämmelser om en särskild registernämnd i en förordning som kompletterar säkerhetsskyddslagen. Nämnden inrättades för att handlägga frågan om utlämnande av uppgifterna från polisregistren.
Den 27 juni 1996 utsåg regeringen f.d. lagmannen Carl-Erik Spak och chefsrådman Katarina Bergkvist-Levin som ledamöter i Registernämnden. Den 4 juli utsåg man vidare som ledamöter Gun Hellsvik (m) och Lars-Erik Lövdén (s) samt advokat Rune Ek. Nämnden skall bestå av tre jurister och tre parlamentariker. Den tredje och sista av parlamentarikerna är ännu inte utsedd.
Miljöpartiet kräver med hänvisning till vad som anförts ovan om övriga nämnder och styrelser att regeringen skall ändra gällande bestämmelser om Registernämnden så att parlamentariker från samtliga riksdagspartier skall finnas representerade i nämnden.
Utrikesnämnden
Utrikesnämnden, som är ett samrådsorgan mellan regeringen och riksdagen i utrikespolitiska frågor av större vikt, inrättades år 1921. Nämnden har ingen beslutanderätt utom i krig eller vid krigsfara då det ankommer på nämnden att besluta om krigsdelegationen skall träda i riksdagens ställe.
Bestämmelser om utrikesnämnden finns i regeringsformen (RF), riksdagsordningen (RO), departementsförordningen, Kungl Maj:ts stadga (1953:511) angående protokollföring i utrikesnämnden och i lagen (1989:185) om arvode m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Regeringen skall fortlöpande hålla utrikesnämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållandena, som kan få betydelse för riket, och överlägga med nämnden om dessa så ofta som det erfordras. I alla utrikesärenden av större vikt skall regeringen före avgörandet överlägga med nämnden om det kan ske.
Regeringen kan också, när det gäller vissa bindande internationella överenskommelser av större vikt, överlägga med utrikesnämnden i stället för med riksdagen om rikets intresse kräver det.
Utrikesnämnden består av talmannen och nio andra ledamöter som riksdagen väljer inom sig, dvs. bland riksdagens ledamöter (RF 10:7). Valet avser riksdagens valperiod. Vice talman är suppleant för talmannen. Antalet valda suppleanter skall vara nio. Valet är proportionellt (RO 10:7:4).
Då inte samtliga riksdagspartier har ordinarie ledamöter i utrikesnämnden föreslår Miljöpartiet att regeringsformen 10:7 ändras på så sätt att antalet ledamöter ökas från 9 till t.ex. 15 för att säkerställa att samtliga riksdagspartier erhåller ordinarie plats i utrikesnämnden. Nämndens huvud- uppgift är att samråda, och det borde därför vara av största vikt att samrådet gäller alla partier i riksdagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser som innebär att samtliga riksdagspartier blir representerade i alla nämnder och liknande organ där regeringen utser ledamöter,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser så att det klart framgår att ledamöter från samtliga riksdagspartier skall finnas representerade i Försvarets underrättelsenämnd,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser så att det klart framgår att ledamöter från samtliga riksdagspartier skall finnas representerade i Rikspolisstyrelsen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser så att det klart framgår att ledamöter från samtliga riksdagspartier skall finnas representerade i Registernämnden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att antalet ledamöter i utrikesnämnden skall utökas så att samtliga riksdagspartier erhåller minst en ordinarie plats.
Stockholm den 26 september 1996
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp) Annika Nordgren (mp) Kia Andreasson (mp)