I nuvarande lagstiftning får registrering med hjälp av
personnummer endast ske när det är klart motiverat med
hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker
identifiering eller av annat beaktansvärt skäl. Den
registeransvarige har alltså bevisbördan för att
personnummer skall få finnas i ett personregister.
Datainspektionen prövar halten i de skäl som åberopas.
Användandet av personnummer i registersammanhang är härigenom
begränsat. Denna begränsning skapades i syfte att skydda den personliga
integriteten samt att försvåra samkörning av olika register.
Denna koncentration på begränsning av personnummeranvändning som ett
medel att öka integritetsskyddet kan i vissa fall istället öka riskerna för att
en
persons integritet kan kränkas. Handläggare och andra måste vara säkra på att
de uppgifter som används verkligen gäller rätt person.
Om man t.ex. förbjuder personnummeranvändning hos en registeransvarig i
syfte att försvåra att viss samkörning av register ska kunna göras, finns idag
ändå möjligheten att samköra på andra personuppgifter. Samkörningen blir då
inte så exakt och kan leda till sammanblandningar och felaktigheter.
Personnummer skulle kunna utgöra en viktig del av det personliga
integritetsskyddet genom att det ger en säker identifiering innebärande att
sammanblandningar och felaktigheter kan undvikas.
Därför bör lagstiftningen koncentreras på persondatabehandlingen i sig.
Om denna bedöms som nödvändig och väsentlig måste personnummer kunna
användas för att ge en säkrare persondatahantering.
Regeringen bör därför se över bestämmelserna vad gäller användandet av
personnummer för att lätta på de restriktioner som idag finns för sådant
användande.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av översyn av bestämmelserna vad gäller användande av
personnummer.