Genom beslut vid 1993/94 års riksmöte ändrades sekretesslagen för att stärka skyddet för uppgifter om vissa offentliganställdas bostadsadresser, hemtelefoner och personnummer. Motivet för denna ändring var att skydda personer vid domstolar som i sin rättsutövning riskerar att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna kommer ut.
En annan grupp inom rättsutövningen som också riskerar att utsättas för våld eller annat allvarligt men, är våra lekmannadomare (nämndemän). Något sekretesskydd för dessa personers uppgifter om bostadsadresser, hemtele- fonnummer och personnummer finns emellertid inte.
Detta måste anses otillständigt. Lekmannadomare skall naturligtvis ha samma skydd mot våld, hot eller annat allvarligt men som övrig domstolspersonal, eftersom de deltar i rättsprocessen på exakt samma villkor och deras mening har samma röstvärde.
Lekmannainflytandet i våra domstolar är en betydelsefull och omistlig del av vårt rättssamhälle och måste naturligtvis, för att kunna utövas på ett oklanderligt sätt, åtnjuta samma skydd som den ovan angivna lagstiftningen ger anställd personal vid domstolarna.
Det torde ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att sekretesslagen ändras så att samma sekretesskydd tillerkänns nämndemän som domstolspersonal i övrigt i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 4 oktober 1996
Stig Grauers (m) Kent Olsson (m)