Medborgarskapet är visserligen ett slags osynligt
samhällskontrakt i demokratiska länder. Men det krävs en
mer principiellt sammanhållen syn på de medborgerliga
rättigheterna, deras genomförande och hur man kan minska
avståndet mellan politiker och medborgare. Med andra ord
måste etablissemangets makt brytas samtidigt som
politikerrollen förtydligas och individen sätts i centrum. Det
gäller alltså att öppna för ett aktivt medborgarskap.
Viktiga medborgarkontrakt
Det är vanligare att myndigheter betonar medborgarnas
skyldigheter än deras rättigheter. För att skapa en rimlig
balans behövs ett medborgarkontrakt mellan samhälle och
medborgare.
Sådana medborgarkontrakt måste grunda sig på vissa principer, nämligen
myndigheternas öppenhet, information till medborgarna, tjänsternas tillgäng-
lighet, medborgarnas valfrihet, tjänsternas kvalitet och icke-diskriminering av
medborgarna.
Det grundläggande medborgarkontraktets innebörd kan konkretiseras i tre
huvudpunkter. För det första skall varje medborgare veta vad hon/han kan
kräva och vänta sig av offentliga sektorn. Vår slogan "valuta för
skattepengarna" måste fyllas med ett tydligt innehåll. För det andra skall
medborgarna kunna jämföra tillgängliga alternativ. Man skall inte behöva
vara högutbildad eller van att söka information för att kunna ta reda på vilka
möjligheter som finns. Därför skall utvärderingar och jämförelser vara
lättillgängliga. För det tredje ska medborgarna veta vart man skall vända sig
för klagomål. Man skall inte behöva känna oro för att skickas fram och
tillbaka mellan olika befattningshavare. Ansvaret skall vara tydligt placerat
hos någon. Då misstag begåtts av myndigheterna ska den drabbade
medborgaren ha rätt till förklaring, ursäkt och eventuellt ersättning.
Medborgarkontrakten bör innehålla såväl gemensamma övergripande
rättigheter som mer detaljerad information om rättigheter som gäller för en
viss individ. Här kan det bli fråga om olika "underkontrakt" för exempelvis
välfärdsområdet, konsumentsektorn, kultursidan och trafiksektorn. Att
upprätta medborgarkontrakt bör vara en frivillig kommunal angelägenhet.
Det är nu dags att i Sverige - liksom i Storbritannien - införa medborgar-
kontrakt.
Säkra medborgarkort
Medborgarkort är ett plastkort med processor och
minneskrets och kan omväxlande kallas smartcard,
aktivkort, totalkort eller elektroniskt ID. Sådana
medborgarkort kan rymma information som b1.a. gör dem
användbara som anställningskort, körkort eller patientkort i
vården. De kan också användas såväl för säker identifiering
som för signering av elektroniska dokument som grund för
beslut, t.ex. om inköp eller samhällsservice. Med dessa kort
underlättas en säker kommunikation mellan medborgare och
samhälle.
Frågan om medborgarkort har utretts i bl.a. Danmark som underlag för
debatt och beslut. Danskarna kan bli först i världen med att betjäna sig själva
och sina myndigheter medelst denna form av elektroniskt lagrade data. Men
meningarna är delade bland danskarna. Vissa hävdar med emfas att
medborgarkort öppnar nya möjligheter för samkörning av data och utökad
kontroll av medborgarna medan andra är positivt inställda till
medborgarkorten. En professor i datarätt och en lektor i kryptografi menar att
medborgarkort är en så uppenbart utmärkt idé att alla som vill borde ha rätt
till ett sådant. De påpekar att kortet i sig inte tillför myndigheterna några
som
helst nya upplysningar. Och de framhåller att ett kodat medborgarkort som
kräver innehavarens aktiva medverkan för att kunna läsas, blir en
medborgarens garanti mot oönskad samkörning och inte ett myndigheternas
redskap för att genomföra just detta. Nu har också lagts fram ett förslag om
införande av frivilliga "borgerkort".
Medborgarkort i Sverige kan med fördel användas för att flytta initiativ och
ansvar för användning av många datoriserade tjänster så nära medborgarna
som möjligt. Tekniken finns i detta fall redan utvecklad. Prov med smarta
kort pågår på en del håll, och vi har enligt vad som publicerats anledning
vänta oss expanderade prov inom kort. Såväl banker som kreditkortföretag
anges vara redo för utvidgade prov. För att underlätta för medborgaren och
för att effektivisera systemet i stort, är en samordning av tekniken för sådana
prov önskvärd. Det vore olyckligt om varje medborgare efter en tid vore
tvingad att hantera kanske dussintals olika kort. Det finns således anledning
att i ett samhällsperspektiv verka för en tekniskt sett samordnad användning
av medborgarkort. En metod för denna samordning kan bestå i att staten tidigt
bestämmer sig för att sådana kort bör användas för vissa former av
samhällsservice.
Medborgarkortet skulle kunna förändra spelreglerna: Jag bär själv på
nyckeln till vad myndigheterna kan veta om mig. Den lämnar jag bara ut när,
eller om, jag vill. Med processorn på ett plastkort i plånboken vore det i
princip möjligt för medborgaren att återta initiativet. Med egen datorkraft
skulle jag själv kunna kontrollera att upplysningarna om mig är riktiga. Detta
är viktiga argument för att göra det principiellt riktiga också möjligt i
praktiken.
Mot denna bakgrund bör startas en utredning med inriktning på att införa
medborgarkort i Sverige.
Fria medborgarterminaler
Datatekniken erövrar världen och därmed även vårt land på
alltfler områden. Nu gäller det den information och det
inflytande som möjliggörs genom datatekniken och nu
tillhandahålles medborgarna i deras olika roller i samhället
och på marknaderna.
Det är viktigt att öka möjligheterna för envar att aktivt ta del i samhället.
Det kan vara fråga om att säga ifrån i en debatt, eller att ta chansen att hävda
sig emot stora institutioner - offentliga eller privata - eller att som enskild
konsument söka utöva ökat inflytande över marknader som ofta är starkt
influerade av producenternas utbudsinitiativ. Dataterminalen eller, nu senast,
den nätanslutna datorn är här "pudelns kärna".
Medborgarna får i ökande utsträckning tillgång till samhällsservice och
samhällsinformation via Internet. Toppledarforums utredningsarbete, som
presenterades i våras, har angivit principer för hur myndigheter, kommuner
och landsting bör presentera sin information och sina tjänster på Internet.
Endast ett fåtal myndigheter finns dock ännu tillgängliga på nätet. Det är
viktigt att myndigheterna snarast förverkligar planerna för elektronisk kontakt
med medborgarna.
Samhällsguiden i on-lineform utgör en viktig ingång till de samhälleliga
tjänsterna på Internet. Denna skall kunna användas som ett förklarande
medium, och verka underlättande för medborgarnas myndighetskontakter.
Det är väsentligt att tillgängligheten för Samhällsguiden on-line utformas så
att den kan användas av även mindre erfarna användare.
Rixlex finns för närvarande tillgänglig kostnadsfritt för medborgarna via
särskilt uppringd databas. Arbetet med att även göra Rixlex tillgängligt via
Internet bör påskyndas. I detta sammanhang är kostnadsbilden betydelsefull.
Rixlex och andra fundamentala samhällstjänster bör finnas tillgängliga för
medborgaren via Internet utan särskild kostnad, på samma sätt som sådan
information och sådana tjänster i dag finns tillgängliga utan kostnad i annan
form, t.ex. vid personligt besök hos myndigheter och verk, eller via telefon.
Medborgarterminaler kan inte bara användas för att sprida politisk
information. De kan också med fördel användas för kontakter mellan
medborgarna och folkvalda politiker. Nära kontakt av detta slag ökar
förståelse för politikens och beslutfattandets villkor. Det är av värde att
använda datorstödda kontaktsystem också till att efterhöra medborgarnas
uppfattningar och prioriteringar i ofta lokala frågor. Sådana kontakter pågår
redan på en stor mängd håll. Opinionsundersökningar via Internet kan med
fördel användas demokratiskt för att stärka det representativa systemet, så att
valda politiker är väl medvetna om medborgarnas intressen och prioriteringar.
Allt detta bygger på att medborgarna har tillgång till dataterminaler på
medborgarkontoren och andra offentliga platser i samhället såsom biblioteken
för att komplettera de persondatorer och terminaler som finns på arbetsplatser
och i bostäderna. Om man verkligen vill nå alla medborgare finns s.k.
nätdatorer, alltså enkla datorer som kopplas in på telenät och som ger
möjlighet inte bara till förbättrad information i olika marknads- och
samhällsfrågor utan som också enkelt kan förmedla meddelanden från envar,
allt direkt från bostaden. Inför utbyggnad av digitala nät för förmedling av
samhällskontakt måste man alltid ha medborgaraspekten i åtanke.
Mot denna bakgrund borde göras kraftfulla satsningar för att förbättra
medborgarnas information och inflytande i samhället med utnyttjande av
datateknik.
Öppna medborgarkontor
Det avgörande är att varje medborgare är medveten om hur
just hennes medborgarkontrakt ser ut och vilka rättigheter
och förmåner som gäller just för henne. Samhället ska sedan
garantera att dessa verkligen också blir tillgängliga.
Därför är det lämpligt att medborgarkontraktet "upprättas" på medborgar-
kontor, alltså en lokal där man kan få information och service i olika
samhällsfrågor. Förutom konsumentupplysning kan medborgarkontoret
erbjuda enkla samhällsbeslut samt politisk information, juridisk hjälp, kultur-
och miljöinformation.
För hur detta i praktiken kan gå till kan exempel hämtas från Danmark. Där
har man byggt upp en mängd s.k. kvikskranke, som har visat sig bli populära
ställen för att få svar på frågor och få hänvisningsservice. Liknande
verksamheter pågår nu i många andra länder.
Förmedling av samhällsinformation via medborgarkontor ute i kommun-
erna utgör en synnerligen viktig samhällstjänst Den service som omfattar
myndigheters beslutsfattande och som i dag teoretiskt sett kan erbjudas via
medborgarkontor begränsas emellertid ofta av olika myndigheters specifika
lagar och förordningar. Effektivisering av servicen till den besökande
medborgarens tjänst försvåras stundom av sektoriella myndighetslagar.
Genom en rättslig samordning kan ärendehantering på medborgarkontor
underlättas. Det är önskvärt med rättsliga arbets- och beslutsformer som
möjliggör en i förhållande till dagsläget mer komplett samhällsservice vid
medborgarkontor. Det finns emellertid en gräns för denna samordning.
Centralisering av samhällsservice får inte drivas längre än vad medborgar-
intresset kan motivera.
Den nu pågående utbyggnaden av medborgarkontor går alldeles för
långsamt och borde därför med alla till buds stående medel påskyndas.
Det övergripande målet är att kontoret ska bli "medborgarkontor" och inte
"myndighetskontor".
Förstärkt medborgarroll
Medborgarkontrakten skall bidra till att förtydliga
politikerrollen och sätta medborgarens behov av
samhällstjänster och möjlighet att göra sin röst hörd i
centrum. Då kan myndigheternas välfärdsstat omvandlas till
medborgarnas välfärdssamhälle.
I framtidens samhälle har medborgarna fått ökad egenmakt genom kon-
trakt, kort och kontor.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medborgarkontrakt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medborgarkort,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medborgarterminaler,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medborgarkontor.