Medborgarskapet är visserligen ett slags osynligt samhällskontrakt i demokratiska länder. Men det krävs en mer principiellt sammanhållen syn på de medborgerliga rättigheterna, deras genomförande och hur man kan minska avståndet mellan politiker och medborgare. Med andra ord måste etablissemangets makt brytas samtidigt som politikerrollen förtydligas och individen sätts i centrum. Det gäller alltså att öppna för ett aktivt medborgarskap.
Viktiga medborgarkontrakt
Det är vanligare att myndigheter betonar medborgarnas skyldigheter än deras rättigheter. För att skapa en rimlig balans behövs ett medborgarkontrakt mellan samhälle och medborgare.
Sådana medborgarkontrakt måste grunda sig på vissa principer, nämligen myndigheternas öppenhet, information till medborgarna, tjänsternas tillgäng- lighet, medborgarnas valfrihet, tjänsternas kvalitet och icke-diskriminering av medborgarna.
Det grundläggande medborgarkontraktets innebörd kan konkretiseras i tre huvudpunkter. För det första skall varje medborgare veta vad hon/han kan kräva och vänta sig av offentliga sektorn. Vår slogan "valuta för skattepengarna" måste fyllas med ett tydligt innehåll. För det andra skall medborgarna kunna jämföra tillgängliga alternativ. Man skall inte behöva vara högutbildad eller van att söka information för att kunna ta reda på vilka möjligheter som finns. Därför skall utvärderingar och jämförelser vara lättillgängliga. För det tredje ska medborgarna veta vart man skall vända sig för klagomål. Man skall inte behöva känna oro för att skickas fram och tillbaka mellan olika befattningshavare. Ansvaret skall vara tydligt placerat hos någon. Då misstag begåtts av myndigheterna ska den drabbade medborgaren ha rätt till förklaring, ursäkt och eventuellt ersättning.
Medborgarkontrakten bör innehålla såväl gemensamma övergripande rättigheter som mer detaljerad information om rättigheter som gäller för en viss individ. Här kan det bli fråga om olika "underkontrakt" för exempelvis välfärdsområdet, konsumentsektorn, kultursidan och trafiksektorn. Att upprätta medborgarkontrakt bör vara en frivillig kommunal angelägenhet.
Det är nu dags att i Sverige - liksom i Storbritannien - införa medborgar- kontrakt.
Säkra medborgarkort
Medborgarkort är ett plastkort med processor och minneskrets och kan omväxlande kallas smartcard, aktivkort, totalkort eller elektroniskt ID. Sådana medborgarkort kan rymma information som b1.a. gör dem användbara som anställningskort, körkort eller patientkort i vården. De kan också användas såväl för säker identifiering som för signering av elektroniska dokument som grund för beslut, t.ex. om inköp eller samhällsservice. Med dessa kort underlättas en säker kommunikation mellan medborgare och samhälle.
Frågan om medborgarkort har utretts i bl.a. Danmark som underlag för debatt och beslut. Danskarna kan bli först i världen med att betjäna sig själva och sina myndigheter medelst denna form av elektroniskt lagrade data. Men meningarna är delade bland danskarna. Vissa hävdar med emfas att medborgarkort öppnar nya möjligheter för samkörning av data och utökad kontroll av medborgarna medan andra är positivt inställda till medborgarkorten. En professor i datarätt och en lektor i kryptografi menar att medborgarkort är en så uppenbart utmärkt idé att alla som vill borde ha rätt till ett sådant. De påpekar att kortet i sig inte tillför myndigheterna några som helst nya upplysningar. Och de framhåller att ett kodat medborgarkort som kräver innehavarens aktiva medverkan för att kunna läsas, blir en medborgarens garanti mot oönskad samkörning och inte ett myndigheternas redskap för att genomföra just detta. Nu har också lagts fram ett förslag om införande av frivilliga "borgerkort".
Medborgarkort i Sverige kan med fördel användas för att flytta initiativ och ansvar för användning av många datoriserade tjänster så nära medborgarna som möjligt. Tekniken finns i detta fall redan utvecklad. Prov med smarta kort pågår på en del håll, och vi har enligt vad som publicerats anledning vänta oss expanderade prov inom kort. Såväl banker som kreditkortföretag anges vara redo för utvidgade prov. För att underlätta för medborgaren och för att effektivisera systemet i stort, är en samordning av tekniken för sådana prov önskvärd. Det vore olyckligt om varje medborgare efter en tid vore tvingad att hantera kanske dussintals olika kort. Det finns således anledning att i ett samhällsperspektiv verka för en tekniskt sett samordnad användning av medborgarkort. En metod för denna samordning kan bestå i att staten tidigt bestämmer sig för att sådana kort bör användas för vissa former av samhällsservice.
Medborgarkortet skulle kunna förändra spelreglerna: Jag bär själv på nyckeln till vad myndigheterna kan veta om mig. Den lämnar jag bara ut när, eller om, jag vill. Med processorn på ett plastkort i plånboken vore det i princip möjligt för medborgaren att återta initiativet. Med egen datorkraft skulle jag själv kunna kontrollera att upplysningarna om mig är riktiga. Detta är viktiga argument för att göra det principiellt riktiga också möjligt i praktiken.
Mot denna bakgrund bör startas en utredning med inriktning på att införa medborgarkort i Sverige.
Fria medborgarterminaler
Datatekniken erövrar världen och därmed även vårt land på alltfler områden. Nu gäller det den information och det inflytande som möjliggörs genom datatekniken och nu tillhandahålles medborgarna i deras olika roller i samhället och på marknaderna.
Det är viktigt att öka möjligheterna för envar att aktivt ta del i samhället. Det kan vara fråga om att säga ifrån i en debatt, eller att ta chansen att hävda sig emot stora institutioner - offentliga eller privata - eller att som enskild konsument söka utöva ökat inflytande över marknader som ofta är starkt influerade av producenternas utbudsinitiativ. Dataterminalen eller, nu senast, den nätanslutna datorn är här "pudelns kärna".
Medborgarna får i ökande utsträckning tillgång till samhällsservice och samhällsinformation via Internet. Toppledarforums utredningsarbete, som presenterades i våras, har angivit principer för hur myndigheter, kommuner och landsting bör presentera sin information och sina tjänster på Internet. Endast ett fåtal myndigheter finns dock ännu tillgängliga på nätet. Det är viktigt att myndigheterna snarast förverkligar planerna för elektronisk kontakt med medborgarna.
Samhällsguiden i on-lineform utgör en viktig ingång till de samhälleliga tjänsterna på Internet. Denna skall kunna användas som ett förklarande medium, och verka underlättande för medborgarnas myndighetskontakter. Det är väsentligt att tillgängligheten för Samhällsguiden on-line utformas så att den kan användas av även mindre erfarna användare.
Rixlex finns för närvarande tillgänglig kostnadsfritt för medborgarna via särskilt uppringd databas. Arbetet med att även göra Rixlex tillgängligt via Internet bör påskyndas. I detta sammanhang är kostnadsbilden betydelsefull. Rixlex och andra fundamentala samhällstjänster bör finnas tillgängliga för medborgaren via Internet utan särskild kostnad, på samma sätt som sådan information och sådana tjänster i dag finns tillgängliga utan kostnad i annan form, t.ex. vid personligt besök hos myndigheter och verk, eller via telefon.
Medborgarterminaler kan inte bara användas för att sprida politisk information. De kan också med fördel användas för kontakter mellan medborgarna och folkvalda politiker. Nära kontakt av detta slag ökar förståelse för politikens och beslutfattandets villkor. Det är av värde att använda datorstödda kontaktsystem också till att efterhöra medborgarnas uppfattningar och prioriteringar i ofta lokala frågor. Sådana kontakter pågår redan på en stor mängd håll. Opinionsundersökningar via Internet kan med fördel användas demokratiskt för att stärka det representativa systemet, så att valda politiker är väl medvetna om medborgarnas intressen och prioriteringar.
Allt detta bygger på att medborgarna har tillgång till dataterminaler på medborgarkontoren och andra offentliga platser i samhället såsom biblioteken för att komplettera de persondatorer och terminaler som finns på arbetsplatser och i bostäderna. Om man verkligen vill nå alla medborgare finns s.k. nätdatorer, alltså enkla datorer som kopplas in på telenät och som ger möjlighet inte bara till förbättrad information i olika marknads- och samhällsfrågor utan som också enkelt kan förmedla meddelanden från envar, allt direkt från bostaden. Inför utbyggnad av digitala nät för förmedling av samhällskontakt måste man alltid ha medborgaraspekten i åtanke.
Mot denna bakgrund borde göras kraftfulla satsningar för att förbättra medborgarnas information och inflytande i samhället med utnyttjande av datateknik.
Öppna medborgarkontor
Det avgörande är att varje medborgare är medveten om hur just hennes medborgarkontrakt ser ut och vilka rättigheter och förmåner som gäller just för henne. Samhället ska sedan garantera att dessa verkligen också blir tillgängliga.
Därför är det lämpligt att medborgarkontraktet "upprättas" på medborgar- kontor, alltså en lokal där man kan få information och service i olika samhällsfrågor. Förutom konsumentupplysning kan medborgarkontoret erbjuda enkla samhällsbeslut samt politisk information, juridisk hjälp, kultur- och miljöinformation.
För hur detta i praktiken kan gå till kan exempel hämtas från Danmark. Där har man byggt upp en mängd s.k. kvikskranke, som har visat sig bli populära ställen för att få svar på frågor och få hänvisningsservice. Liknande verksamheter pågår nu i många andra länder.
Förmedling av samhällsinformation via medborgarkontor ute i kommun- erna utgör en synnerligen viktig samhällstjänst Den service som omfattar myndigheters beslutsfattande och som i dag teoretiskt sett kan erbjudas via medborgarkontor begränsas emellertid ofta av olika myndigheters specifika lagar och förordningar. Effektivisering av servicen till den besökande medborgarens tjänst försvåras stundom av sektoriella myndighetslagar.
Genom en rättslig samordning kan ärendehantering på medborgarkontor underlättas. Det är önskvärt med rättsliga arbets- och beslutsformer som möjliggör en i förhållande till dagsläget mer komplett samhällsservice vid medborgarkontor. Det finns emellertid en gräns för denna samordning. Centralisering av samhällsservice får inte drivas längre än vad medborgar- intresset kan motivera.
Den nu pågående utbyggnaden av medborgarkontor går alldeles för långsamt och borde därför med alla till buds stående medel påskyndas.
Det övergripande målet är att kontoret ska bli "medborgarkontor" och inte "myndighetskontor".
Förstärkt medborgarroll
Medborgarkontrakten skall bidra till att förtydliga politikerrollen och sätta medborgarens behov av samhällstjänster och möjlighet att göra sin röst hörd i centrum. Då kan myndigheternas välfärdsstat omvandlas till medborgarnas välfärdssamhälle.
I framtidens samhälle har medborgarna fått ökad egenmakt genom kon- trakt, kort och kontor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medborgarkontrakt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medborgarkort,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medborgarterminaler,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medborgarkontor.
Stockholm den 2 oktober 1996
Bengt Harding Olson (fp)