Det går mycket långsamt att verkställa riksdagsbeslut, till
stor del beroende på riksdagens och regeringens
administrativa praxis som inte förnyats på lång tid, trots de
moderna datorsystem som nu kunde göra en snabbare
handläggning möjlig.
Riksdagen fattar beslut efter hemställan från utskotten i olika betänkanden,
som tar ställning till regeringens propositioner. Utskottsmajoriteten följer
oftast regeringens förslag som blir riksdagens beslut. En reservation kan
emellertid få majoritet i riksdagen och det händer att utskottet är överens om
något annat än regeringen tänkt sig. I sådana fall ändrar riksdagen förslaget
från regeringen. Det är riksdagens beslut som gäller, inte regeringens
proposition.
Utskottsbetänkandet, som är riksdagens sammanhängande "slutprodukt",
kan vara förvirrande för den icke invigda. Texten i majoritetens skrivning och
reservationerna är utformad på samma sätt, nämligen som att "utskottet
hemställer att riksdagen beslutar". Ingenstans står det vad som egentligen är
riksdagsbeslutet.
Detta framgår i stället i särskilda riksdagsskrivelser som talmannen
överlämnar tillsammans med betänkandena till berörda departement i
regeringen.
Ett exempel:
"Riksdagsskrivelse 1993/94:189
Regeringen
Arbetsmarknadsdepartementet
Med överlämnande av arbetsmarknadsutskottets betänkande 1993/94:AU11
Arbetsmarknadspolitik får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit dels
reservation 25 under mom. 42 och reservation 30 under mom. 50, dels i övrigt
vad utskottet hemställt.
Stockholm den 23 mars 1994
Ingegerd Troedsson Tom T:son Thyblad "
Regeringen verkställer därefter riksdagsbesluten t ex genom att utfärda en
lag som i sinom tid trycks i Svensk författningssamling. Alla är skyldiga att
känna till denna, antingen den hunnit bli tryckt eller ej.
Vidare kan regeringen vända sig till ett statligt verk med ett regleringsbrev,
när det gäller pengar, eller en förordning som beskriver vad verket ska göra
enligt riksdagsbeslutet.
Det statliga verket i sin tur utarbetar tillämpningsföreskrifter som berörda
myndigheter, t ex länsstyrelserna och kommunala nämnder, har att följa.
Ibland nöjer man sig med råd och anvisningar. Verken har även egna
författningssamlingar.
Allt detta tar naturligtvis lång tid. Det är inte heller enkelt att utan
specialkunskaper reda ut vad som egentligen gäller. Jag har sett en
generaldirektör för ett statligt verk vifta med en proposition, som han höll på
att genomföra, trots att riksdagen gjort vissa ändringar. Uppenbarligen hade
han inte tillgång till riksdagsbeslutet.
I många fall är riksdagsbeslutet i sig klart och entydigt och skulle kunna
börja tillämpas dagen efter riksdagen tagit ställning. För att underlätta detta
bör riksdagen ändra praxis i utformningen och publiceringen av sina beslut.
Olika förtroendevalda kunde då också utgå direkt från riksdagsbesluten för att
tillämpa dessa på ett sätt som passar den lokala nivån.
Riksdagen är veterligen ett av världens mest datoriserade parlament. Allt
riksdagstryck utarbetas i datorer och lagras där. Det borde inte vara svårt att
programmera dem så att man genom några enkla knapptryckningar kunde
byta ut "Utskottet hemställer" och "Enligt utskottets mening" o s v i hela
texten i betänkandet mot "Riksdagen beslutar". Ändringar i förhållande till
propositionen kunde markeras särskilt. Beslutad lagtext skulle också bli
direkt tillgänglig.
Nu är riksdagens slutprodukt i ett ärende t ex en skrift med rubriken
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1993/94:AU11. I stället skulle skriften
publiceras med titeln "Riksdagens beslut den 23 mars 1994 med anledning av
regeringens proposition om Arbetsmarknadspolitiken". Genom Rixlex och
andra databanker kan alla intresserade t ex genom biblioteken snabbt och
gratis skaffa sig riksdagsbeslutet i klartext.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att utforma en modernare
hantering av riksdagsbesluten i enlighet med vad som anförts i motionen.