Det går mycket långsamt att verkställa riksdagsbeslut, till stor del beroende på riksdagens och regeringens administrativa praxis som inte förnyats på lång tid, trots de moderna datorsystem som nu kunde göra en snabbare handläggning möjlig.
Riksdagen fattar beslut efter hemställan från utskotten i olika betänkanden, som tar ställning till regeringens propositioner. Utskottsmajoriteten följer oftast regeringens förslag som blir riksdagens beslut. En reservation kan emellertid få majoritet i riksdagen och det händer att utskottet är överens om något annat än regeringen tänkt sig. I sådana fall ändrar riksdagen förslaget från regeringen. Det är riksdagens beslut som gäller, inte regeringens proposition.
Utskottsbetänkandet, som är riksdagens sammanhängande "slutprodukt", kan vara förvirrande för den icke invigda. Texten i majoritetens skrivning och reservationerna är utformad på samma sätt, nämligen som att "utskottet hemställer att riksdagen beslutar". Ingenstans står det vad som egentligen är riksdagsbeslutet.
Detta framgår i stället i särskilda riksdagsskrivelser som talmannen överlämnar tillsammans med betänkandena till berörda departement i regeringen.
Ett exempel:
"Riksdagsskrivelse 1993/94:189
Regeringen
Arbetsmarknadsdepartementet
Med överlämnande av arbetsmarknadsutskottets betänkande 1993/94:AU11 Arbetsmarknadspolitik får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit dels reservation 25 under mom. 42 och reservation 30 under mom. 50, dels i övrigt vad utskottet hemställt.
Stockholm den 23 mars 1994
Ingegerd Troedsson Tom T:son Thyblad "
Regeringen verkställer därefter riksdagsbesluten t ex genom att utfärda en lag som i sinom tid trycks i Svensk författningssamling. Alla är skyldiga att känna till denna, antingen den hunnit bli tryckt eller ej.
Vidare kan regeringen vända sig till ett statligt verk med ett regleringsbrev, när det gäller pengar, eller en förordning som beskriver vad verket ska göra enligt riksdagsbeslutet.
Det statliga verket i sin tur utarbetar tillämpningsföreskrifter som berörda myndigheter, t ex länsstyrelserna och kommunala nämnder, har att följa. Ibland nöjer man sig med råd och anvisningar. Verken har även egna författningssamlingar.
Allt detta tar naturligtvis lång tid. Det är inte heller enkelt att utan specialkunskaper reda ut vad som egentligen gäller. Jag har sett en generaldirektör för ett statligt verk vifta med en proposition, som han höll på att genomföra, trots att riksdagen gjort vissa ändringar. Uppenbarligen hade han inte tillgång till riksdagsbeslutet.
I många fall är riksdagsbeslutet i sig klart och entydigt och skulle kunna börja tillämpas dagen efter riksdagen tagit ställning. För att underlätta detta bör riksdagen ändra praxis i utformningen och publiceringen av sina beslut. Olika förtroendevalda kunde då också utgå direkt från riksdagsbesluten för att tillämpa dessa på ett sätt som passar den lokala nivån.
Riksdagen är veterligen ett av världens mest datoriserade parlament. Allt riksdagstryck utarbetas i datorer och lagras där. Det borde inte vara svårt att programmera dem så att man genom några enkla knapptryckningar kunde byta ut "Utskottet hemställer" och "Enligt utskottets mening" o s v i hela texten i betänkandet mot "Riksdagen beslutar". Ändringar i förhållande till propositionen kunde markeras särskilt. Beslutad lagtext skulle också bli direkt tillgänglig.
Nu är riksdagens slutprodukt i ett ärende t ex en skrift med rubriken Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1993/94:AU11. I stället skulle skriften publiceras med titeln "Riksdagens beslut den 23 mars 1994 med anledning av regeringens proposition om Arbetsmarknadspolitiken". Genom Rixlex och andra databanker kan alla intresserade t ex genom biblioteken snabbt och gratis skaffa sig riksdagsbeslutet i klartext.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen uppdrar åt talmanskonferensen att utforma en modernare hantering av riksdagsbesluten i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 4 oktober 1996
Birgitta Hambraeus (c)