Den parlamentariska representationen i internationella organ
Under 1990-talet har OSSE:s verksamhet starkt omvandlats
och utvecklats. Verksamheten har vuxit och tempot har ökat.
Medlemsstaternas regeringar deltar på alla nivåer.
Tyngdpunkten i OSSE-arbetet har förskjutits från
normbildning och långsiktiga förhandlingar till
förtroendeskapande åtgärder och annan rustningskontroll till
operativa insatser för att förebygga och hantera konflikter.
OSSE:s styrka är den vida medlemskretsen med deltagande på
likaberättigad bas för alla medlemsstater, det breda säkerhetsbegreppets
tillämpning och en samarbetskultur för europeisk säkerhet, som bygger på att
eniga beslut ger en hållbar grund för gemensam säkerhet. OSSE har också
fått en allt klarare roll som regional organisation i FN-stadgans mening.
OSSE:s högsta beslutande organ är toppmöten med medlemsstaternas stats-
eller regeringschefer.
Näst toppmötet är ministerrådet högsta beslutande organ och därefter det
höga rådet som samlas en gång i kvartalet. OSSE:s parlamentariska
församling samlas en gång per år för diskussion om OSSE:s verksamhet och
antar rekommendationer och resolutioner som verkar opinionsbildande och
påverkar inriktningen av OSSE:s verksamhet. Enligt riksdagsordningen utser
riksdagen 8 ordinarie ledamöter och lika många suppleanter till OSSE:s
parlamentariska församling. Nuvarande ordinarie ledamöter fördelas på fem
socialdemokrater, två moderater och en centerpartist. Samma fördelning
gäller för suppleanterna.
Europarådets parlamentariska församling är den verkliga pionjären i det
internationella parlamentariska samarbetet och har varit verksam sedan 1949.
Denna församling har en viktig uppgift som debattforum för aktuella
politiska, ekonomiska, juridiska, sociala och kulturella frågor. Besluten
förbereds i en lång rad utskott och underutskott och har främst formen av
rekommendationer till ministerkommittén, men kan också vara uttalanden i
form av resolutioner m.m. Församlingen spelar en betydande och växande
roll i det mellanstatliga samarbetet och har varit pådrivande för tillkomsten av
många av Europarådets konventioner. Efter 1989 har antalet medlemsländer
tillväxt och omfattar nu de flesta av länderna i Europa. Ryssland upptogs i
februari 1996 som medlem.
Församlingen har tre femdagarssessioner per år och en minisession på
sommaren. Dessutom har utskott och underutskott möten. Enligt
riksdagsordningen utser riksdagen 6 ordinarie ledamöter och sex suppleanter.
Nuvarande ordinarie ledamöter fördelas på fyra socialdemokrater och två
moderater. Bland suppleanterna är tre socialdemokrater, två moderater och en
centerpartist.
Nuvarande regler för hur platserna i riksdagens representation ska fördelas
leder till att i de ovan nämnda två viktiga parlamentariska församlingarna är
det bara tre av riksdagens sju partier som medverkar. Med hänsyn till den
viktiga roll och växande betydelse som de nämnda församlingarna har är det
önskvärt att helst alla riksdagspartier i framtiden är representerade i dessa
församlingar.
Detta kan ske genom en annan fördelning av ordinarie och suppleantplatser
samt införande av observatörer. Eftersom församlingarna inte är beslutande
organ bör den strikta proportionaliteten vid fördelningen av platser mellan
partierna inte vara avgörande. Talmanskonferensen bör därför få i uppdrag att
låta utreda möjligheterna till sådana regelförändringar att representationen
från olika partier i riksdagen kan breddas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos talmanskonferensen begär förslag på sådana regel-
ändringar att samtliga partier kan representeras i Europarådets och OSSE:s
parlamentariska församlingar antingen som ordinarie, suppleanter eller
observatörer.
Stockholm den 3 oktober 1996
Bengt Hurtig (v)
Jan Jennehag (v)
Kenneth Kvist (v)
Eva Zetterberg (v)